Apistan/Hivastan

[Georgisten]

Den verksamma beståndsdelen i Apistan heter Fluvalinat. EXAKT samma medel sprutar bönderna i sina rapsfält, då kallas det Mavrik.

Det bönderna sprutar ut är tonvis varje år. Det biodlarna använder är på sin höjd något tiotal kilo - I HELA Sverige.

Och de bin som flyger på rapsfälten får med sig fluvalinat in i kupan. SÅ även den KRAV-odlare som tror sig ha "rent" vax har fel, även om denne själv tar hand om sin totala vaxhantering, om denne har rapsfält i närheten.

Någon här skrev och påstod att jag var fanatisk Apistan-användare. Inget kan vara mer fel. Det jag förespråkar är effektiva metoder som kan varieras över en treårs-cykel. Detta bland annat för att undvika resistenta kvalster.

Så finns det ju till exempel Amitraz såväl som Acrinathrin. Och självklart kan man använda sig av drönarutskärning, mjölksyra och även myrsyra. Det viktiga är att man håller Varroa på en synnerligen låg nivå, gärna utrota den helt. Så till exempel en korrekt utförd behandling med Amitraz dödar all kvalster i kupan. Nåja, det blir ju alltid en reinvasion, främst genom att drönare är bi-världens verkliga vagabonder och de har ju alltid med sig varroa när de besöker en ny kupa, men man kan ju hålla en synnerligen låg nivå kvalster. Och så finns det ju olika preparat från Asien, namnen kan jag inte läsa (har svårt med kinesiska skrivtecken) men jag kan intyga att de är synnerligen effektiva.

Man måste ju fråga sig själv hur "ogiftigt" ett "ekologiskt" preparat är - när man som biodlare måste ta på sig den ena skyddsutrustningen efter den andra innan man sprayar på den ena skarpa syran efter den andra. Framför allt oxalsyra är ett synnerligen dödligt gift, andas in några gram så är det ju "liten etta med jordvärme" som väntar synnerligen snart.

Wictor: Vad är Amitraz och Acrinathrin för något? Och var kan man hitta dessa forskningsartiklar du nämner?

Intressant debatt det här föresten. Själv använder jag en mix av metoder och har hand om leasade bigårdar som (per definition) är ekologiska likväl som min egna bigård där apistan används som huvudbekämpningsmedel. Får dock jobba som en bäver i kravgårdarna med alla drönarbebisar som ska borttagas vilket inte är fallet hos apistanbina. Dock tror jag inte att man bara ska förlita sig på sena höstbehandlingar eftersom varroan förökar sig starkt under sommaren, så det blir att några drönarkakor ryker om vårarna numer. Förr behandlade jag med korttidsbehandling med myrsyra efter slutskattning och sedan oxal i nov. Funkade sådär. Tror att vår/försommarbehandlingar är effektivare vid kombinationsbekämpning. Funderar på att testa pudersockermetoden för o se om det hjälper nått på sommaren, har ju nackabottnar med helnät som borde släppa igenom krypen (om metoden funkar). Vill gärna inte använda apistan under honungssäsongen men behövs det så gör jag det. Ev. gifthonung kan man vårfodra med eller använda i avläggare. Pudersocker och rabarber är dock något jag hellre ser kombinerad till en trevlig efterrätt än som huvudbekämpningsmedel mot varroa. Jag är onekligen en sucker för rabarberpaj!

[quintus]

Wictor: Vad är Amitraz och Acrinathrin för något? Och var kan man hitta dessa forskningsartiklar du nämner?

Hur skulle det vara att söka på nätet? Har jag kunnat hitta en ungersk raport om residuer efter anvädningen av acrinatrin, borde du kunna göra du med.

Jag är inte anhängare av att servera allt på ett silverfat. Litte jobba får man ju lägga ner själv. Och på köpet kanske hitta nya saker.

Funderar på att testa pudersockermetoden för o se om det hjälper nått på sommaren, har ju nackabottnar med helnät som borde släppa igenom krypen (om metoden funkar).

Vad vinner du på att släppa kvalster utanför kupan och samtidigt förlorar kontrollen över det naturliga nedfallet??? Det enda vettiga ur min synvinkel är att vid skattningen bläsa bin i en hink, bepudra bin i hinken (betydigt enklare än att pudra på en ram - på ena sidan och sedan på den andra - efter en annan) och sedan hälla bin framför kupan. Kvalster stannar i gräset, man minskar varroatrycket utan att behöva bekymra sig om verkningsgraden och skattar man under säsongen 2-3 gånger kan det hjälpa till. Men att betrakta pudersocker som en "silverkula" vore självbedrägeri. Tycker jag. Men du får gärna försöka övertyga mig att jag har fel.



