Renovera vedspis 3027

[Erik Forsman]

Hej alla! Har några funderingar. Vill igentligen inte köpa ny vedspis (3027) men inte nöjd med den grönfärgade emaljerad ytan, ser trist och sliten ut med inslag av hackskador och rost. Har sökt för jäves utan funnit bra tips och tydligen går det inte att köpa nya heller.

Så till frågorna:
Kan man inte använda svart typ metallgrillsprayfärg som tål höga temperaturer; finns motorsprayfärg som tål upp till 400 grader.

Sedan kan jag montera loss den, mura upp den med tegelsten utan att anmäla till kommunen får div avgifts cheker? Gör jag det i vart fall och sotaren kommer (nu är det tydligen brandförsvaret som utför kontroller) och dom är som myndighetspersoner nitiska. Vad händer då? Är det svårt att få loss en Gama vedspis som suttit där den sitter sedan 50-talet?

Vänligen Erik

[Själv är bäste dräng]

Det är bara att ta i, går det inte med våld så ta i mer Spisar drar man rakt ut.

[Erik Forsman]

Ok, tack !

Det går ett stålrör direkt in i murstocken från spisen (orginalhöjd ala 50- tal, dvs lågt). Ska spisen höjas måste en eller två böjar (a 90 grader stycket eller en S-liknade böj 180 grader) in mellan murstock och spis men då kommer ju spisen ut en bit från stocken, och det vill man inte. Får man leva med det och dölja?

[fri]

Ska spisen flyttas/höjas förstår väl alla med vanligt bondförnuft att man i första hand tar upp ett nytt hål i murstocken istället för att krångla med svårsotade krökar och nedåtgående rökkanaler.

Det ska vara lätt att tända, elda och sota, bra drag utan onödiga krökar är nått som underlättar!

[Erik Forsman]

Ok, vad onödigt att göra ett uttag i murstocken och så ska det först hål som sitter lägre och muras igen. Men ok om det är så man gör det. Tycker bara det vore enklare med en 180 graders s-böj istället.

[Erik Forsman]

svårsotade krökar och nedåtgående rökkanaler

Har man ju redan i vedspisen, där röken leds både i sidleds samt neråt och det funkar uppenbarat.

[torbjorn]

Men vedspisen är konstruerad för att alla "svåra" ställen ska vara lätta att komma åt med en sotraka. Så blir ju inte fallet om man ska ha en tvär rörkrök mellan vedspisens rökstos och skorstenen. En sådan lösning kräver nästan att man drar fram spisen vid varje sotning, och det accepterar nog inte sotaren. Jag instämmer med tidigare talare i att om man vill flytta upp vedspisen, är det bästa att flytta upp hålet i skorstensstocken. Det är inte mycket jobb jämfört med att tillverka en ny förhöjningsram att ställa under vedspisen, som man ju ändå måste göra om man vill höja den.

[Erik Forsman]

Ok, tack för svar. Ju högre man flyttar upp uttaget så värms inte murstocken mindre i dess lägre delar? På så vis torkar man ut grunden i vårt fall är det önskvärt, det blir lite av golvvärme på så sätt också. Flera som besökt oss har trott att vi hade golvvärme i köket 

[torbjorn]

På den decimeters höjdskillnad det kan bli frågan om, kommer ingen skillnad att märkas.
En Husqvarna 3027 är i sig 75 cm hög, när sådana spisar installerades på 1950-talet brukade de få en 5 cm hög förhöjningsram så hällen kom 80 cm över golv. Enligt modern standard vill man ha hällen 90 cm över golv, så då flyttas spisen alltså upp 10 cm från det ursprungliga läget och man får tillverka en ny ram som är 15 cm hög.

[Erik Forsman]

Stämmer: Vedspis 75 cm, diskbänk 85, elspisen 90 cm. Detta illustrerar längdskillnaden svenska folket genomgått under under 75 år. Är det tillgången till mer och nyttigare mat och mindre slit? Mer Netflix? Men maten förr i tiden var alltid ekologiskt och betydligt mer mineraler i jorden?

