Hö-hässjor

Startat av Per L, 24 Nov-05 kl 19:16

Föregående ämne - Nästa ämne

0 Medlemmar och 1 Gäst tittar på detta ämne.

Per L

c

Anders

Dessutom har vädret blivit knepigare på sommaren. Vissa sommrar innehåller alldeles för korta sammanhängande perioder av dagar som det är tillräckligt torrt. (Det fanns/finns en del som torkar höet på slag/backen och de har fått väldiga problem numera. Den metoden går inte längre heller.) Så även om man skulle ha mycket folk till sitt förfogande är hässjningsmetoden svårgenomförbar. Ytterligare en faktor som tillkommit är att man skördar gräset vid ett väldigt tidigt stadium, p g a att man vill ha så stor mängd lättlösligt protein och energi i fodret. Gräset är därför kort, innehåller mycket vatten och lite cellulosa, vilket gör att det är omöjligt att hässja på traditionellt sätt.

nona

Hej!
På vår lilla finngård i Värmland hässjar vi fortfarande vårt hö. Vi har såkallade storhässjor och vi kör in med traktor och höskrinda så det går alldeles utmärkt att åka i hölasset. Vi hyr ut två stugor året runt och när det är höskörd är det ofta några hyresgäster som vill hjälpa till.Höet har vi till våra cirka femton får och två hästar.
Är du,ni intresserade av att komma hit till gårde Busken är det bara att höra av sig.

andreana

hej nona!
hur stor areal tar ni hö på för att det ska räcka över vintern?
har själv 2 hästar & 2får, 2 getter . & har haft i tankarna att ta reda på höet själv.
/ andreana
;D

Petrus

Visst förekommer det hässjning fortfarande även i Sverige. Mina föräldrar i Dalarna hässjar ca 4-5 hektar för deras häst och getter. Med höet på hässja klarar man även regn, på en välgjord hässja rinner regnet av på sidorna. En fördel med hässjning är att höet inte tar skada på samma sätt som när man vänder på backen.
Så visst lever denna förträffliga metod fortfarande.

Johnny

Hemma på min farsgård krakade vi alltid höet.
Han hade 13 kor plus några ungdjur och en nordsvensk så det blev en del jobb varje skollov och sedan semestrar.

Var alltid avundsjuk på grannarna som pressade sitt hö och hade skulltork, för jag var så trött på att gå och kraka hö.

Men var det dåliga sommrar så fick vi alltid in höet men grannarna körde det till skogen.

Min far berättade att ett år hade det varit väldig dålig sommar när han och farfar körde hö.
Många av krakarna blev inte blev inkört pga dålig torka utan stod kvar ute över vintern.
På våren kunde de slänga det översta lagret på stacken
men resterande var som när de sätte upp det.
 
Nu var det 15 år sedan min far slutade med jordbruket och sedan dess har jag inte kraka en stör.

Gör arbetsbyte med en granne så kommer han och pressar så att det räcker till hästarna.

/Johnny


Du behöver registrera dig eller logga in för att delta i forumet. Det är enkelt och gratis, välkommen : )

* Online just nu

297 Gäster, 2 användare
Själv är bäste dräng, Torkel