kalkyl önskas , biodling

[torpargubbe]

ja hur är det med siffror och nuffror när det gäller bi odling  funderar på att dra i sta med det här.sälja till grossist eller torga/marknader?  om vi prater det tråkiga ...pengar...  hur mycket är normal mängd honung från en kupa? hur mycket får man ut efter slung/berabetning....  kort och konsist.... hur många burkar (snitt ett normalår) per kupa och hur mycker får man per burk  om man säljer till grossist alt säljer själv till kund

[mille]

Hur mycket du får per kupa beror bl.a. på hur omgivningarna är där du bor och var i landet du befinner dig.

Jag bor i Marks kommun (skogiga o regniga Västsverige) och hoppas kunna få ut 40 kilo per samhälle och år, men det återstår att se om det går. Det finns ställen där biodlarna får ut 100 kilo per samhälle och år! När man räknar på kilo per samhälle så är det efter slungning/bearbetning/tappning som man menar.

Jag kommer att ta 60kr för 700 gram direkt till kund i år. Jag kan inte grossistpriserna eftersom jag vill ha hand om hela kedjan själv (gillar att sälja... )

[torpargubbe]

jo det fattar jag  en exakt siffra går inte säga men mellan 40 och 100 kg per samhälle var väll en bra uppskattning.... jag bor i blekige.. södra sverige  tänkte börja med 3-5 kupor .

[torpargubbe]

Hur mycket du får per kupa beror bl.a. på hur omgivningarna är där du bor och var i landet du befinner dig.

Jag bor i Marks kommun (skogiga o regniga Västsverige) och hoppas kunna få ut 40 kilo per samhälle och år, men det återstår att se om det går. Det finns ställen där biodlarna får ut 100 kilo per samhälle och år! När man räknar på kilo per samhälle så är det efter slungning/bearbetning/tappning som man menar.

Jag kommer att ta 60kr för 700 gram direkt till kund i år. Jag kan inte grossistpriserna eftersom jag vill ha hand om hela kedjan själv (gillar att sälja... )

ok om vi säger 40kg och räknar bort kostnader som burkar,, socker mm   hur mycket får du ut per kupa efter omkostnader  inan  skatt?

[poze]

snittskörden ligger på ca 26,2kg/sam i sverige enligt sbr's uppgifter infon är iofs från mitten av 90talet, med den ökade yrkesbiodlingen och vidare kännedom om varroa har det nog ökat vessänligt. kanske uppåt 32kg  i snitt..

att ha en kalkyl för biodling som inte är helttidsarbete är svårt att ge några exempel för det är för många variabler som skiljer sig.

vad har du för förutsättningar och vad vill du göra själv.

bygger du själv lådor, ramar, slunga etc.. eller köper du cellplastkupor med plastramar ?
säljer du själv eller till grossist ? 32 - 120:-/kg är litet skildnad
hur ser dina befintliga byggnader ut som kan husera slunglokal eller måste du bygga nytt
socker är ofta den största posten hos små biodlare i längden.

så räkna ifrån dina egna förutsättnigar och kolla på hur mycket honung varje samhälle måste producera för att gå ihop

[Jano]

 Biodling är inte att skära guld med täljkniv. För det första så måste man satsa på bra materiel vad gäller kupor och skötselredskap. Sedan måste man ha lokaler för vinterförvaring av lådor och ramar, ändamålsenlig lokal för slungning och tappning som är lätt att hålla ren, diverse maskiner för omhändertagande av honungen såsom slunga, avtäckningsutrustning, ev värmeskåp och kylskåp.
 Det tar några år innan lönsamheten infinner sig. Men för många är det inte pengar utan ett himla intresse för naturen och binas liv är drivkraften.

[mille]

ok om vi säger 40kg och räknar bort kostnader som burkar,, socker mm   hur mycket får du ut per kupa efter omkostnader  inan  skatt?

Jag har inte hållt på så länge att jag kunnat räkna på detta ännu. Kommande säsong är första vanliga säsong (utan större investeringar och utökning).

Statistiken undrar jag om den stämmer, jag tror att det saknas många siffror och rapporter. Dels är det många som inte lämnar in rapport (vi ringer runt i våra områden, hade vi inte gjort det så hade vi inte fått in en enda siffra...) och dels så saknas väl många yrkesodlare eftersom de inte är med i SBR. Om inte de har egen statistik?

[torpargubbe]

jag verkar bli missuppfattad ofta?  jag är inte ute efter exakta siffror det fattar jag att det inte går,jag är heller inte ute efter att tjäna massa pengar, det som är viktigt för mig är:  få egen honung,,till mat ,bak ,mjöd mm mm det är ju lite intresant om man kan betala all utrustning som erfodras slunga mm ...  menar på ett ungefär,, 1000 kr förtjänst på ett samhälle per år eller 10000kr jag har alla lokaler som erfodras mark för plasering av kupor ..även tid till pyssel med dom.