Själv är jag över medellängd och får spilta lite med benen när jag diskar för att spara ryggen, inte roligt att stå krökt över diskbänk. Nå väl, allt ska upp till 90 cm.   

[torbjorn]

Främsta anledningen till att köksbänkar var lägre förr är, att man var van vid att inte ha nedsänkta diskhoar i bänken utan diskade i en balja som stod ovanpå bänken, sen fanns det en separat slasktratt någonstans i köket där man hällde bort diskvattnet.
En annan anledning var att man gärna drog fram en stol för att kunna sitta och arbeta vid köksbänken, det kunde vara bekvämt om man hade fullt upp med tyngre sysslor där man stod och gick hela dagarna annars. Och ska man sitta vid bänken, blir ju 90 cm för högt.

[Själv är bäste dräng]

För att inte tala om att köket var kvinnans arbetsplats, och kvinnor är väl i snitt 12-15 cm kortare än männen.

[fri]

Själv är jag över medellängd och får spilta lite med benen när jag diskar för att spara ryggen, inte roligt att stå krökt över diskbänk. Nå väl, allt ska upp till 90 cm.

Om den/ de som ska använda  köket är över medellängd kan man gott passa på att skräddarsy höjden på köksinredning och järnspis om man ändå ska ändra, kanske du Erik som är lång borde fundera på om inte 93cm vore ännu bättre?

På den tid man främst  hade golvstående spisar oavsett om de var vedeldade eller elektriska var det lite svårare.

[Erik Forsman]

För att inte tala om att köket var kvinnans arbetsplats, och kvinnor är väl i snitt 12-15 cm kortare än männen.

Bar poäng där. Mycket har hänt med både kökssysslor och kön sedan dess. 

[Erik Forsman]

Främsta anledningen till att köksbänkar var lägre förr är, att man var van vid att inte ha nedsänkta diskhoar i bänken utan diskade i en balja som stod ovanpå bänken, sen fanns det en separat slasktratt någonstans i köket där man hällde bort diskvattnet.
En annan anledning var att man gärna drog fram en stol för att kunna sitta och arbeta vid köksbänken, det kunde vara bekvämt om man hade fullt upp med tyngre sysslor där man stod och gick hela dagarna annars. Och ska man sitta vid bänken, blir ju 90 cm för högt.

Make sense, speciellt att man hade en balja som stod ovanpå bänken, samt att satt ner samt att köket var utformat efter kvinnors längd som i regel är betydligt kortare, men: i början av 1900-talet (speciellt efter de svåra tiderna från mitten av 1800-talet och framåt) var medellängden 172 cm för män och drygt 160 för kvinnor. I dag är medellängden för män 180 centimeter, medan den för kvinnor 166 cm. Strindberg till exempel mätte i strumplästen 174 cm och ansågs högrest.

När jag mönstrade år 1981 var medellängden för oss rekryter 178 cm - jag 5 cm längre, ansågs som stor, i dag inte så mycket   

Så sammanfattningsvis åren mellan 1896 och 2016 har medellängden för män i Sverige ökat med cirka 9 centimeter - från 171,9 cm till 180 cm. För kvinnor under samma period har medellängden ökat med cirka 6 centimeter - från 160,29 cm till 166 cm. Så bra förslag att höja diskbänken i den höjd man vill ha den- det är jag som är kocken i familjen till lika grillmästaren könsrollerna har ändrats.

[Skogsvilde]

Min sotare anser att ett lodrätt rökrör med inkoppling i skorstenen på 2 meter är bäst till vedspis om man vill tillvarata så mycket värme som möjligt.

Jag är böjd att hålla med då det ger snabb värme i köket kalla dagar.
Nackdelen är att det lätt blir väldigt varmt i köket om man behöver laga mat varma dagar.

[Erik Forsman]

Min sotare anser att ett lodrätt rökrör med inkoppling i skorstenen på 2 meter är bäst till vedspis om man vill tillvarata så mycket värme som möjligt.

Jag är böjd att hålla med då det ger snabb värme i köket kalla dagar.
Nackdelen är att det lätt blir väldigt varmt i köket om man behöver laga mat varma dagar.

