Tryckluft

[Anders G.]

Lägg ner Bosse, dina okunniga, felaktiga ideer är farliga för dig själv och andra. Har jag uttryckt mig tillräckligt klart?

[Bo]

Dina tidigare kommentarer visar ju att du svarade på något du inte förstått.

[Anders G.]

Bosse, för att höja trycket på luft behöver du ingen kompressor. Den delen kan du plocka bort.
Din tryckhöjning med brasa, och följande drift av tryckluftmotor är bara en klåpares variant av en gasturbin.
Du har inte klurat ut något nytt, du har bara trasslat till en enkel grundkonstruktion.

[Bo]

går till en beskrivning av en kompressor (som förvisso allmänt menas krävas för att höja trycket på luft) som fungerar som turbin sedan när man behöver energin.

Problemet med sådana koncept är alltså energispillet via kompressionsvärmen och de försök jag hört om att lösa problemet var att spara på detta värme för att använda sedan för att få bättre verkningsgrad i den pneumatiska motorn som möjligen då bör vara en turbin.

Den franska tryckluftsbilen (som jag inte tror på) använder sig av den lösningen om jag minns rätt.

[Hasse]

Bo har helt rätt. Självklart ökar trycket i systemet när man tillför energi i form av värme och det borde gå att göra på ett säkert sätt genom en värmeväxlare på tryckluftsröret. Man använder lågvärdig energi från t ex ved för att göra högvärdig energi i form av el eller mekaniskt arbete.

http://www.welt.de/wirtschaft/article1497346/RWE_entwickelt_Speicher_fuer_Windenergie.html

Här räknar man med en verkningsgrad på 45% utan värmetillförsel och 70% med värme. Man tar till vara värmen som uppstår vid kompressionen, så det måste väl vara rätt kort tid mellan uppladdning och urladdning av tryckluftsgrottorna.

[Bo]

gör man genom att värma hela trycktanken vilket jag inte vill rekommendera. Den bör snarare kylas så att man får plats med mer. Det är volymen på luften som passerar turbin eller pneumatisk motor, som man billigt kan fördubbla eller tredubbla med motsvarande effektvinst.

[fishyerik]

Visst kan man öka verkningsgraden genom att öka temperaturen på luften innan den når vad nu som ska omvandla energin, precis som Bo säger, och att man inte ska värma själva tanken/tankarna är ju självklart. Att man kan vinna en del på att kyla tankarna när man ska fylla på dem känner också alla till som hållt på med trycksatta gaser.

Jag tror fortfarande att det är svårt att bygga ett bra "hemmasystem",  dessutom är väl inte "vedvärme" så väldigt låggradig energi med tanke på att det går att utnyttja den till exempel till en ångturbin, vilket säkert vore lättare att utnyttja direkt om man ändå har en brasa igång.

Ser heller ingen anledning klaga på teorin, eller att vara otrevlig, jag tror bara att det är svårt och orimligt dyrt att göra bra, inte omöjligt. 

Är det någon som funderat på hur stora tankar och hur högt tryck som skulle behövas för att lagra 1 kWh?

[Bo]

att kompressionsvärmen inte innebär en teoretisk utan enbart en praktisk begränsning av verkningsgraden för tryckluftsystem.

Ger man luften tid och plats att avge kompressionsvärmet med obetydlig temperaturhöjning och sedan när man använder energin i en motor, hittar en utformning av denna så att luften under tryckfallet får tid och plats att ta upp värme från omgivningen under obetydlig avkylning, blir det också obetydliga förluster.

[Filip Skräplund]

Visst, pumpar man luften oändligt sakta så blir förlusterna försumbara.

[fishyerik]

En något ovetenskaplig och grov jämförelse, jag letade reda på uppgifterna på en vanlig kolvkompressor, med 1 kWh fyller den ungefär en tank på 1m² med med 6 bar. Med den dåliga verkningsgraden en vanlig kolvkompressor har kan man väl lugnt utgå ifrån att man inte kan lagra mer än 0,5 kWh på 1 m² volym med 6 bars tryck, att man alltså skulle behöva 2m² luft med 6 bars tryck för att lagra 1 kWh. Ingen exakt uträkning, men det antyder iaf att vanliga bilbatterier spöar att ha energin sparad i 6 bars tryck så länge det handar om att spara energi för dagligt bruk, som tillexempel för molniga eller vindstilla dagar.

Man kan ju gå upp lite från 6 bars tryck utan att matrialkostnaderna rusar iväg, men rätt snart ökar väl ändå den totala matrialkostanden per sparad energimängd i och med att trycket stiger.

Antaganden och beräkningar har jag medvetet lutat åt tryckluftens fördel, för att inte förkasta den ojuste, om jag antagit eller räknat grovt fel, eller bara lite till tryckluftens nackdel kan väl någon påpeka det, annars kan man väl se det som att spara energi med hjälp av tryckluft inte är ett särskilt attraktivt alternativ för "dagligt husbehov", redan innan man räknar med kompressionsvärmeförluster, vilka de på den tyska sidan som det hänvisades till lyckades få ner till 30% med hjälp av värme. 

[Bo]

avancerad teknisk utveckling men Energetix hävdade att deras scroll-kompressor/turbin hade konkurrensfördelar. De bestod kanske i annat än verkningsgraden.

[fishyerik]

Energetix sålde reservkraftsystem, där man normalt har en relativt pålitlig energikälla men inte får vara utan energi vid strömavbrott, där det kan gå flera år mellan strömavbrotten och investeringskostnaderna får vara väldigt omfattande, där ser jag tydliga fördelar jämfört med tillexempel batterier.

Att spara energi från tillexempel solceller eller vindkraft för husbehov till en eller några dagar med "dåligt väder" tror jag inte det är relevant med tryckluft.

Huruvida Energetix produkt kommer att revolutionera marknaden ens för det användningsområde de riktat sig på får tiden utvisa. Men att scroll- och/eller skruvkompressorer inte redan för länge sen helt ersatt kolvkompressorer har jag länge tyckt varit konstigt, jag är fortfarande ingen tryckluftsexpert men kolvkompressorerna har ju några nackdelar som de andra inte har.