Räntefri ekonomi

[Jerker Nordlund]

den ene rik, den andre fattig. Ingen av dem lever över sina tillgångar.

Den fattige får en strålande idé och lånar pengar mot ränta av den rike och får en avkastning på sin investering som är högre än räntan, - vilket är det normala, annars hade han haft dåligt omdöme.

Deras relativa standard har nu utjämnats något och allt mer efter hand.

Normalt bör alltså en ränteekonomi innebära ekonomisk utjämning och om den inte gör det, beror det inte på räntan.

I en räntefri ekonomi gör den rike och fattige personen upp ett vinst-förlustdelningskontrakt där den rike skjuter till pengar och mentorskap, medan den fattige skjuter till sin idé och arbetskraft.

Ifall idén går hem berikas de bägge. Går det åt pipan har den rike blivit av med sina pengar och den fattige har blivit av med sina illusioner.

I ränteekonomin kräver den rike den fattige på ränta för att realisera sin idé. Gär det bra blir den rike rikare. Går det illa blir den rike också rikare, eftsom den fattige får sälja sina döttrar till moldaviska hallickar för att ha råd att betala av sina skulder.

(Ett ännu troligare scenario är att den rike redan har en uppgörelse med de moldaviska hallickarna om att sabba den fattiges affärsidé, dem båda till nytta och glädje).

[Jerker Nordlund]

.....

Frivillig skuldsättning inkluderar lånefinansiering av studier, bostäder och kanske bilar.

Idag är 3 miljoner i bostadsrätt i centrala Stockholm en "frivillig skuldsättning" för en nygift familj.

Och det är klart - alla vill ju bo. Och utan bostad i Stockholm finns det inga arbetstillfällen för folk med just den fjantexamen som det här paret besitter. Någon anledning till oro finns inte. Alla måste ju bo för att kunna klara sin försörjing. Och mäklaren på banken ser ju så glad ut där han sitter leende med pennan i högsta hugg beredd att låta de intet ont anande skriva på sin namnteckning.


Kort sagt: Ständigt accelererande privat skuldsättning är en nödvändig förutsättning för att de ekonomiska hjulen skall snurra...

I London har det dock gått så långt nu att det inte går att få tag i kommunal underhållspersonal längre. Det finns inga låginkomsttagare längre som kan eller vill ta på sig den skuldbörda som behövs för att kunna bo i Staden

källa: Jerker Nordlund, ekonomisk konsult för NEF aktiv inom  Brittisk bostadsfinansierng.

[Bo]

med en egen lösning: Dödligt våld som drabbar notorisk kvinnomisshandlare, hallick eller individ som kan visas ha agerat inom trafficking skall betraktas som naturlig död och inte föranleda ytterligare utredning eller rättslig åtgärd.

Vad jag visade var att ränta normalt utjämnar inkomster. Den som bara har pengar och inget annat, får nöja sig med räntan medan de som har de lysande idéerna är de som blir rikare och rikare.

Sedan är låneslaveri ett verkligt problem som kan uppstå även där betalningen för ett lån är i annan form än ränta. Boten kunde vara att lån som skall erkännas av rättsordningen, måste registreras i en instans som bevakar att villkoren inte är oskäliga.

Problemet med bostadskostnaderna är runt det dubbla mot vad det borde vara eftersom vi betalar den kommunala infrastrukturen två gånger, dels via kommunalskatten, dels via bostadskostnaden som i storstaden till största delen består av räntan på markvärdet, - som i sin tur beror på den kommunala infrastrukturen.

Min bot på detta problem består i att kommunalskatten som bekostar den infrastruktur som motiverar markvärdet, skall tas ut som en markanvändningsskatt relaterad till graden av exploatering.

[sɹǝpuɐ]

Jag tror helt klart att många lever över sina tillgångar. Men det gör de för att de vill konsumera nu, och inte efter att de har sparat ihop till sin konsumtion. Och de är medvetna om att det kostar. Ränta.