[tolle]

Mellan 1000 och 3000kr grovt uppskattat. Om du har tid och möjlighet är det nog bäst att sälja den själv.

[torpargubbe]

Mellan 1000 och 3000kr grovt uppskattat. Om du har tid och möjlighet är det nog bäst att sälja den själv.

ja jag tänkte torga/sälja på marknader.så 1000-3000kr är brutto då? efter omkostnader som burkar socker mm?  det var ett riktigt besked äntligen   jag antar att när man blivit varm i kläderna så är 10 kupor inte för mycket?

[Georgisten]

10 kupor är ingenting att sköta.

http://www.biodlingsforetagarna.nu/kalkyl.htm

[Sten-Åke Lindell]

Den kalkylen gällde då med dessa förutsättningar. Men det är bra om man gör en balanserad budget över tiden och ser hur det blir, en liten affärsplan.
Jag räknar kallt med att det tar ett antal år innan det genererar ett överskott och då med 50+ välskötta kupor.
Eftersom det är honungen som ger slantarna så måste man bnestämma sig på vilket sätt man driver kuporna och vilka kupor man använder.
Man kan få allt ifrån 10 - 80+ kg honung beroende på kupor, driftform och läge.

[Georgisten]

Honungsutrustningen är den värsta kostnaden. Det bästa är om man kan hitta någon annan att slunga åt en eller en slungningslokal att hyra. Så har jag det och det är himmelriket! Man slungar ju bara 2-4ggr per år eller så. Fånigt nästan vilka summor man lägger ned på honungsutrustning i förhållande till hur mycket den används. För att inte tala om slöseriet med lokalen där honungsutrustningen står och tar plats typ 360dagar per år.

[Imp]

Går det att hyra ut kupor till fruktodlare, bönder och liknande?

[torpargubbe]

Honungsutrustningen är den värsta kostnaden. Det bästa är om man kan hitta någon annan att slunga åt en eller en slungningslokal att hyra. Så har jag det och det är himmelriket! Man slungar ju bara 2-4ggr per år eller så. Fånigt nästan vilka summor man lägger ned på honungsutrustning i förhållande till hur mycket den används. För att inte tala om slöseriet med lokalen där honungsutrustningen står och tar plats typ 360dagar per år.

i och med att jag har lokaler så skulle man kunna gå ihop ett gäng här i östra blekinge och köpa slunga mm och använda mina lokaler?

[Dillen]

i och med att jag har lokaler så skulle man kunna gå ihop ett gäng här i östra blekinge och köpa slunga mm och använda mina lokaler?

Låter som en utmärkt idé! Biodlare samverkar alldeles för lite, enligt min erfarenhet. Snacka ihop dig med lite fler nybörjare om saken vetja. En 6 ramars, gärna självvändande, slunga och en sjoelis till avtäckning till exempel räcker till ett mycket stort antal samhällen.  Kör du dessutom  3/4 langstroth kan du köra två ramar i varje korg. Mot tex lågnormal får du därmed en ökad slungningskapacitet med ca 60%.

[Rune H]

Skörden per samhälle varierar över år, beroende på dragförhållanden, bin, driftmetoder mm. Troligtvis bör du räkna med något mellan 8 och 25 kg per samhälle. Detta under förutsättning att du inte har tillgång till större arealer ed t.ex raps. Skördarna generellt är högre i slättområdena än i skogsbygder.
Högst pris per kg får du om du säljer direkt till kund. Det blir dock inte många kg per timme så om du räknar timpeng så kanske det är en dåilg affär.  Om du skall sälja till åteförsäljare / grossist kanske du måste räkna på priset utan moms eftersom de inte kan dra av moms om du inte är momsredovsingsskyldig.
De festa grossister kräver nu också livsmedelsgodkända lokaler och då rusar investeingskostnaderna upp. ( Idag räcker det inte med att ha helkaklat ) . Det är svårt att räkna på vad det kostar att bygga en sådan lokal beroende på vad d kan utgå från, en räkna på investeringar på över 15.000 bara för lokalen.
Om man vill kunna möta sådana krav kan det vara en god idé att samarbeta. Bilda en ekonomisk förening.

Ibland känns det lite tröttsamt när man ibland utgår från att en hobby ( biodling i normalfallet) skall ge ekonomisk avkatning. De kraven ställer man sällan på annan hobbyverksamhet. Jag har aldrig fått mitt fotointresse att ge överskott och inte heller kajakpaddling. Men jag fortsätter i alla fall !

Och om det skulle ge ett överskott så får man räkna med att en del av det går bort som skatt och egenavgifter.
Biodling är ju som välkänt en av de hobbyverksamheter som skatteverket använder som exempel på beskattningsbar hobbyverksamhet.