börja med dikor

[ford-Anders]

Hej, jag har funderingar på att börja ha di-kor, fjällras eller angus, har inte bestämt mig.
Vad är viktigt att tänka på innan man börjar?
Jag har en gammal lagård som jag har rustat å grejat med, det blir djupströ inne i lagården och inget tak ute, ett staket som består av nedgrävda tele-stolpar och 4 längsgående plankor, ev 2 eltrådar innanför. Utfodringen tänkte jag ska ske i en rundbalshäck med plåttak. jag har en vatten automat med 2 platser.

Hur mycket foder ska jag räkna per ko?

Bestämmelser har jag förstått att man tar reda på från länsstyrelsen.

[Rosa]

En viktig sak är att man fundera på är vart de ungdjur man föder upp skall levereras.
Ska de ner i den egna frysboxen eller ska dom skickas till ett slakteri?

Ska det vara en hobby som får gå med stor förlust eller ska det "bära" sig?

[ford-Anders]

jag hade väl nästan hoppats på en liten vinst till och med.

Vad Ungdjuren beträffar så funderar jag på att antingen säja dem som livdjur direkt efter sommarn, eller föda upp tjurarna till 20 månader sedan slakt, och få kvigorna betäckta vid 15 månader och sedan sälja dem. En viss rekrytering får man väl räkna med.

En bonus med det andra alternativet är väl att man kan ta återtag från slakteriet å få mat på bordet själv.

[soleskog]

Så kan man också tänka på vart tjuren ska bo när den inte betäcker. Och att alla djur helst ska ha plats att äta samtidigt. Ska du ha dem till slakt vid 20 månader behövs det kanske kraftfoder ett tag i början (om du inte tar in kanonensilage). En mycket viktig sak är faktiskt också hur det ser ut med möjlighet till betesbidrag på de marker du har.

[ford-Anders]

Det mästa är genomtänkt, lagården har 4 lika stora rum, ca 10*7m, ett av dem kommer användas för spannmålshantering.
Det första facket kommer vara för korna där kommer de befinna sig från oktober-november till slutet av maj, sen ska de ut på bidragsberättigad betesmark, med högre ersättning för det är massa blommor å grjes.

Det andra facket kommer tjurarna vara från att de kommer hem från betet första sommaren till början av maj då de ska ut på ett annat bete, där de går till september-oktober för att sen gå direkt till slakt.

Det tredje facket kommer kvigorna gå i, till slutet av maj, sen får de gå på samma bete som korna,
där får de gå med en tjur till hösten då kvigorna ska säljas.

Avels-tjuren kommer jag låna första åren, så den kommer inte va här på vintern, om jag skaffar en egen tjur får den gå med de mindre tjurarna över vintern.


Vad det gäller arealen så har jag ca 18 hektar åker och 11 hektar beten, 7 hektar av dem är med högre ersättning, marken har tills nu varit utarrenerad eftersom jag har vart för ung.

[ford-Anders]

det kommer stå en rundbalshäck i varje fack och varje har plats för 12 st.
Kraftfodret blir kross och avrenspellets.

[gimskogen]

Hur har du de med utgödslings möjlighet?
låter som de är innom hus... måste du skotta för hand... tänker du ha djupströbädd..?

11 ha bete.. då behöver du ju en del djur..

kanske du skall kasterar dina tjurar o ha dem som stutar då kan de ev gå i samma hage som kor o kvigor utan problem.. iallafall om du funderar på fjäll o skb.. så är nog de nog de bästa alternativet.. o sen slut göda stutarna på talll efter andra sommaren..

var bodde du...
kanske kan du söka komp bidrag.. då är ju även stutarna berättigade..
även i vallstödet...

så har man egen mark o kan ta eget föder till störredelen så behöver de inte alls bli förlust...

men man behöver kanske fundera på tex om du skall föda upp ungdjuren tex som stut eller tjur.. har man mycket ensilgae tex o får de skördat i tid så kan de ju vara ide att ev ha stutar...

Har man mjölighet till odling av egen spannmål eller ej osv..

finns endel att tänka på...

Lycka till.