Låt mig filosofera iväg fritt här: det är helhet och långsiktighet man bör se till när det gäller hus och helheten är husets ålder, isoleringsgrad, byggnadsteknik, konstruktion, uppvärmning samt material och till sist läge på tomten man bör ha i åtanke.

Äldre hus byggda utan plast med (nutida ögon sett) undermålig cellulosaisolering och i övrigt byggmaterial av träfiber skadas om moderna fuktspärrar och plastlösningar införs vid renovering framförallt av mineralull och dylikt då levande materials förmåga att dra åt sig fukt förutsätter en överdimensionerad (sett med dagens ögon) värmekälla eller kort sagt: trähuset andas ut all fukt när man eldar på bra men kan å andra sidan dra åt sig stora mängder fukt.

Fukt i sig själv är inte husets största fiende, bara om fukt stängs in. Förhållande gäller även grundkonstruktionen om rökröret är satt lägre, inte två meter upp i murstocken.

Om ett nyare hus med fuktspärrar, plastmaterial och med väl tilltagen mineralullsisolering (glas- och stenull) inplastad bakom fuktspärrar blir fuktig, så kan det bli allvarliga problem eftersom fukten har svårt att avdunsta dels på grund av den begränsade ventilationen i väggarna samt dels av den begränsade uppvärmningsförmåga som ett litet ljummen radiator kan åstadkomma.

Det jag vill komma fram till är om man egentligen vunnit något på att bygga med moderna metoder och material förutom att byggtiderna kortats?

Visst, man behöver inte lägga lika mycket energi på uppvärmning, men fukt som människans leverne alstrar då? Om fukt inte ventileras ut, vad händer då? Vatten är som energi, det måste ta vägen någonstans. Då får man gå andra vägen med väl tilltagna ventilationslösningar men ventilerar man inte då också bort en del av värmen då all varmluft innehåller fukt? Ta bara det snabbtorkande flytspacklet (som inte torkade så snabbt) man använde på åttiotalet som ett bra exempel. Hela förorter fick stor mögelproblem och hela stadsdelar fick renoveras till följd att branschen fick än mer uppdrag så var det fastighetsägaren och i förlängningen hyresgästerna som fick stå för notan, då värden bara höjde hyrorna - branschens intresse ljuger aldrig.     
 
Tror man bör titta på långsiktigheten här. Det finns trähus som stått sig i över 400 år (och träkonstruktioner i bland annat Tyskland som är mer än 1000 år gamla) rätt behandlade utan vare sig röta eller mögel - håller modern betong i tusen år? Roms Colosseum är i huvudsak byggd av betong men den forntida romerska betongen, som användes för att bygga Colosseum var och är otroligt hållbar och bestod av kalk, sand och vatten och utan armering. Vad vet vi egentligen om dagens moderna hus och dess livslängd?  Hur värderar vi när köper hus, vad betalar vi för och vad får vi?
 
Slår vi ut ett hus livslängd mot priset, blir huset billigare och billigare desto mer det åldras och det vet vi alla att en vara som håller i generationer är inte big bizznizz.

Är äldre hus billigare i underhåll än moderna? Och hur vet vi det i så fall, om vi inte kan mäta eller uppskatta dess livslängd; ju modernare hus desto längre måste vi vänta innan frågan kan besvaras.

När anses ett hus vara gammalt? Mäklare är snabba med att köra med argumentet: "huset är ju gammalt", underförstått vaddå?

En maskinpark till exempel eller en bil drabbad av värdeminskning eller det vi kallar för avskrivning i företagsekonomi. Det initiala priset är en sak men dess värde är något annat. Varför inte jämföra på samma sätt när vi värderar hus? Ställ husets pris mot dess beräknade livslängd minus alla underhållskostnader och renoveringsbehov först då har vi ett värde, förutsatt att vi inte renoverar med moderna metoder.
   
En varas värde vars livslängd överlever köparens är av naturliga orsaker svårt att uppskatta.
 
I vår kultur har ordet "nytt" blivit en mantra.