Men för många är det exempelvis ett sätt att skaffa ett bra boende. Idag. Och inte i samband med att de går i pension. Dessutom tror (trodde?) många att de genom att låna pengar mot ränta för att köpa ett hus gör en bra affär på sikt. Ett alternativet är ju annars att betala hyra, utan att äga något efter att man har bott och betalat hyra i många år. Historiskt sett har väl bostadslån ofta varit en bra affär. (Fast man kan ju ana att det är andra tider på väg...)

Ett fult knep är ju annars de "räntefria" avbetalningslånen. "Köp nu, betala i påsk." De finansieras genom att dels många missar att betala i tid och får betala en "liten" extra avgift. Och dels genom att man vid inbetalningen till påsk får ett erbjudande om att dela upp betalningen på 24 små månadsinbetalninger,  mot en ränta på xx%.

Sedan är jag väl inte helt övertygad om att det är räntan som leder till penningtillväxt. Man kan lika gärna påstå att det är tvärtom. Med allt effektivare produktionsmetoder så kan man producera allt mer med samma insats av arbete och kapital. Summan av varor och tjänster ökar hela tiden. Penningmängden följer efter.

Men helt klart måste detta få ett slut någonstans. Och med (o?)jämna mellanrum kraschar ju ekonomin också. Eller folk gör konkurs och dåliga skulder avskrivs. Säkerheter blir inlösta. Frågan är bara när den riktigt stora kraschen kommer? Den då vi skall utse Svarte Petter som inte får tillbaka sina utlånade pengar.

A.

[Jerker Nordlund]

Vad jag visade var att ränta normalt utjämnar inkomster. Den som bara har pengar och inget annat, får nöja sig med räntan medan de som har de lysande idéerna är de som blir rikare och rikare.

Vad du gjorde var att visa att utlåning mot ränta i det bästa tänkbara utfallet ledde till inkomstutjämning tillväxt och ökad levnadsstandard för den sämst ställde.

Vad jag gjorde var att visa att räntefri vinst-förlustdelning gav lika mycket tillväxt som räntefinansieringen, i alla tänkbara utfall minskade förmögenhetsklyftorna, medan räntetänkandet i det ofördelaktiga fallet ledde till ökade förmögenhetsklyftor och ev ekonomisk ruin för den sämst ställde.

Dock vidmakthåller du fortfarande att räntetänkande gynnar de fattiga, medan räntefriheten hämmar tillväxt och - om jag får vara lite elak - tvingar alla att äta grå gröt och leva i Gulag under kommunistisk planekonomi.

[Jerker Nordlund]

Jag tror helt klart att många lever över sina tillgångar. Men det gör de för att de vill konsumera nu, och inte efter att de har sparat ihop till sin konsumtion. Och de är medvetna om att det kostar. Ränta.

......

 Frågan är bara när den riktigt stora kraschen kommer? Den då vi skall utse Svarte Petter som inte får tillbaka sina utlånade pengar.

A.

MIn poäng är att räntesamhället tvingar oss att skuldsätta oss, eftersom den makroekonomiska ekvationen kräver att efterfrågetrycket hålls uppe genom privat skuldsättning. Om ingen skuldsätter sig faller efterfrågan, konjunkturern störtdyker och folk blir arbetslösa och måste skuldsätta sig i alla fall.

När den stora krisen kommer drabbas de skuldsatta värst och de med osäkra fordringar näst värst. Räntesamhället är en Titanicbåt där alla bjuds på champagne, ingen sitter vid rodret eller radarn och bara vissa har plats i livbåtarna

[Ulric Eriksson]

Idag är 3 miljoner i bostadsrätt i centrala Stockholm en "frivillig skuldsättning" för en nygift familj.

Precis. Viktigt att inte blanda ihop detta med obligatorisk skuldsättning. Familjen kan som alternativ till denna frivilliga skuldsättning välja att bosätta sig i en hyreslägenhet i Södertälje.

(Innan jag glömmer det ett inlägg till: här är en till skuldfri. Ovanstående 80-90% verkar helt orepresentativt för skuldsättningsstatistiken i den här tråden. )

[Ulric Eriksson]

Här är vad jag anser att räntesystemet gör: det ökar utbudet av pengar. Ökat utbud av pengar ökar efterfrågan på fastigheter och annat dyrt och gör dem dyrare. Ökade priser gör det svårare att skaffa sig sådant utan att ta lån. Så långt håller resonemanget ihop. Men det är fortfarande inga måsten inblandade och driftsbudgeten till sås och potatis finns absolut ingen anledning att låna till.