[Anna Ho]

Liten fundering bara, ska du verkligen släppa ut tjurarna en andra sommar, då måste du nog ha ett kanonbete, annars finns risk att de tappar för mycket vikt. Och utfodra på betet är väl uteslutet om det är bidragsmark.

[Rosa]

och få kvigorna betäckta vid 15 månader och sedan sälja dem.

Det är ingen stor efterfrågan på betäckta kvigor....
knappt någon alls...

[ford-Anders]

spanmål kommer att utgöra en tredjedel av arealen, kommer ju växla mellan åkrarna.

utgödslingen kommer ske med en kompaktlastare som min granne har.

Jag vet inte me stutar, de har haft en tendens å växa sämre än tjuraran. Visst kunde man ha stutar, de är ju lite lugnare och mindre risk att hantera dom. får se...

Jag kommer låna in djur för att det ska bli betat ordentligt.

jag har 3 traktorer å allt man behöver, kommer ta första skörden hö för att sälja och andra skörden ensilage till mina djur, visst värdena är sämre men de kompenseras med spannmål.

anngående kvigorna så kanske de blir slakt istället, om efter frågan är dålig=(

Jag ska börja gjuta fastgödselplatta nu till hösten.

vad är kompbidrag?

[RaggarBonden]

Fjäll som  dikor och med den formen du beskriver är nog inte den optimala rasen.

Angus eller Limousin är väl ett bättre val just i ditt fall. Dom växer bra, mjölkar rätt mängd och har bra slaktegenskaper.
Limousin har bättre slaktkropp och större slaktutbyte än Angus.

Stutar skulle jag inte inte ens fundera på om du vill kunna slakta inom rimlig tid !! Inte skulle jag släppa ut dem den andra sommaren heller då de i princip kommer att stå still tillväxtmässigt under utevistelsen....

Vad gäller kvigorna så kan du ju inte betäcka dom på 15 månader om dom inte växer bra och får mycket foder.

Ska du slakta kvigorna med någotsånär bra resultat ska du nog ha även dom inne om dom ska växa. Och dom får ju naturligtvis inte vara betäkta.....
Räkna med 20-24 månader till slaktvikt (minst 275 kg).

Var noga med rasvalet och besök några besättningar av de raser du vill ha innan du köper in !

RaggarBonden

[ford-Anders]

det blir angus, limousin är jag skeptisk till, har bara dåliga erfarenheter av dem, nervösa å aggressiva (jag vet att många inte delar min uppfattning).

Vi hade angus-korsningar förut, angus/srb, de va trevliga och mjölkade bra så kalvarna växte ifrån grannens hereford.

[Anna Ho]

Vi hade angus-korsningar förut, angus/srb, de va trevliga och mjölkade bra så kalvarna växte ifrån grannens hereford.

Sorry, jag har helt motsatt erfarenhet av angus korsningar, rädda, nervös och jättetråkiga att handskas med och då var de uppväxta exakt som våra vanliga mjölkrasungdjur. Men visst växte bra gjorde de, men det gör även tex jersey med rätt foderstat, slaktade nämligen jerseytur  för inte så länge sen, vägde 320 kg och bra klassning på ca 17 månader.

[ford-Anders]

hade en tjurkalv som va korsning angus srb som vägde 450 kg slaktad vid 20 månaders ålder, bra klassning. det betyder ca 900 kg=skaplig tjur

[Rosa]

450 kg.... det blev minst 900 kr i avdrag på den, bara för överstorleken !  :-

vikten är ju rätt ointressant för den styr man ju själv,
(givetvis måste de vara över 275 kg slaktade)

det är ju klassningen på djuret som är viktig!

vad hade din tjur för klassning då?
gissar på O+ med fettet i 08

det blir angus, limousin är jag skeptisk till,

Limousin är en superras.

Lätta kalvningar, bästa formklass (tillsammans med Blonde)
en lägre foderförbrukning/kg tillväxt i förhållande till övriga köttraser!
Högsta Omega-3 värdet i köttet av köttraserna.

Om lynnet, jag har på 30 år med rasen haft 1 enda tjur med dåligt lynne.
Det är inte anmärkningsvärt, jo kanske.. men positivt i så fall

http://www.limousin-se.info/varflimo.htm

[ford-Anders]

Det vart säkert avdrag, jag va 8 år då så ja har ingen aning. Får dom inte va för stor eller?

