Tankar och kramar! Det är inte många förunnat att få vara med om att en häst får somna in så... Ofta är det mycket vånda och jobbiga dagar i väntan på avlivning. Min granne har det så just nu, deras vallack är utdömd och går på kortison över helgen.
Men vår käre Bernerhanne dog på liknande sätt förra våren. Han bröts ner av lymfcancer på en månad och en tidig morgon gick han ut, som han alltid gjorde. När jag efter ca 20 minuter skulle ner till stallet så var han redan i hundhimlen. Han hade lagt sej under en syrenbuske och somnat in, det var en fridfull och nästan magisk stund. Nu ligger han begravd där... (Vill bara tala om att han var under veterinärvård och vi hade beslutat oss för att ringa och få honom avlivad den dagen, eftersom han var så dålig kvällen innan.)