att aska är bra att gödsla med det vet jag men hur är det med kol?

[torpargubbe]

det blir en del kol i askan från pannan hur är det med det som gödning/jordförbättrare?  kanske är bättre att sålla askan och bara använda den i kompost och land?  skall kolet ratas?  vad jag vet så när dom gör utgrävningar så hittar dom kol från eldstäder som kan vara urgammla,,det talar väll för att kol bryts ned långsamt?

[Bo]

Kolbottnar, alltså där man kolat förr, får man fina skördar på.

[torpargubbe]

Kolbottnar, alltså där man kolat förr, får man fina skördar på.

så då är det bara att blanda in kolet i komposten/landet då?

[Wynja]

Du kan exempelvis gräva ned kol, urinera på det och sedan fylla igen med jord.

[LazarusX]

http://www.youtube.com/watch?v=2Ae9a8EaQds&feature=related

superintressant om biochar - inblandning av krossat träkol ger många fördelar som ökar bördigheten och för den som tycker det är viktigt så stannar kolet länge i marken dvs hindrar koldioxid att nå atmosfären

[Henriksson]

Kol är varken bra eller dåligt. Som du skrev hittas gammalt kol vid utgrävningar.
Kol gör dock jorden mer porös och i sandjordar kan det hålla kvar vatten till fördel för växtligheten. All kol växterna behöver hämtar de från luften (C02). Brunjordar innehåller mycket kol i form av delvis nedbryna växter.

Mvh: Linus

[Wynja]

Detta kanske inte bör fungera i teorin men många vittnar om jordförbättring då man grävt ned kol.

[Henriksson]

Växter som ogillar lera för att jorden blir för tät (släpper igenom för lite luft). Vissa växters rötter är känsliga för syrebrist då är kol (som är poröst) bra i jorden. Kolet gör nytta som luftreservar för röterna.

Mvh: Linus

[LazarusX]

minskade utsläpp av koldioxid genom att kolet är relativt stabilt i jorden under mycket lång tid istället för att ganska snabbt brytas ned till bla koldioxid
det som gynnar växtlighet är kolpartiklarnas samlade effekt på bördigheten
kolet påverkar jordstruktur - vattenhållning - fungerar som substrat för bakterier, säkert en del gynnsamma - partiklarna interagerar säkert på olika sätt med växtnärningsämnen också
det ser så pass intressant ut att det kan finnas anledning att göra små försöksodlingar på den egna jorden

[Kimma]

Min pappa använde flitigt kol i sina planteringar minns jag. Bland annat strödde han alltid lite i hålen när han satte potatis, jag antar för att få en jämnare vätsketillgång för de växande potatisarna. Vi hade lerjord i trädgården så det var nog meningen att mjuka upp också antar jag.

[ChristinaR]

Intressant artikel

[kobbe]

Vad blir det för effekter av för mycket aska i jorden? Jag hällde en hel del aska (och kol)  runt ett av mina äppelträd för ett par år sen och i somras fick jag insjunkna fläckar som bredde ut sej och möglade på nästan alla äpplen på det trädet men inte på de andra. Har det något samband?

[Anders S]

Vad blir det för effekter av för mycket aska i jorden? Jag hällde en hel del aska (och kol)  runt ett av mina äppelträd för ett par år sen och i somras fick jag insjunkna fläckar som bredde ut sej och möglade på nästan alla äpplen på det trädet men inte på de andra. Har det något samband?

Jag vet inte vad det blir för effekter. Jag sätter till askan och överblivet kol till olika komposter. Ca en procents tillsats - som saltet till maten - gäller för askan. Träkol kan man säkert sätta till mycket mer av.

Askan får räknas som ett lättlösligt näringsämne. Det blir hög salthalt om man lägger mycket aska på ett ställe.

Man kan strö ut aska för att få bort mossa. Om det är klokt vet jag inte, men askan tar tydligen kål på vissa växter.