Visst är limousin en bra ras köttmässigt, kanske kan korsa angus å limousin...

[Rosa]

Nej just precis, dom får inte gå över 399 kg slaktade, då blir det mycket avdrag på priset.

Korsningen Angus-Limousin blir stenhårda djur, populära i Canada för att få riktiga hårdigar för tuffa ranchförhållanden.
Ingen blandning jag rekomenderar någon att göra här hemma i Sverige.

Mvh Rosa

[Margit]

Inte skulle jag släppa ut dem den andra sommaren heller då de i princip kommer att stå still tillväxtmässigt under utevistelsen....

Vad gäller kvigorna så kan du ju inte betäcka dom på 15 månader om dom inte växer bra och får mycket foder.

Ska du slakta kvigorna med någotsånär bra resultat ska du nog ha även dom inne om dom ska växa. Och dom får ju naturligtvis inte vara betäkta.....
RaggarBonden

Varför skulle kvigorna växa sämre för att de går ute? Är det inte lag på att även klövdjur måste ha tillgång till utevistelse sommartid? Kan man inte stödutfodra utomhus?
Det låter hemskt att de bara ska stå inne och äta upp sig - sicket tråkigt liv. Men det var bara en känsla jag fick, är helt novis på kovärlden 

[ford-Anders]

det är ju de att man få räkna på att det går åt extra foder för att föda dem hela sommarn...
Man måste räkna hur mycket mer man får för djuren och hur mycket det kostar i arbete och allt för att få in det fodret, när de kan beta själv och då kan man ju få bidrag...

[Jonte P]

Om du har gott om betesmark så att du t o m behöver hyra in djur för att få det avbetat hade jag satsat på att ha så många egna djur på bete som möjligt. Stutar är då ett  bra alternativ. De kan beta tillammans med kvigorna så du slipper ha så många grupper. Våra mjölkrasstutar blir slaktmogna på ca 24 mån och klarar sig bra på enbart bete och grovfoder efter sex månaders ålder och fram till slakt. De slaktas direkt från betet på hösten och väger då ca 275-360 kg slaktade med formklass O- till O samt fettklass 2+ till 3+ De som slaktas i oktober tillskottsutfodras med ensilage på slutet men inget kraftfoder. Visst växer stutar sämre än tjurar men de kräver inte heller lika bra foder. Med gott om betesmark är stutar ett bra alternativ om man inte väljer att satsa på fler kor och istället sälja tjurkalvarna på hösten förstås.

Att föda upp djur (tjurar) inomhus på stall under sommaren ger färre djur som betar, berövar djuren en del av sitt naturliga beteende samt ger flugor! Tänk på att bete är det billigaste och mest naturliga fodret för idisslare! Dessutom är det mer ekologiskt riktigt att låta djuren skörda en så stor del av sitt foder som möjligt själva om man nu ska tänka lite på miljön också...

Om du kommer att sälja köttet själv genom återtag ger även stutkött bättre köttkvalitet med mer marmorering jämfört med tjurkött, något som tyvärr inte slakterierna premierar...

Hålla kvigor inne på sommaren?! Om de inte växer beror det nog på att de går på ett dåligt bete alternativt inte tas in i tid på hösten. Bete är, rätt skött, ett utmärkt foder och inte någon förvaringsplats för djuren under sommaren. Enligt djurskyddslagen ska kvigor gå på bete på sommaren.

När det gäller val av ras kan man få lika många svar som det finns kobönder. Jag blev varnad av många att inte skaffa rödkullor eftersom de är så "vilda" och "svårhanterliga". Våra rödkullekvigor är inte alls vilda. Jag kan klappa nästan alla överallt på kroppen även ute på betet men visst springer de fortare än våra simmentalstutar när det är dags att flytta dem till ett nytt bete men det ger bara mig bättre kondition Jag tror hanteringen av djuren är viktigare än själva rasvalet även om det har viss betydelse. Sen gäller det förstås att inte avla på individer med lynnesfel.

Lycka till med nötterna!