Tipsa på plocksidan i nästa Åter!
Goda nyheter, smarta självhushållarknep och roliga händelser.
Maila petter@alternativ.nu Gärna med bild.
Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Akvaponisk odling  (läst 14438 gånger)

Björno

  • Inlägg: 89
SV: Akvaponisk odling
« Svar #40 skrivet: 22 jan-09 kl 00:11 »
Hej, Jan!

Könsbestämning av tilapia är rätt svårt har jag märkt. Jag försökte könsbestämma O. mossambicus som var ca 5 cm med könskaraktärer men jag fick mindre än 90 % hanar. Bäst gick det genom att plocka äggbärande honor och utfärgade hanar. Tyvärr är ju könsskillnaderna inte så stora på O.niloticus eller olika hybrider så där är den metod du rekommenderar överlägsen.

Den bästa metoden verkar ju vara den där man genom hormonpåverkan får fram YY hanar som när man parar dom med en vanlig hona får bara hanar i F1 generationen. Snygg metod som ökar mycket i världen. Tyvärr accepterar KRAV i nuläget ingen som helst påverkan med hormoner, inte ens av farföräldrarna till dom fiskar som man faktiskt odlar och äter. Jag har en pågående maildiskussion med KRAV där jag bett dom ta ställning men ännu ej fått något svar.

Krav saknar äver regler för aquaponisk odling. Men man accepterar andra länders eko-märkning. Så i nuläget kan man importera tilapia framtagna med ovan nämnda teknik odlade i en aquaponisk odling och sälja den som ekologisk fast du kan inte framställa fisken på samma sätt i Sverige och få den kravgodkänd. Ännu.

Läste att tillväxthastighet varierar mycket beroende på vilken hybrid man väljer men de flesta verkar ju vilja ha 25-28 grader.  Detta går kanska lätt att fixa i mindre skala med en enkel solfångare.

MVH
Björno

fishyerik

  • Inlägg: 995
    • Uppland
SV: Akvaponisk odling
« Svar #41 skrivet: 22 jan-09 kl 12:52 »
Själv håller jag på med en akvariestam Oreochromis mossambicus, eller ja, det är väl ett par generationer sen jag blandade en vildfärgad och en s.k. "röd" stam, ingen av dom hade någon känd linjeavling, så särskilt röda är de ju inte i verkligheten.  Jag har i ett par generationer valt bort dom med mest svarta prickar hos de "röda".

Vad gäller könssortering är det lite pyssligt, lite lättare om man väntar till 6-7 cm, då har man inte matat bort alltför mycket på "de onödiga honorna", men riktigt rationellt blir det väl inte förän man kan använda YY-hanar.

Vad jag förstått så är mossambicusen den som är mest anpassningsbar förutom för låga temperaturer, men det är inte den som växer fortast vid optimala betingelser, iaf inte i ren form.

Andra arter och stammar vore intressant...

Kött är delar av djur!

Oftast gott och alltid näringsrikt!

Björno

  • Inlägg: 89
SV: Akvaponisk odling
« Svar #42 skrivet: 22 jan-09 kl 15:32 »
Hej!

Ja, mossambicusen ska ju tåla ganska låga temperaturer men vid 15 grader så står dom mest stilla och äter knappt nåt. Jämfört med niloticusen så har dom ju ganska taskig tillväxt även i hyfsat varmt vatten. Jag läste om en hybrid av O.aureus samt någon annan art som skulle ha bra tillväxt även vid 23-24 grader men tappade tyvärr bort länken om dom. Fast en del hybrider skall ju kunna bli 1 kg på 9 månader så det kanske räcker.....

Dom fiskar som jag haft som vuxit fortast är faktiskt Pacu (piarachtus brachyopomus). Helt sanslösa, äter allt och då menar jag allt! Nötter (med skal!) äppelskruttar makaroner, bananer, ostmackor rubbet!

Och dom tål syrehalter på 0,6 mg/l utan att gnälla! Enda nackdelen är att man inte kan få yngel av dom på naturlig väg utan föräldrarna måste få en spruta med nåt karphormon. Föräldrarna måste vara minst 6-7 kilo (dom blir över 35 kilo) men lägger då minst 1 million ägg! En dag ska jag testa dom på riktigt bara för att få lite värden på dom.