En kanske mer esoterisk sak att fundera över: Rudolf Steiner rekommenderade i sin lantbrukskurs att bränna olika slags djur- och växtdelar och strö ut dem om man måste decimera antalet av arterna ifråga - alltså som en bekämpningsåtgärd. Enligt min erfarenhet har detta en viss effekt på vissa djurslag. Jag har inte testat med växter. Det lär vara svårare men kan fungera. Men vad händer då om man bränner och strör ut utan avsikt att framställa ett bekämpningsmedel? Tja, jag vet inte, men föredrar att ta det säkra före det osäkra. Det anses i biodynamiska sammanhang att det som går genom komposten omvandlas så att sådana skadeverkningar neutraliseras. Tänker man hellre mer konventionellt/materiellt så kanske det finns något ämne i askan som är skadligt för den varelse (t ex träd eller trädslag) man brännt. I komposten omvandlas detta ämne eller binds i ofarlig form. Möjligen kan man hitta motexempel mot detta i t ex växter som spirar friskt efter en gräs- eller skogsbrand. Jag vet inte, men föredrar att ta det säkra före det osäkra, och dessutom följa väl etablerad komposteringstradition, som använts framgångsrikt även i vidare kretsar än de biodynamiska. I enlighet med denna bör nog askan gå via komposten.

Även eventuellt träkol sätter jag till komposten först. Enligt vissa teorier om hur Amazonas indianer framställt terra preta (googla!) så har de framställt träkol från olika växtslag och sen låtit det gå igenom en komposteringsprocess ihop med olika slags avfall, innan de satt det till jorden.

Min gamla vedspis med skorsten med dåligt drag framställer en del träkol (eller liknande material) mot slutet av eldandet, som jag numera tacksamt tar emot för kompostering. Jag kolar även gärna visa tvivelaktiga komposttillsatser, som apelsinskal, mögliga lökar, och sura hushållspapper, genom att lägga dem på glöden innan jag slutar elda. De blir då mer eller mindre förkolnade. Ska se om detta visar sig vara en bra komposttillsats.

[Anders S]

James Lovelock, mannen bakom Gaia-hypotesen, tror att tillsats av träkol till jorden är enda sättet att rädda oss från växthuseffekten:
http://www.newscientist.com/article/mg20126921.500-one-last-chance-to-save-mankind.html?full=true&print=true

Mannen är för övrigt 90 år och ska snart på rymdresa! Läsvärd artikel!

[Skytten]

Växter tar som sagt inte kol från jorden, men vissa jordar kan ändå förbättras med kol. Kolet stannar länge i jorden, men med de tidsperspektiv som finns i kolcykeln, är det inte en speciellt duglig kolfälla.

Aska innehåller som bekant annars värdefulla mineraler för växter (har ju växter som ursprung).

[Skytten]

James Lovelock, mannen bakom Gaia-hypotesen, tror att tillsats av träkol till jorden är enda sättet att rädda oss från växthuseffekten:
http://www.newscientist.com/article/mg20126921.500-one-last-chance-to-save-mankind.html?full=true&print=true

Mannen är för övrigt 90 år och ska snart på rymdresa! Läsvärd artikel!

Det fungerar dåligt före det att vi slutat med all fossilkolanvändning, det vore ju bättre att elda med träkolet istället före det.

[torpargubbe]

som jag skrev i första inlägget så blir det en hel del kol, kanske man skulle sålla ut askan och gödsla med den ,bränna kolet på nytt i pannan eller sammla det och bränna det när man bränner annat brännbart avfall sedan använda askan,eller sammla  kolet och krossa det,mala sönder det och sedan gödsla med det?

[Anders S]

Skytten, kan du utveckla detta?

"Kolet stannar länge i jorden, men med de tidsperspektiv som finns i kolcykeln, är det inte en speciellt duglig kolfälla."

Jag tycker James Lovelock ger argument för att det är en duglig kolfälla. Hur bemöter du dem?

[Anders S]

Det fungerar dåligt före det att vi slutat med all fossilkolanvändning, det vore ju bättre att elda med träkolet istället före det.

Du menar att vi ersätter fossilt kol med kol som tagits från atmosfären om vi eldar det? Medan om vi lägger det i jorden så bryts det ned så småningom utan att ersätta fossilt kol? Dock bryts det vad jag förstår ned så långsamt (hundratals eller tusentals år) så att det kanske är ungefär koldioxidneutralt att göra det ena eller det andra? Om man dessutom beaktar jordförbättringen, så kan detta kanske vara en variant att ta på allvar?

[Anders S]

som jag skrev i första inlägget så blir det en hel del kol, kanske man skulle sålla ut askan och gödsla med den ,bränna kolet på nytt i pannan eller sammla det och bränna det när man bränner annat brännbart avfall sedan använda askan,eller sammla  kolet och krossa det,mala sönder det och sedan gödsla med det?

Om du vill använda kolet till jordförbättring så tror jag inte du ska (eller behöver) krossa eller mala det. Om du föredrar att försöka elda om det så är det väl ett alternativ. Jag tycker f n att det är spännande att se vad det kan ge som jordförbättring.