 

[Dillen]

Ja, att pudra bina vid skattningen är säkert inte fel, eller vid bildning skaksvärmar.. Jag hittade den här länken: http://www.naturligbiodling.se/ om olivers metod att pudra ovanifrån över ett nät. Borde gå snabbare än att skära drönarvax. Som sagt... jag tror inte heller på några silverkulor... jag är mer för att tömma hela magasinet jämnt under säsongen och ev. ta fram stora muskedundret efter slutskattningen.

[Sten-Åke Lindell]

Wictor: Vad är Amitraz och Acrinathrin för något? Och var kan man hitta dessa forskningsartiklar du nämner?

Jonas, det finns en del länkar på nätet meed intressanta uppgifter.
http://www.apimondia.org/apiacta/articles/2003/szerletics_turi.pdf
http://www.apimondia.org/apiacta/articles/2003/poklukar.pdf

Många hävdar att Gabon är det billigaste och bästa alternativet och det verksamma ämnet är ACRINATHRINE.
http://website.lineone.net/~dave.cushman/gabon.html

[quintus]

Många hävdar att Gabon är det billigaste och bästa alternativet och det verksamma ämnet är ACRINATHRINE.
http://website.lineone.net/~dave.cushman/gabon.html

Det finns två valmöjligheter:

1. Göra som SBR's pampar säger - använd oxalsyra - och använda oxalsyra

eller

2. Göra som SBR's pampar gör - lyfta på telefon och beställa

[Sten-Åke Lindell]

2. Göra som SBR's pampar gör - lyfta på telefon och beställa

Du som vet allt! Vart ringer man?

[quintus]

Du som vet allt! Vart ringer man?

Det är långt ifrån att jag skulle veta allt, men jag hör ibland ett och annat...

På Värmdö's hemsida hittar du länk till Dol. Dipl. ing. Titera är en trevlig människa att prata med (på engelska, tyska, ryska och tjeckiska). Har jag hört.

Det jag kan tipsa om att bl.a. klicka där på "Files to download" och läsa (eller spara på disk) Varidol FUM (som lär vara bra som efterbehandling i oktober/november - lär kosta nästan ingenting, har jag hört) och Gabon PA 92.

Det som jag också har hört talas om är att det är bra att man är fler för att dela på porto.

Och det som jag OCKSÅ har hört från Kemikalieinspektionen är att man får köpa precis vad man vill. Det man inte får är att använda icke godkända medel. Och det är inte det jag rekomenderar  - utifall någon skulle ha anmärkningar på det jag skriver här.

Så du ser - jag vet inte allt, men jag har öron i åsnestorleken.

P.S. Utifrån det du skrivit - har du ambitioner att bli en dissident?

[Georgisten]

Tack för länkarna S-Å!

Jag har en kompis kompis vars bror är "dissident" och hans kompis kompis är det också!

[Sten-Åke Lindell]

Här är också en allmänbildande länk
http://website.lineone.net/~dave.cushman/taktivar.html

[quintus]

Här är också en allmänbildande länk
http://website.lineone.net/~dave.cushman/taktivar.html

Länken säger att den lilla flaskan räcker till 100 samhällen, som är sanning med modifikation. Det beror på på hur måmga lådor man övervintrar på. En mer realistisk siffra är 75. Bortser man från frakten (nedräknat pris per samhälle beror på den beställda volymen), räknar man in remsor och räknar man in att Euro har gått upp, så behandlingskostnad per samhälle hamnar på 44 öre.

Är det sådana här saker borde SBR syssla med? Dvs medlemsnyttan. Jag tror inte att någon från sjukdomskommittén har en susning om sådana här saker. Det verkar på mig att förbundet oh diverse kommittér har blivit självändamål.

[Lyckero]

Håller med om att det är sådan här information som jag vill ha och förväntar mig få via SBR. Kan bara instämma i klagolåten om allt som inte fungerar som man trott.

Är det OK/lagligt att importera och använda denna typ av medel som beskrivs i länken ovan? Är det någon som testat själv? Om det har någon effekt alltså? Och hur bina mår efter behandling? Det skrivs ju mycket om hur illa bina far av myr- och oxalsyra, även om jag själv inte märkt något av detta. Vill gärna ha något alternativ till de metoder som används idag för att få variation i behandlingen.

