Någon som gödslar (konstgödning) vallarna?

[Pjöllerberg]

Gamla vallar är inget att slösa massor av dyr gödning på.
Det är de första säckarna som ger bäst utdelning.
Sen är det bra om det kommer regn snart efter gödsling, en del av kvävet kan ånga bort annars.

[Mårten Swärd]

Jo men oavsett det, hur kan det vara ekonomiskt försvarbart att slänga på konstgödning om det nu är sådana priser på det hela?

Är det angivna priset på 6.50 fel eller vad är det som saknas i ekvationen?

[Fritjoff]

Jo men oavsett det, hur kan det vara ekonomiskt försvarbart att slänga på konstgödning om det nu är sådana priser på det hela?

Är det angivna priset på 6.50 fel eller vad är det som saknas i ekvationen?

Nej priset är tyvärr rätt... Står i samma val och kval. Har två 1-åriga vallar på 5 hektar styck som jag inte har konstgödsel på ännu därför att pengar saknas. Jag har fått rådet att minst 200kg/ha på en så pass ny vall ska ge 3 gånger pengarna i hö. På 5 hektar så blir det 10 000:- kr. ungefär. För det så kan jag köpa ung. 3 ton hö. Så antagandet är då att jag ska få ut 9 ton mer hö på denna vall med konstgödsling, alltså 1.8 ton "extra" per hektar.

Lantmannens Bok från 1946 säger att man ska få ut ungefär 5 ton hö från "odlad jord o. blandfrö". Man kan då anta att detta är utan konstgödsling. Då skulle 1.8 ton vara en ökning av 36 procent.

Samma bok säger att hö från "naturlig äng" ger 2 ton hö. Om procent ökningen är densamma(36%, vilket den säkert inte är) så blir det då 720 kg mer hö per hektar. 720 kg hö för 1300:- konstgödsel närmar sig då köpepriset på en äldre "äng".

Uh, ja. Inget bra svar härifrån tyvärr, mest snurriga tankar om detta.

[Mushi]

Förra året var vallskörden häromkring extremt dålig, nästan hälften mot normalt skulle jag tro, på grund av torka. Nu vet man ju ännu inget om årets väder och skörd.. Menar bara att det kan vara svårt att dra några slutsatser efter vad man tog in förra året om man hade samma torka som vi 2008.

[Pjöllerberg]

Någon kan väl testa med gödslat resp. ogödslat på jämförbar jordmån, och sen tala om här hur det gick.

[Existens?]

Drar man på 500 kg NPK på en relativt ny vall i bra skick så märkar man ju garanterat skillnad. Det är ju ingen tvekan. Jag minns för många år sen när jag började, då gjorde jag just så för att testa, Farsan höll på att tuppa av i ren chock, men herregud vad hö det blev!
Då kostade ju NPK ungefär 2,50, och man  tyckte det var svindyrt. Men höpriset var ju ungefär samma som nu, så då lönade det sig helt klart. Med ett pris på 6,50 blir det ju mer våghalsigt naturligtvis, det krävs ju då en skördeökning på 3 ton, och jag tror inte det är orimligt, men då krävs det vallar i bra skick, och lite tur med vädret.  Sen får man ju vara noga med vilken NPK man tänker sig, det ska ju vara minst 22 som första siffra, alltså 22% kväve, så att kvävegivan blir runt 100 kg. Och även fosfor och kalium är av värde, det ÄR skillnad på att ösa på NPK jämfört med bara Kalksalpeter.

[Mårten Swärd]

Drar man på 500 kg NPK på en relativt ny vall i bra skick så märkar man ju garanterat skillnad. Det är ju ingen tvekan. Jag minns för många år sen när jag började, då gjorde jag just så för att testa, Farsan höll på att tuppa av i ren chock, men herregud vad hö det blev!
Då kostade ju NPK ungefär 2,50, och man  tyckte det var svindyrt. Men höpriset var ju ungefär samma som nu, så då lönade det sig helt klart. Med ett pris på 6,50 blir det ju mer våghalsigt naturligtvis, det krävs ju då en skördeökning på 3 ton, och jag tror inte det är orimligt, men då krävs det vallar i bra skick, och lite tur med vädret.  Sen får man ju vara noga med vilken NPK man tänker sig, det ska ju vara minst 22 som första siffra, alltså 22% kväve, så att kvävegivan blir runt 100 kg. Och även fosfor och kalium är av värde, det ÄR skillnad på att ösa på NPK jämfört med bara Kalksalpeter.