MVH
Björno

fishyerik

  • Inlägg: 995
    • Uppland
SV: Akvaponisk odling
« Svar #43 skrivet: 22 jan-09 kl 16:09 »
Ja pacus är fascinerande fiskar, men smakar de lika bra som tilapia? Det borde gå att få dom att föröka sig utan hormoner, fisk efter fisk som aldrig odlats i akvarium trots att de hållts i akvarium i decennier odlas nu. Pacus lär behöva utrymme för att leka naturligt, men det borde som sagt inte vara omöjligt.
Kött är delar av djur!

Oftast gott och alltid näringsrikt!

Björno

  • Inlägg: 89
SV: Akvaponisk odling
« Svar #44 skrivet: 23 jan-09 kl 10:14 »
Hej!

Trots att jag haft över hundra pacus så har jag faktiskt aldrig satt tänderna i någon. Men det sägs vara en populär matfisk i Sydamerika och odlas även i Kina så jag antar att den är ganska ok. Jag har bekanta som har pacus nu så dom bör vara lagom stora att lägga på grilen i sommar.

På akvarielagret (stor akvariebutik i stockholm) hade dom stora pacus som blev romstinna och började uppvisa lite lekbeteenden men sen blev det inte mer. Med rätt miljö, typ inredd bassäng, borde det gå att lura dom. Läste att dom troligen (dom vet inte säkert) leker på gräsklädda flodsidor när vattnet stiger under regnperioden. Så med lite konstgräs, ökad vattenhastighet och och ändring av temperaturen så kanske det skulle kunna gå.

Å andra sidan kan man ju tycka att det är en mindre miljösynd att ge två fiskar varsin spruta med ett naturligt ämne om det resulterar i att det skapas 1 million ganska miljövänliga fiskar.

MVH
Björno   

nordiccreeper

  • Inlägg: 7
    • rosdahlsgarden
SV: Akvaponisk odling
« Svar #45 skrivet: 18 mar-09 kl 15:31 »
Mina tilapior växer jättebra och förökar sig väl!
Jag har fått yngel och de äär en jättetrevlig fisk med en väldig tolerans angående vattenkvaliten.

Slättahultarn

  • Inlägg: 125
SV: Akvaponisk odling
« Svar #46 skrivet: 01 apr-09 kl 08:22 »
Hej
är alla tilapior ätbara har sett att tilapia mariae finns i akvariebutiker. Den sorten skulle bli upp till 35 cm lång är denna ras lämplig för uppfödning och konsumtion

Björno

  • Inlägg: 89
SV: Akvaponisk odling
« Svar #47 skrivet: 01 apr-09 kl 10:56 »
Hej!

Jag har sett på flera ställen att man odlar T.marie som matfisk så den är säkert ok. Jag gjorde mitt ex-jobb på stensunds vattenbruk och där hade vi denna art. Trots god tillgång på mat blev de flesta inte mer än ca 15 cm. Temperaturen varierade mellan 17-28 grader och med tidvis taskiga syrehalter så det är möjligt att det går att få dom större med bra förhållanden.

De flesta arter har en snabb tillväxt i början som sedan avtar när fisken börjar bli vuxen. Alla fiskar brukar dock växa hela livet. T.marie har troligen en snabb tillväxt i början som sedan avtar relativt snabbt. O.mossambicus blir 45-50 cm och O.niloticus 55-65 cm och når därför en högre vikt innan tillväxten börjar avta. O.niloticus kan bli över 5 kilo men slaktas oftast vid 700-1000 gr. Detta för att få max lönsamhet. Större fiskar brukar ha större procent file´än små så när man tar dom beror lite på vad konsumenten efterfrågar.

Pacu som jag nämnde tidigare kan väga mer än 35 kilo och har därför en fantastisk tillväxt dom första 5-10 kilona./Björno

Slättahultarn

  • Inlägg: 125
SV: Akvaponisk odling
« Svar #48 skrivet: 01 apr-09 kl 14:40 »
hur är det med reproduktionen hos dom arterna du nämnde (T marie skulle tydligen yngla av sig något fantastiskt) och var får man lättast tag på dom

 

Björno

  • Inlägg: 89
SV: Akvaponisk odling
« Svar #49 skrivet: 01 apr-09 kl 16:00 »
Hej!

