könsutveckling-och kläcktemperatur?

[Tuve]

Jag undrar om någon vet om detta stämmer (men det gissar jag att det inte gör...)

Hos kräldjur bestäms ju könet på ungen i ägget av kläckningstemperaturen. Nån jag känner trodde det gäller höns, men då skulle väl alla med kläckningsmaskin mixtra med det??

Jag har också hört, att en höna som trivs med sin boplats/flock, skulle få fler hönskycklingar, och en som inte trivs får fler tuppar. Logiken skulle vara att hos vilda populationer drar tupparna vidare till nya revir (ökar chansen att hitta nåt bättre ställe), medan hönor stannar i flocken (bra, om det reviret är bra).

Vet någon om detta finns studerat och belagt?

Eller vet nån mer exakt hur könsutvecklingen hos höns går till? Att det inte är precis samma som människans X och Y-system, har jag för mig att jag lärt i biologin.

[Skytten]

Hos en del djur såsom tex sköldpadda bestäms könet av temperatur. Detta gäller ej höns, och som du redan räknat ut skulle man ställa kläckaren för honor i många fall om detta är möjligt.

Fåglar har könskromosomer de brukar ej benämnas X och Y, men principen är att hos däggdjur har hanen  olika könskromosomer och honan lika, hos fåglar är det tvärt om, det är honan som har olika och hanen lika.

Det kan bli fel ibland eller snarare väldigt sällan, det händer att det blir tre könskromosomer,
som kan ge ett mer odefinerat resultat. Hormonstörningar kan oxå påverka de sekundära könskaraktärerna, såväl hos höns som däggdjur, inklusive människa.

Det faktum att det är honan "som bestämmer könet" gör ju att det kan teoretiskt tänkas att hon tillämpar det, men vad jag vet har det inte framkommit i forskning.

Man vet inte heller när det gäller däggdjur om honan kan "bestämma" kön, det är ju till syvende och sist ägget som väljer bland spermierna.

[JennyN]

Men hos oss människor finns det ju kvinnor som bara får barn av en sort.

Min farmor fick t ex fyra söner, inga döttrar.
Själv har jag en av varje.

Har hört spekulationer om att tex surhetsgrad i slidsekret kan påverka vilka spermier som klarar sig - osv.

Och visst finns det dem som försöker ha det lite varmare i sin kläckare(sök här på forumet) och samtidigt får fler hönor än tuppar! Om det är ett sammanträffande eller ej får ju vem som helst ta ställning till, men jag har satt min kläckare på 38,1 grader istället för 37,5 

...om det är så att man dödar tupp-embyona eller att de på något sätt blir höns av värmen har jag ingen aaaaning om.

[Sabelpoot]

Jodå, det finns forskning som är gjort om detta ämne och tyvärr är det inte så enkelt. Tänk vilka enorma möjligheter och profit det skulle innebära för bl a de stora kläckerierna om man endast genom att höja kläckaren några grader skulle få enbart hönskycklingar.

About crocodiles and chickens
By Hybro B.V.

When we determine gender in the field, for instance when producing breeders or when sexes are reared separately, we expect gender distribution to be roughly 50/50.

Hybro

However, we do sometimes see shifting gender ratio, which can be as skew as 47/53. When this happens, we normally see more females than males hatching, at least in broilers – and to understand why, we need to look more closely at the determination of sex.

In birds, the female determines the gender of her offspring. At the moment the yolk is formed, the sex of the resulting chick is already decided. In mammals, gender is determined by the male, and fixed only after fertilisation.

Reptiles – specifically crocodiles - are even more sophisticated, determining gender according to incubation temperature. In some types of crocodile, incubation at a certain temperature gives 100 per cent males. But if that temperature is reduced by just 2°C, those same eggs will produce 100 per cent females, with a linear distribution of males to females over this 2ºC range. In other types of crocodile, a specific incubation temperature will produce 100 per cent females, while temperatures higher or lower than this will result in more males.

If chickens and crocodiles shared that temperature-related gender influencing mechanism, the ability to influence a shift from male to female would certainly be of enormous value. However as the chicken’s sex is determined even before fertilisation of the blastoderm - this is unlikely.

When we do see a shift in sex ratio, this can sometimes be explained by sexing errors, especially if cloaca sexing cannot easily determine gender. In breeders especially, chicks that cannot be decisively sexed will be considered off-sex, reducing the number of sexing errors for the customer - and at the same time influencing the observed male/female ratio.