[Skogsvilde]

Låt mig filosofera iväg fritt här: det är helhet och långsiktighet man bör se till när det gäller hus och helheten är husets ålder, isoleringsgrad, byggnadsteknik, konstruktion, uppvärmning samt material och till sist läge på tomten man bör ha i åtanke.

Äldre hus byggda utan plast med (nutida ögon sett) undermålig cellulosaisolering och i övrigt byggmaterial av träfiber skadas om moderna fuktspärrar och plastlösningar införs vid renovering framförallt av mineralull och dylikt då levande materials förmåga att dra åt sig fukt förutsätter en överdimensionerad (sett med dagens ögon) värmekälla eller kort sagt: trähuset andas ut all fukt när man eldar på bra men kan å andra sidan dra åt sig stora mängder fukt.

Fukt i sig själv är inte husets största fiende, bara om fukt stängs in. Förhållande gäller även grundkonstruktionen om rökröret är satt lägre, inte två meter upp i murstocken.

Om ett nyare hus med fuktspärrar, plastmaterial och med väl tilltagen mineralullsisolering (glas- och stenull) inplastad bakom fuktspärrar blir fuktig, så kan det bli allvarliga problem eftersom fukten har svårt att avdunsta dels på grund av den begränsade ventilationen i väggarna samt dels av den begränsade uppvärmningsförmåga som ett litet ljummen radiator kan åstadkomma.

Det jag vill komma fram till är om man egentligen vunnit något på att bygga med moderna metoder och material förutom att byggtiderna kortats?

Visst, man behöver inte lägga lika mycket energi på uppvärmning, men fukt som människans leverne alstrar då? Om fukt inte ventileras ut, vad händer då? Vatten är som energi, det måste ta vägen någonstans. Då får man gå andra vägen med väl tilltagna ventilationslösningar men ventilerar man inte då också bort en del av värmen då all varmluft innehåller fukt? Ta bara det snabbtorkande flytspacklet (som inte torkade så snabbt) man använde på åttiotalet som ett bra exempel. Hela förorter fick stor mögelproblem och hela stadsdelar fick renoveras till följd att branschen fick än mer uppdrag så var det fastighetsägaren och i förlängningen hyresgästerna som fick stå för notan, då värden bara höjde hyrorna - branschens intresse ljuger aldrig.     
 
Tror man bör titta på långsiktigheten här. Det finns trähus som stått sig i över 400 år (och träkonstruktioner i bland annat Tyskland som är mer än 1000 år gamla) rätt behandlade utan vare sig röta eller mögel - håller modern betong i tusen år? Roms Colosseum är i huvudsak byggd av betong men den forntida romerska betongen, som användes för att bygga Colosseum var och är otroligt hållbar och bestod av kalk, sand och vatten och utan armering. Vad vet vi egentligen om dagens moderna hus och dess livslängd?  Hur värderar vi när köper hus, vad betalar vi för och vad får vi?
 
Slår vi ut ett hus livslängd mot priset, blir huset billigare och billigare desto mer det åldras och det vet vi alla att en vara som håller i generationer är inte big bizznizz.

Är äldre hus billigare i underhåll än moderna? Och hur vet vi det i så fall, om vi inte kan mäta eller uppskatta dess livslängd; ju modernare hus desto längre måste vi vänta innan frågan kan besvaras.

När anses ett hus vara gammalt? Mäklare är snabba med att köra med argumentet: "huset är ju gammalt", underförstått vaddå?

En maskinpark till exempel eller en bil drabbad av värdeminskning eller det vi kallar för avskrivning i företagsekonomi. Det initiala priset är en sak men dess värde är något annat. Varför inte jämföra på samma sätt när vi värderar hus? Ställ husets pris mot dess beräknade livslängd minus alla underhållskostnader och renoveringsbehov först då har vi ett värde, förutsatt att vi inte renoverar med moderna metoder.
   
En varas värde vars livslängd överlever köparens är av naturliga orsaker svårt att uppskatta.
 
I vår kultur har ordet "nytt" blivit en mantra.

Ett tips.
Håll dig till ämnet!