Lönsamhet?!

[piffpuffen]

Undrar om det finns någon lönsamhet i biodling? Hörde på radion förra sommaren (tror jag) på ett program där dom intervjuade biodlare och pratade om biodling. Då sa dom att det var brist på biodlare i landet och att dom flesta som höll på med det var gamla gubbar (som ju inte lever i evighet. ). Dom pratade även om lönsamhet, och nån nämde att det krävdes ca 40 kupor för att kunna tjäna något på det. Jag kan verkligen INGET om biodling men är nyfiken på det. Förstår att man inte gärna kan börja med 40-50 kupor på en gång, men i framtiden kanske.

Någon här som vet något om det går att ialla fall delvis försörja sig på det?

Ser när jag är och handlar at det finns VÄLDIGT MYCKET importerad honung. Kanske är som med allt annat, folk vill inte betala för svensk, närproducerad mat. "Billigt = bra"
Vad för produkter kan man göra förutom honung? Salvor, ljus m.m.?!
Ideér och tips mottages!

Mvh Frida

[Gruff]

Jorå, det finns ett fåtal i sverige som försörjer sig på biodling. Det minsta antalet kupor jag hört talas om att en familj levde på var 100. Men om dom betalade skatt eller vilken levnadsstandard dom hade vet jag ej.

I SBR's Bitidningen förra året fanns en artikelserie av en man med 200 samhällen. Se om du kan låna hela upplagan på biblan eller rekviera den från SBR's expedition.

[olof]

Först en länk till en av de få svenska yrkesodlarna
http://www.algonet.se/~beeman/

Och sedan en länk till yrkesbiodlarföreningen
http://www.yb.nu/

Börja med att gå med i närmsta förening som du hittar här
http://www.biodlarna.se
Många föreningar har egen bigård där man kan lära sig.

Angående den utländska honungen så vågar man väl knappt säga det, men den är faktiskt ofta av mycket hög kvalitet, ibland lika bra som den svenska men till halva priset. Det är naturens produktionsförmåga som är helt annorlunda i varmare länder, det gör att de får mycket bättre avkastning på investeringen i sin utrustning och sina bin. Dessutom slipper de ofta fodra med socker på vintern.

Men köp svenskt för den svenska naturens skull!

[Jens Larsen]

På YBs sidor finns ett mycket intressant Excelblad. http://www.yb.nu/3_kalkyl.htm

Ifall man leker lite med siffrorna där, får man en uppfattning om vad som krävs. Bladet visar att man tjänar egentligen inget på att producera råvaran, det är förädlingen som ger kulorna. En biodling kan kompletteras med drottningodling, vaxförsäljning, redskapstillverkning, bitillsyningsmansuppdrag, import, smaksättning, ljustillverkning, etc, etc.

Själv har jag fått en bra inblick i mödorna med att vara yrkesbiodlare genom att vara medlem i Biodlarna och läser derans utmärkta tidning Gadden.

Min slutsats är att det finns två lägen. Småskaligt eller Storskaligt. Skillnaden ligger inte så mycket i antalet samhällen utan i graden av specialisering. Som ett exempel faller din förtjänst drastiskt ifall du inte säljer direkt. Har du stor produktion kan du inte sälja allt själv. Som småskalig är det även lättare att flyga under radarn på skattemasen men då förlorar man avdragsrätten för sina kostnader.

Med mitt odlingssystem och försäljningsystem slår jag i taket vid 10-15 kupor. Investeringar och tidinsats utöver det ger förmodligen dåligt lönsamhet.

[Humle_o_Dumle]

Undrar om det finns någon lönsamhet i biodling? Hörde på radion förra sommaren (tror jag) på ett program där dom intervjuade biodlare och pratade om biodling. Då sa dom att det var brist på biodlare i landet och att dom flesta som höll på med det var gamla gubbar (som ju inte lever i evighet. ).

Kan ju tillägga att produktionen är densamma som förut i Sverige. Totala antalet biodlare minskar men det är hobbyodlare som försvinner. Antalet yrkesbiodlare ökar däremot vilket uppväger tappet på hobbysidan.
Efterfrågan på svensk honung är större än tillgången så vi behöver bli fler alternativt får vardera odlare öka produktionen.

Bara gamla gubbar vet jag inte. Jag är själv under 30 och i min biförening är det minst 2 till under 30 och de är dessutom tjejer. Visst är majoriteten gubbar över 50 men vi yngre finns.

Vad jag hört så krävs det 200 samhällen för att klara sig. Allt därutöver är väl bara bra.

//Jens

[Eyvind]

Någon lönsamhet. Då behöver antalet bisamhällen komma upp i omkring 300 - 500 st. Men då är biodlingen ett levebröd. Med ett jobb som börjar med solens uppgång och slutar med solens nedgång. Eller ännu mer arbetstid ibland. Den jäktigaste tiden är några sommarmånader, vår, försommar till eftersommar, höst.
Och kunskaperna om Biodling behöver vara på topp för att lyckas med det biodlande företaget, levebrödet.

De gubbar som nu odlar bin har även de en gång varit unga. Eftersom gubbarna fortfarande håller på med bin och då ända upp i hög ålder. Så är det oftast inte lönsamheten utan ett intresse som spelar in att de ännu är aktiva med sin biodling.

Det blir i dubbel bemärkelse ett gift i kroppen av att vara biten av biodling. Dels är det giftet som bina sprutar in i kroppen på en. Sedan är intresset för biodling att likna vid ett gift, ett begär. Det går helt enkelt inte att sluta, då man har blivit riktigt biten i dubbel bemärkelse.
I regel är det bina som överlever den biodlande gubben. Men det finns undantag.