Jag hade bin när jag bodde i ångermanland, några mil norr om kramfors upp efter ångermanälven.
Det var av den lokala rasen "mörka mordiska" och inget visste vi om drottningodling. Att använda heltäckande skyddskläder var ett måste.
Men gott om honung blev det, aldrig mindre än 100 kilo per samhälle, ofta uppåt 150 kilo.
Vi hade uppstaplingskupor med ytterhus, några enkla och flera dubbelhus. Lågnormal skattlådor i furu, framåt sensommaren gick taket inte att stänga pga många lådor staplade, så då la vi en presenning över, på vintern ombonade vi med frigolit på väggarna och 10 cm gullfiber uppåt, de övervintrade galant på en låda LN, vi hade aldrig något samhälle som dog. 12 kilo socker (16 liter sockerlag) per samhälle.
Gott drag hela sommaren, tidig vårutveckling och fantastiskt hallondrag, därefter skogshonung, blåbär med mera, och hela hösten rallarros och ljung.
Svärmar fick vi också, och alla svärmar runt midsommartiden gav cirka 50 kilo honung innan hösten. Senare svärmar slog vi samman med något samhälle, eller slog samman några svärmar till ett nytt. Alltid fanns det någon som ville köpa ett samhälle.
Ingen varroa i ångermanland, funderar ibland på att flytta tillbaka pga att det är underbart att ha bin där, och så är det ju ett fantastiskt vackert landskap också... Köp inga drottningar söderifrån, vore synd att få in varroa i landskapet.
Fråga istället de lokala biodlarna, det finns många, om du behöver någon drottning.
Lycka till!