It does seem, however, that incubation temperature does have some impact. For example, overheating during late-stage incubation can produce a greater number of females. But further investigation of the unhatched eggs will normally reveal the majority of late deads as male. So if we add the numbers of hatched chicks and late deads together, we usually find that 50/50 ratio between males and females restored.

The gender shift in late deads is much more extreme than in hatched chicks, simply because even a shift from 50/50 to 49/51 males/females will produce three times more late dead males than females (based on late deads at 4-5 per cent).

So why do more males than females die late in incubation? One possibility is that males are weaker and more susceptible to sub-optimal conditions than females. This may be true, as we see virtually the same trend in day-old chicks.

Or perhaps males produce more heat during incubation than females? Although there is currently no scientific data to support this, we do have some practical evidence.

Per set, males normally hatch several hours earlier than females, which may be due to higher metabolic heat production during incubation, resulting in higher temperatures in-ovo and accelerated growth, compared with the females.

If we experiment by setting eggs of exactly the same weight, the hatched males do show more signs of overheating - for example, more yolk sac residue and less development – than females. This could explain the shift in sex ratio under high temperatures. With increased heat production, there is more likelihood of exceeding maximum temperature. As a result, more males will die late in incubation, while the females are less affected and therefore hatch.

Take it one step further, and we could even speculate that the males are perhaps not weaker by nature, but because they are overheated during incubation. This being the case, sexing embryos in the egg - currently in development with in-ovo techniques - could greatly improve the incubation process, by enabling us to create optimum incubation conditions each for males and females.

Right now, we do not have scientific evidence that males do produce more heat than females, or what mechanism may be responsible for that. Further investigation will teach us more about the differences between males and females - and how those differences can help improve processes and productivity in the future.

For the time being, if we see a shift from male to female ratios that cannot be explained by sexing errors, the key may lie in overheating. But unlike the crocodile, our chicks are not shifting gender: we are merely seeing a similar effect through the survival of a greater number of females, not in the ratio of male to female overall.

May 2007

[JennyN]

Mycket intressant!

"In birds, the female determines the gender of her offspring. At the moment the yolk is formed, the sex of the resulting chick is already decided. In mammals, gender is determined by the male, and fixed only after fertilisation."

Om könet i ägget bestäms till och med innan det är befruktat, som det ser ut i texten ovan, borde det ju öppna enorma möjligheter till att avla fram hönor som ger procentuellt fler hön-bebisar?

Agda t ex får 57% hön-kycklingar istället för 50%. Agdas barn Magda, får 59%... osv.

Nån som provat det? Medvetet eller omedvetet...?
Bör ju paras med tuppar vars mammor fick % fler hönor också.

[Ce]

Så långt har jag inte gått, men jag har märkt att en av mina hönor ger klart fler hönkycklingar än tuppar (i alla fall är det resultatet bland de som blivit så stora att jag kunnat könsbestämma dem och de som är tillräckligt lika hönan för att jag med någorlunda säkerhet ska kunna säga att de är hennes. Den hönan har dock aldrig ruvat, men såna vill man ju också ha!

//Ce

[Skytten]

De serier av kullar jag haft har tillsammans i genomsnitt blivit nära femtio/femtio.  Det har hänt att jag fått 12 tuppar, alltså 100% tuppar.  Är chansen  50/50 och detta är oberoende händelser så
är det inte mer statistiskt märkvärdigt än alla andra konfigurationer, om man tar hänsyn till ordningsföljd, alltså att man räknar in ordningsföljden i kläckningen och även tar med de döda fostren  (tttttttttttt  ser för vår perception märkvärdigare ut än hhtthtthhthh men den statistiska chansen är identisk). Tuppar lär dö lättare om omgivningen är ogynnsam. Då får man fler hönor, men på bekostnad av döda tuppar, vilket medför att det inte går att styra könsfördelningen.

Skulle man kunna hindra den manliga könskromosomen i   ägg att utvecklas eller kunde "manliga ägg"se annorlunda ut, kunde man givetvis styra, men inte så att alla potentisiella ägg blir hönor, man slipper kläcka dem endast.

Eftersom det finns könskromosomer bör utfallet vara 50/50 (på sikt)och omgivningen inte påverka, på annat sätt än de sekundära könskaraktärerna vid ändrade hormondoser, på samma sätt kan man med hormoner påverka även däggdjur, men det blir inte välvärpande hönor.