[Jerker Nordlund]

med en egen lösning: Dödligt våld som drabbar notorisk kvinnomisshandlare, hallick eller individ som kan visas ha agerat inom trafficking skall betraktas som naturlig död och inte föranleda ytterligare utredning eller rättslig åtgärd.

Det där påminner om vad man inom islam vill göra med människor som tar ränta.

[Bo]

ser man från länder som Pakistan. Istället för ränta arbetar den skuldsattes barn med mattvävning eller tegelfabrikation hos långivaren tills skulden är betald. - Det blir den aldrig p g a ständigt tillkommande skulder barnen drar på sig genom diverse brott mot diverse regler som tillkommer efterhand.

[Jerker Nordlund]

Precis. Viktigt att inte blanda ihop detta med obligatorisk skuldsättning. Familjen kan som alternativ till denna frivilliga skuldsättning välja att bosätta sig i en hyreslägenhet i Södertälje.

(Innan jag glömmer det ett inlägg till: här är en till skuldfri. Ovanstående 80-90% verkar helt orepresentativt för skuldsättningsstatistiken i den här tråden. )

Jag har inte påstått att någon är tvingad att skuldsätta sig. Jag påstår att räntesystemet kollapsar om ingen gör det. Därför är det en oerhörd samhällsekonomisk press mot att folk skall skuldsätta sig.

Du skall få dina siffror, Ulric. När jag inte längre har något att skriva direkt ur minnet.

[Jerker Nordlund]

ser man från länder som Pakistan. Istället för ränta arbetar den skuldsattes barn med mattvävning eller tegelfabrikation hos långivaren tills skulden är betald. - Det blir den aldrig p g a ständigt tillkommande skulder barnen drar på sig genom diverse brott mot diverse regler som tillkommer efterhand.

Girigheten har många ansikten...

(Kan i sammanhanget inte undgå från att ta upp jordägarsystemet i Bengalen som ledde till svår fattigdom under zamindarernas styre ,men till miljontals människors död i svält när de mer effektiva engelsmännen tog över det.

Därav talesättet: Om du får välja vilket helvete du skall brinna i, välja alltid ett indiskt före det engelska. I det indiska helvetet är det alltid någon djävul som glömmer tändstickorna, veden eller tändvätskan...)

[Jerker Nordlund]

Här är vad jag anser att räntesystemet gör: det ökar utbudet av pengar.

Nja...

Det vete fåglarna...

Frågan är vad du skall göra med pengarna om du inte bjuder ut dem. Ligga på dem? Var? I madrassen?

Om du bara har två val: Ligga på en miljon hemma i madrassen eller sätta en miljon tryggt på banken utan ränta, vilket väljer du då? Svar - pengarna på banken eftersom de i vart fall är säkra för tjuvar där...

Om valet "placera i aktier" tillkommer finns det givetvis de som hellre placerar sina pengar i aktier. Men vart skall de som säljer aktierna placera sina pengar... ja just det - på banken. (Alternativet är att pengarna hela tiden cirkulerar - och det är ju samma sak som ett kraftigt "utbud" av pengar, dvs efterfrågan på varumarknaden, inte utbud på penningmarknaden)

Däremot ökar räntan efterfrågan på pengar. Det vet vi med säkerhet. Eftesom de ger avkastning vill alla ha dem. De är ju helt enkelt säkra värdepapper som aldrig går med förlust - om nu inte inflationen eller devalveringen sätter in....

Så inflation och devalvering kan sänka efterfrågan på pengar. Sparräntan ökar efterfrågan och låneräntan kan öka utbudet.

Jämfört med en demurrerande valuta vilken - som någon mycket riktigt påpekade - ingen vill sitta på, vågar jag påstå att räntan inte ökar utbudet av pengar.

Ökat utbud av pengar ökar efterfrågan på fastigheter och annat dyrt och gör dem dyrare. Ökade priser gör det svårare att skaffa sig sådant utan att ta lån. Så långt håller resonemanget ihop.