Både O. mossambicus och O.niloticus är mycket duktiga på att yngla av sig så dom skiljer sig inte från T.marie förutom att dom är munruvare. Jag håller på att flytta till en större lokal så tyvärr har jag inga mossambicus att ge bort just nu, senare i sommar kanske. Kanske någon av dom som har fått fisk av mig har några över. T.marie är ganska vanlig i zooaffärer, akvarielagret i Stockholm hade ett fint gäng i söndags. O.niloticus måste köpas från England eller Holland./Björno

fishyerik

  • Inlägg: 995
    • Uppland
SV: Akvaponisk odling
« Svar #50 skrivet: 04 apr-09 kl 13:26 »
Det blir en del praktiska skillnader mellan att odla substratruvare (till exempel T. mariae) och munruvare. Substratruvarna får större kullar, men äggen är mindre, och förlusterna är mycket krävande att hålla i närheten av vad man med enkla medel lyckas med hos munruvarna.

Substratruvarna tar ett mycket större lekrevir, och är mycket mer aggressiva, munruvning är en mer utvecklad form av reproduktionsstrategi.

En generell skillnad mellan arterna som fortfarande Tilapia som släktnamn (substratruvande) och de arter som man bytt namn på till Oreochrmomis (munruvande (honorna ruvar)) är att Tilapia verkar ha lättare och är mer benägna att tillgodogöra sig högre växter, medans Oreochromis är bättre på alger. I en odling som siktar på att vara resurssnål kan det vara en fördel att föda upp både och, då Tilapia-arterna kan äta grönsaksrester och likande, Oreochromisarna som visserligen kan äta de mjukare grönssaksresterna även kan äta alger. För effektiv uppfödning behöver de naturligtvis annan mat också.

Tillväxten har mycket riktigt att starkt samband med hur stora fiskarna kan bli, tillväxtkurvan brukar även få en rejäl "törn" när fiskarna får för sig att de har möjlighet att föröka sig, särskilt för subtropiska och tropiska arter, oavsett reproduktionsstrategi. Fishbase.se listar "max. published weight:" för T. mariae  på 1360 gram, jag tror det är svårt att få ekonomi att odla T. mariae som matfisk kommersiellt i Sverige, men om man nöjer sig med små filéer kan man ha dom som del av självhushållning. 

Det jag skrivit om arterna i nuvarande släktet Tilapia är generella uppgifter, jag har bara odlat 2 av de arterna, och till exempel Tilapia buttekoferi är inte "bara" mycket mer aggressiv än de vanliga Oreochomis-arterna, när jag köpte ett gäng hann de börja slå ihjäl varandra i påsen på vägen hem, när de blev könsmogna hade jag bara hanar kvar så den arten tillhör inte de Tilapia-arter jag odlat, än. Dessutom lär den inte vara riktigt lika inriktad på växter som övriga Tilapia-arter, och vissa anser att den bör flyttas till ett annat släkte. 

Om man definierar akvaponiskt system som en kombinerad odling av växter och vattenlevande djur inklusive fiskar så är många vanliga akvarier akvaponiska system.   


   
Kött är delar av djur!

Oftast gott och alltid näringsrikt!

Björno

  • Inlägg: 89
SV: Akvaponisk odling
« Svar #51 skrivet: 04 apr-09 kl 18:26 »
Hej!

Ett hyfsat fungerande akvarium är som du säger ett aquaponiskt system där alla komponenter befinner sig i samma behållare. Det var intressant som du nämnde att Tilapiaarter är bättre på att tillgodogöra sig högre växter. Det finns odlingar med Oreochromis som är baserade på andmat o dyl. men mina O.mossambicus äter bara andmat och andra högre växter i brist på annat. Däremot är dom duktiga på att tillgodogöra sig detritus ( multnande växtrester, fiskskit och foderrester).

Jag gjorde en intressant iaktagelse, jag hade ett akvarium där O.mossambicus, Barbus schwanenfeldi och Pangasius hypthalmus gick i samma tank. Barberna käkade mycket andmat medan dom andra mest åt vanligt foder. Barberna släppte ifrån sig ganska stora korvar med halvsmälta växtrester och dessa åt både Oreochromisarna och Pangasiusarna.

Kanska kan Tilapia mariae tjäna samma syfte i ett aquaponiskt system, som "förbehandlare" av foder till Oreochromisarter. I så fall så kan man ju använda fler foderkällor. Ska köpa på mig ett gäng T.mariae och testa. Intressant!

Björno


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

* Forum

* Om tidningen Åter



- Rotade fram denna då ja nyss fått barn. Bra förklarat i "från tröja till blöja" som sagt.. gott o blandat!!!
/Sanna

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser