tedbladsmetoden eller wettexduk?

[alpkråkas dotter]

Skulle någon kunna beskriva tedbladsmetoden för mig? Jag tänkte sätta igång med min varroabekämpning snart, men eftersom jag aldrig gjort det tidigare behöver jag lite tips.

När bör jag behandla? Hur länge? Hur stor dos? Ska behandlingen upprepas flera gånger?

Jag tänkte i år andvända den myrsyra vi har till ensilaget (jag tror att den är 85%ig) till varroabekämpning. Antingen via tedbladsbetoden eller med hjälp av wettexduk. Är det någon som provat med wettexduk och har några tips om hur jag i så fall går tillväga?

Bina bor i en stationär uppstaplingskupa och kommer att invintras på 10 svea-ramar/samhälle. Jag har redan börjat vinterfodringen och slutskattat honungen.

[mille]

Jag hittade en beskrivning av tedbladsmetoden på SBR:s forum: http://www.biodlarna.se/, i "Diskussionsramen".

Jag satt o läste om myrsyra-behandlingar igår och om jag förstod det rätt så är myrsyra på wettex-duk en korttidsbehandling och då behövs det något mer efteråt, te.ex mjölksyra eller oxalsyra.

Men det finns nog andra som kan detta bättre, jag har själv frågat om råd i en annan tråd...

[Lars i skogen]

Jag har använt wettexduk, men då bara som korttidsbehandling på avläggare vid kraftigt angrepp (flyttat allt täckt yngel till en avläggare och behandla kraftigt, som en nödåtgärd) Jag tror att utdunstningen av syra blir för stor för att lämpa sig för ordinär behandling vid invintring. Dock kan det avhjälpas genom att man lägger duken i en plastpåse och klipper ett hål i den där syran kan dunsta ut från. Mindre hål ger mindre utdunstning, men exakt hur stort ett lagom hål är har jag ingen aning om... 

Säkrare att hålla sig till mer beprövade metoder, wettex är mest till för kraftig behandling där resulatet är mycket viktigare än om samhället överlever...

[anette i bugared]

Jag tänkte i år andvända den myrsyra vi har till ensilaget (jag tror att den är 85%ig) till varroabekämpning. Antingen via tedbladsbetoden eller

Pratade med vår veterinär om att använda ensileringsmyrsyra till varroabekämpning och han menade att det var klart olämpligt pga att sammansättningen skiljde sig åt på ett sätt som dels gynnade varroan och dels var skadligt för bina. Han rekommenderade absolut att man bara skulle använda syra avsedd för biodling.
Vet att "de gamle" härikring gärna tigger till sig en skvätt ensileringssyra av nån bonne och vad jag förstått så är resultatet av denna varroabekämpning inte bra plus att det dör en jäkla massa bin vid behandlingarna.

Kanske billigare att köpa riktig syra istället för att behöva köpa nya samhällen.

[wictor]

I stället för att köpa nya samhällen - eller hålla på och mickla med "billiga" syror - så är det billigaste att använda det godkända medlet Apistan.
Rätt använt dödar detta medel >99% av Varroa.

Syror dödar 1000-tals bisamhällen varje år. Apistan dödar inga bisamhällen, tvärtom.

Om man inte vet så mycket, men trots det hellre tror på levande bin än motsvarande mängd döda bin, så föreslår jag att det används Apistan.

Alltför många har i alltför många år upplevt att bina är döda till våren. Den ena kategorin har aldrig Varroa-behandlat, och då är det ju självklart att bina dör.
Den andra kategorin har Varroa-behandlat med någon syra - utan att veta varken verkan eller styrka - och så tror de att bina dog av Varroa när sanningen är att bina istället dog av syran.

Behandlingen lyckades onekligen- all Varroa är död. Tyvärr är patienten död också.

Använd de metoder som fungerar.
Och propagera mer för att få fram YTTERLIGARE mediciner som dödar Varroa - så att biodlare kan använda en varierande metod över en treårscykel för att undvika resistens hos kvalstren. Preparaten finns redan, och de är effektiva. De används i många Europeiska länder. Problemet är att svenska myndigheter inte inser biodlingens betydelse och alltså totalt struntar i att undersöka det som finns och godkänna det som faktiskt borde godkännas.

I vår biodlarklubb talas det lite då och då om "ekologiska" behandlingsmetoder när vi resonerar runt kaffebordet - men när jag åker runt och besöker de olika medlemmarna privat och tittar på bina och frågar om hur de behandlar - då kryper det fram att alla använder Apistan.

Varför? frågar jag också. Jo, de provade lite olika syror - men bina dog hela tiden och de ville inte ha döda bin. Så kan det gå...

[mille]

wictor, om jag förstått dig rätt så använder du inte bara Apistan, utan vissa år andra metoder och även myrsyra o mjölksyra?

Hur gör du när du använder myrsyra?

[wictor]

På den tiden när jag använde myrsyra så gjordes det med Krämer-plattor som placerades ovanpå ramarna mitt i sommaren. På hösten gjordes annan behandling. Det är för kallt nu för effektiv myrsyrabehandling.
Myrsyra kan döda drottningen + att många yngel dör = tveksam mängd friska vinterbin?
Är det för kallt ute så minskar effekten av myrsyra på de täckta cellerna där ju varroa-kvalstret finns just nu, vilket leder till att kvalstret lever, kryper ut och ner i en ny cell där det förökar sig ytterligare.

Mjölksyra är mycket bra att spraya på bina t.ex vid en svärm, den har ju inget yngel utan eventuella kvalster sitter på bina och de kan ju vara bra att försöka få bukt med. Även när jag skakar fram bin till Apideorna så går det bra att mjölksyraspraya bina innan de öses över i parningskuporna.

Oxalsyra använder jag aldrig, den dödar bin såväl som människor, finns kvar även nästa år som kristaller som dammar när man arbetar i samhället.

Vid Apistan-användning är det mycket viktigt att behandlingstiden är tillräckligt lång, det sägs 6-8 veckor men jag låter remsorna hänga 8 veckor, aldrig kortare tid. Det är viktigt att två generationer bin hinner kläckas och ta med sig kvalstret ut ur cellerna OCH sedan hinna passera remsorna så kvalstren får njuta av fluvalinatet.
Kortare tid så hinner inte detta ske i två generationer, det kan ju kläckas lite drönare fortfarande och de har som bekant lång utvecklingstid, men även två generationer bin tar 6 veckor på sig att kläckas.

[mille]

Ok, tack för svaret.

I infon från Jordbruksverket så står det dock att myrsyra inte skalla användas om det är över 25 grader... Om du använde myrsyra mitt i sommaren så måste ju det gett samma problem som apiguarden (fast kanske under kortare tid)?

När sätter du in apistanremosorna om det hinner kläckas två generationer bin? För visst bytte du väl vax vid invintringen också?

Jag har pratat med biodlare som använt tedblad i många år utan förluster och biodlare som använt Apistan och förlorat många samhällen, så allt är inte svart eller vitt..

[Eko-Trädgård]

hej,

jag är som tur är inte besvärad av varroa, men behöver jag medicinera mot något annat ohyra?

mvh

jonathan

[mille]

hej,

jag är som tur är inte besvärad av varroa, men behöver jag medicinera mot något annat ohyra?

mvh

jonathan

Vad skönt att slippa varroan!

Med lite tur så har övriga biodlarsverige velat/bråkat färdigt och enats om ett vettigt bekämpningsprogram innan varroan kommer till er...

Jag tror inte att det är något annat du behöver medicinera mot.

[Eko-Trädgård]

tack för svaret.....

mvh¨

Jonathan

[Roger H]

Wettexduken är tid för korttidsbehandling och går inte att anväda som en ordentlig höstbehandling.

Sedan kan man välja olika metoder. En del gillar enkla metoder som Apistan (kemiskt medel) medan andra vill ha mer ekologiska metoder (ett måste om du bedriver enligt KRAV) och då är det Mjölk, Myr, Oxal-syror som används i olika kombinationer. Vilken metod du än väljer finns det risker med dem, till och med Apistan som är fettlösligt och binder sig i vaxet som sedan i små bitar kan medfölja honungen in i våra kroppar. Det aktiva ämnet (fluvavinatet) är inte hälsosamt för oss heller och använt Apistan skall återlämnas till återvinningsstationen som riskavfall.

Ingen av de ekologiska syrorna är heller kanske inte bra för kroppen om man missköter dem, men de kan fungera. I vårt granland Norge är inte det godkänt med något kemisk bekämpningsmedel så där måste de lite på syrorna. Och mig veteligen finns det fortfarande bin och biodlare i Norge (ingen har dött av oxalsyredamm).

Wictor. Jag förstår att du är en duktig biodlare och jag skall inte tveka på det du säger. Apistanet är effektivt och många gånger kanske det som behövs om man har en allt för kraftigt angrepp så här sent. Men som jag ser det måste man alltid ge allternativen. Allt är inte svart och vitt. Det finns många som har använt Apistanet i flera år och ändå har hög vinterdödlighet pga kvalstren. Jag tror att man måste försöka hitta kombinationen som fungerar.

Krämer-plattor ville jag minnas gick bra att använda nu efter slutskattning och vid invintringen. Presis som med Tebladsburker är den dock tvungen att ha en viss temperatur för att få bästa effekt. Normännen använder denna plattan ganska så mycket och gillar den och dess enkelhet.

Själv är jag ganska så ny som biodlare med varroa, har haft det ett par år. Och hittils har jag satsat på korttidsbehandlingar under sommaren, drönarbortskärning, någon mjölksyrebehandling, och oxalsyrebehandling fram i oktober månad. Tänker göra det samma nu i höst och hoppas att jag inte förlorar några samhällen. Förra vintern gick bra utan någon förlust.

//Roger

[Georgisten]

Kan det faktum att både ekologiska och konventionella bekämpningsmetoder ibland misslyckas bero på hur mycket eller hur potenta virus de olika varroastammarna bär på? Är virusstammarna mycket kraftfulla i ett visst samhälle/bigård och bina hinner smittas under sommaren spelar det ju ingen roll om apistan dödar alla kvalster i slutet av augusti. Skadan är ju redan gjord.

Synd att det inte finns någon konvetionell/enkel metod att använda på försommaren. Hade varit skönt att slippa drönarvaxet. Det är ju enda sättet att hålla tillbaka varroatrycket inför hösten.