Så långt är jag med och det är därför man vid lågränta eller demurrage bör vidta åtgärder för att dämpa efterfrågan på varor med ett oelastiskt utbud, ex fastigheter.

[Ursus]

Inga skulder, ingen ränta.

Även om man inte har några skulder så betalar man ränta, i alla fall indirekt. Företagens räntekostnader finansierar de genom att sälja sina varor dyrare. det är svårt att klara sig genom livet utan att köpa en enda pinal.

[Jerker Nordlund]

Det här borde förklara det mesta...

Money as dept

Dne här videon innehåller en annan  "mindblowing" insikt. Efter guldmyntfotens och kassadepositionskravets avskaffande behöver bankerna inte ens ha några tillgångar att låna ut.

Det räcker att de skapar pengarna ur tomma luften i samma sekund som låntagarna vill ha dem, samt kräver 8 % ränta för denna luft.

There ARE such a thing as free lunches - and it's the bankers who are getting them!

[sɹǝpuɐ]

Även om man inte har några skulder så betalar man ränta, i alla fall indirekt. Företagens räntekostnader finansierar de genom att sälja sina varor dyrare. det är svårt att klara sig genom livet utan att köpa en enda pinal.

Njae...

Mera typiskt är nog att ett företag lånar pengar för att investera i utrustning som gör att de kan producera effektivare. Och sälja sina prylar lite billigare än vad konkurrenterna kan.

Och du får råd att handla ännu lite mera prylar. Så summan av alla varor och tjänster följer med automagi efter penningmängdens ökning. Eller rent av tvärtom. Företagen har råd att betala ränta på sina lån eftersom de kan öka sin försäljning.

Idag är det vardagskonsumtion som för ett antal decennier sedan var enbart lyxkonsumtion.

Sedan är det ju upp till dig om du verkligen har lust att öka din konsumtion. Här, på detta forum, finns det nog en liten överrepresentation av folk som hellre väljer att arbeta mindre - ett ganska dåligt val sett ur samhällets tillväxt-perspektiv.

Fast det finns ju de som förtvivlat försöker övertala dig. Du kan aldrig bli lycklig om du inte köper det eller det. Hur är det? Behöver du inte unna dig något riktigt gott i kväll till teven? Behöver du inte en ny teve också, förresten? En stor och platt sak med jättefin bild? Och dina barn blir mobbade om de inte får det och det. Så pressen är på...

A.

[Bo]

är det verkligheten man har problem med. För att den som har pengar över skall låna ut dem till det angelägnaste ändamålet måste man kunna erbjuda en ersättning för rätten att låna dem och den som bjuder högst får förtur om solvensen är densamma.

Och det går inte rimligtvis att få folk att använda en sjuk valuta som minskar i värde, när det är så lätt att istället använda andra stabila mått för sina ekonomiska transaktioner.

Uppgiften att få en definitiv ordning på valutor, världshandel och banksystem återstår att lösa och den består inte i att röra till det än värre.

[Jerker Nordlund]

De som är intresserade av att förverkliga den räntefria ekonomin och göra den till ny världsordning kan fortsätta diskussionen i

Mötesgruppen för räntefri ekonomi

Välkomna!

[Jerker Nordlund]

Och det går inte rimligtvis att få folk att använda en sjuk valuta som minskar i värde, när det är så lätt att istället använda andra stabila mått för sina ekonomiska transaktioner

Erfarenheten visar att det är tvärt om. När väl båda valutorna har blivit accepterade, antingen genom statligt ingripande eller genom sociala överenskommelser som att handlarna inom en region accepterar pengarna, fördrar folk att använda den nya  "dåliga" valutan för transaktioner, medan de lägger den "bra" valutan hemma i byrålådan eller på banken som värdebevarare.

Fenomenet upptäcktes av Gresham på 1500-talet och för att förklara varför folk föredrog att handla med "skräp-pengar" framför med solida mynt av guld och silver formulerade han sin lag: "Dåliga pengar tränger alltid ut goda"  

[Bo]

och få betalt i god.