[Georgisten]

Har hört om iaf bayvarol att även om man använder det är det ingen fara för om man blir anmäld och det går till domstol kommer man bli friad ändå om man står på sig. Det strider tydligen (obs: detta är vad jag overifierat hört från andra) mot EU:s regler på något vis. Det är inte värt besväret för nationella myndigheter. Jag tror iaf att risken är mycket liten att det skulle bli några problem. Därtill förtjänar de vad de får. Det bästa vore om hela biodlarkåren kollektivt sparkade dem i baken genom att göra det som krävs när ingen av de som ska göra det gör det.

[quintus]

Har hört om iaf bayvarol att även om man använder det är det ingen fara för om man blir anmäld och det går till domstol kommer man bli friad ändå om man står på sig. Det strider tydligen (obs: detta är vad jag overifierat hört från andra) mot EU:s regler på något vis. Det är inte värt besväret för nationella myndigheter. Jag tror iaf att risken är mycket liten att det skulle bli några problem. Därtill förtjänar de vad de får. Det bästa vore om hela biodlarkåren kollektivt sparkade dem i baken genom att göra det som krävs när ingen av de som ska göra det gör det.

Som jag skrev tidigare. så det är tillåttet att importera men inte använda. ÄVEN om man skulle använda exvis fumifering, så remsan pyr på sin höjd 30 sekunder. Vem och hur skulle man kunna bli anklagad för användning av otilllåtna medel när ingen kan bevisa vad man har använd? Der som togs upp tidigare är att kemilagstiftning är gemensam för hela EU. Underförstårr - det som är tillåtet i ett land borde vara tillåtet i alla, Jag har eb känlsa att vår kär Jordbruksverket vill inte gärna släppa ifrån sig makten och vill fortfarande bestämma. trots att de är förbisprungna. Jag vill minnasatt några år sedan kom SJV med påbudet att svensk jordbruks skall vara mest kemifri i hela världen. Eftersom bönder till skillnad från biodlare är inte mähäaktiga får, fördublades användning av kemikalier i jordbruket, för at t det är bönder som vet bästa vad grödorna behöver. Jag är inte alldelles hundra om jag minns rätt, men det var någon historia med en bonde som vill importera sperma från Belgien Blue och bonden importerade sperma och sa offentligt - stämm mig, som SJV gjorde och förlorade. Sak samma med åklågare och polis som la beslag på industriell hampa (tillåten att odla i EU) och åtalade bonden. Trots att få fram knarkeffekt skulle man behöva rulla en joint lika tjock och lång som en telefonstolpe för att industriell hampa är framodlad så att den inte innehåller höga halter "knarkämnen". polisen fick lämna tillbaka skörden. Myndigheter lider av storhetsvansinne.

Jag personligen håller mig till till gammal Immanuel Kant och hans  kategoriska imperativet som lyder: "Handla endast efter den maxim som vilken du samtidigt kan vilja att den upphöjdes till allmän lag."

 

[quintus]

Jag har pratat med Kemikalieinspektionen och Läkemedelsverket om vad som gäller from 1:a januari.

När det gäller Apistan, så då gäller  undantaget för försäljning två år framåt

Man behöver inte gnälla över att "vi behöver flera medel". Det är fritt fram att registrera. De enda kriterier Läkemedelsverket bryr sig om är att "läkemedel måste bli av god kvalité och ha hög verkningsgrad". Glädjande nog har Jordbruksverket inget att säga till om valet eller godkännande av respektive medel. Det enda som faller under Jordbruksverekts makt är organiska syror.

När det gäller s.k. "Apistan kurser" fick jag veta följande - det finns inte ett enda läkemedel eller veterinärläkemedel där man kräver att man skall gå en kurs för att få tillstånd att använda. Vi tänker inte att införa några kurser för Apistan.   

----

Jag har kollat med SBR vad de vet (se ovan) och det var inte mycket (lika med noll). Som förklaring fick jag höra att ledamöter i sjukdomskommittén arbetar och har inte möjlighet att prata med olika myndigheter på arbetstid. Utöver det fick jag höra även andra absurditeter. Bitidningen är inte SBR´s ansikte utåt. Bitidningen är medlemmarnas forum och medlemmar får använda mediet fritt. För att exemelvis skriva om tedbladsburkar, rabarberblad i kupan, 4,9 mm celler och liknande.

[wictor]

Man tar sig för pannan...