Om man nu ser på mina vallar, som ganska gamla och förmodligen inte gödslade på en massa år, där är det alltså ganska oekonomiskt med NPK?
Kalksalpetern då, kan det vara ett alternativ som är mera lönsamt då? Hur mkt bör man köra ut av den per hektar och vad är kilopriset ungefär?

Jag ska så om vallarna vart det lider men just nu så finns det mera akuta saker att lägga tiden på, som det är nu så får jag väl ut den mängd hö som jag behöver för eget bruk på 1 skörd och skulle det gå att få ut 2 skördar så blir det ju över till försäljning men skulle man kunna få ut mer genom gödsling så skulle det ju vara bra, pengar är ju något som går åt på en gård med eftersatt skötsel.. Men NPK verkar ju inte vara vägen framåt för mig, ska det löna sig att köra ut NPK så måste det ju bli en skördeökning på en bra bit över 100% och det känns som ett overkligt scenario.

Min långsiktiga plan är att ha sått om alla skiften inom 2-4 år men fram tills dess så får jag nog dras med det jag har nu..

[Existens?]

Nej, jag tror inte heller att NPK är lämpligt för dig, du bör nog ha bättre vallar då, om det ska löna sig.
Kalksalpeter är ju aldrig fel, däremot är den sällan det billigaste kvävet. Den innehåller ju bara 15%, så vill du ha på 100 kg kväve så får du ju dra på 700 kg per hektar. Medan om du t.ex väljer N34 med 34% så behöver du bara ösa ut 300 kg. Priserna har jag ingen aning om nu längre eftersom jag inte använder sånt, men det viktiga är att du räknar ut priset per kg kväve.

Sen är det ju så att kalksalpetern innehåller bara snabbverkande kväve, medan dom andra sorterna brukar ha hälften av snabbt och hälften långsammare. Så vill du ta EN hög skörd:-kalksalpeter. Tar du två skördar och inte gödslar mellan, så ta nåt annat, tex N34.

[Mårten Swärd]

Ok.. tackar för svaret..

Någon som vet någon bra sida där man kan läsa om de olika konstgödslen, gärna någon tillverkare där det står lite priser och så..

[Existens?]

Haha...priser på lantbruksvaror på nätet...tillåt mig småle här är hemlighetsmakeriet en dygd, det blir nog att ringa lantmännen eller närmsta Svenskafoder-ombud.

En viss vägledning kan du ju få här: http://atl.nu/marknad/

[Jonte P]

Jag har personligen lite svårt att förstå att inte fler inser klöverns potential och minskar eller struntar i att kvävegödsla vallarna med konstgödning, i synnerget med dagens gödningspriser.

A och O vare sig det gäller konventionell eller ekologisk vallodling är att se till att få en bra etablerarad vall med rätt sorts vallblandning för det ändamål man tänkt sig med vallen (hö, ensilage eller bete etc). Dessutom tappar äldre vallar i skörd oavsett om man gödslar duktigt eller ej. Låt alltså inte vallarna ligga för länge, helst inte mer än tre år om de skördas intensivt!

I jämförande försök som Hushållningssällskapet i Skåne gjort sedan 1987 fram till dags dato där det odlats konventionellt respektive ekologiskt på tre platser i Skåne har man i ekoleden fått ungefär 75-80 % av konventionell vallskörd. Detta gäller två-tre-årsvallar som skördats ca tre gånger per år.

Många av mina konventionella grannar funderar på att strunta i att köra gödning på vallarna i år p g a det höga priset.

I år känns det som att det är torkan som kommer att begränsa förstaskörden där jag bor. Dessutom har vi haft frost på nätterna ända in i mitten av maj. Nu hoppas jag på regn och värme så det blir fart på tillväxten.

[Strajder]

Håller med Jonte, det finns många bra alternativ till konstgödning. Vi har kärringtand i våra vallar för att binda kväve från luften. Det kostar cirka 5000:-/ha att lägga om vallen vilket kan vara en bra investering om vallen är gammal och full av ogräs. Grundgödsla rejält med stallgödsel då och välj en "miljö-smart" vallfröblandning. Konstgödning har ju också den nackdelen att tungmetaller ansamlas i jorden.