Driva mindre kylskåp/frys med 12v eller gasol?

[Pateras]

Jag har funderat lite på detta och vad är smartast i ett fitidshus utan el?
Ska man ha några solpaneler och ett gäng 12v batterier eller ska man driva med gasol?
Ljus tänkte jag att jag kan lösa med fotogenlampor tex.

Det jag kan tänka mig med batterier är att dom laddas ju under dagtid men under vintern/sen höst/tidig vår  så blir det ju svårt.

Gasolen tänker jag att kan man ju fylla på under hela året och har man tex 2st P19 tuber så räcker ju dom ganska länge för att driva en sådan kyl/frys.
Jag har räknat lite själv på att en kyl/frys som drar 16g/h och man har 2st fulla P19 tuber så klarar man sig ca 100 dagar dygnet runt.

Vad ser ni som har provat det ena eller det andra som för och nackdelar med dom olika alternativen?

Förlåt om jag har lagt tråden i fel forumdel.

[ensamhet]

Jag kör vanligt kylskåp och frys, som är billigare och investerat i omformare från batterier i stället.
Kan vara bra att ha 230 V till annat ibland.
Har kört kylen i husvagn som går på 12 V och gasol  och det går mycket gas tycker jag och det kyler inte nå bra när det är varmt ute.

[Pateras]

Jag kör vanligt kylskåp och frys, som är billigare och investerat i omformare från batterier i stället.
Kan vara bra att ha 230 V till annat ibland.
Har kört kylen i husvagn som går på 12 V och gasol  och det går mycket gas tycker jag och det kyler inte nå bra när det är varmt ute.

Men drar ditt 230V kylskåp mer W·h än vad ett 12V gör?

[torbjorn]

Ett normalt husvagnskylskåp för gasol-, 12 V- och 230 V -drift, brukar vara ett s k absorptionskylskåp. De är inte alls energieffektiva, man kan räkna med 3-4 gånger så hög energiförbrukning som för ett gammalt halvdant, lika stort 230 V kompressorskåp och ännu större skillnad mot ett modernt riktigt energieffektivt kompressorskåp.

Gasoldrivna frysar är sällsynta och blir inte särskilt bra, det är svårt att komma ner tillräckligt långt i temperatur med absorptionstekniken.

Tänk också på att gasol räknat per kWh blir mycket dyr jämfört med ström från elnätet, några års gasolförbrukning kan mycket väl bli lika dyr som kostnaden för att dra fram el från nätet till ett avsides hus.

Det finns kompressorskåp för 12 V-drift, men de är dyra.
Vill man få måttlig energiförbrukning och kunna köra en frys eller större kylskåp på likspänning från en offgrid-anläggning, så skulle jag föreslå att man skaffar moderna 230 V-drivna skåp av den typ som har inverterstyrd kompressor (alltså inte en asynkronmotor som drivs direkt på nätspänningen, utan en frekvensomriktare för varvtalsstyrning däremellan).  Ordna sedan en DCDC-omvandlare där du får ut en likspänning motsvarande frekvensomriktarens mellanledsspänning (vanligen omkring 350 V), och driv skåpen på denna likspänning. Då slipper du förlusterna i en extern växelriktare. Kolla bara först att det inte finns någonting före mellanledet som absolut kräver växelspänning.

Man får också ner förlusterna i sin offgrid-anläggning om man väljer att arbeta med en högre spänning än 12 V.  T ex 24 eller 48 V.

[Pateras]

Låter nästan som att det skulle löna sig mer i längden att gräva en redig jordkällare där det är svalt?

[ensamhet]

Men drar ditt 230V kylskåp mer W·h än vad ett 12V gör?

Har inte räknat på det, men ett lastbilsbatteri räcker lite länge till ett litet 12 V skåp i husvagnen än ett ca 180 cm högt 15 år gammalt kylskåp och skaffar man ett modernare energisnålt  stort kyl skåp borde det bli tvärtom

[MantaMania]

 En kompressor drar (i stora drag) lika mycket effekt (W) oavsett om det är 12Vdc eller
230Vac.
Här finns en del bra formler för offgrid:are
https://24volt.eu/kalkylatorer_ohmslag.php

[torbjorn]

De mätningar jag har gjort på olika kylskåp (endast 230 V-drivna) pekar på att man kan räkna med mellan 25 och 65 W medeleffekt för "normala" kompressorskåp, och 100-150 W för absorptionsskåp. Absorptionsskåpen var då halvhöga för inbyggnad, kompressorskåpen såväl halv- som fullhöga. Intressant är att det strömsnålaste var ett fullhögt från tidigt 1960-tal, det mest strömslukande ett halvhögt från omkring 1990.

Kyl/frys-kombinationsskåp har legat mellan 50 och 120 W. Det snålaste ett av lågprismärke från 2006 som mättes när det var i stort sett nytt, det mest strömslukande var från ungefär 1974.

Riktiga storströmslukare som har legat kring 180 W var dels en stor drickakyl och dels en gammal frysbox där isoleringen hade skrumpnat ihop och blivit helt massiv med tiden.

[Själv är bäste dräng]

Solelen finns ju när den behövs för kylskåpsanvändning, på vintern när inte solen lyser så mycket är det ju minst kylskåpskallt ute.

Jag har 2 vanliga huspaneler på bilen och jag har för mig att det var i slutet november som det började halta med att fylla upp batteriet så det via en omformare kunde driva ett vanligt kylskåp. Ett rätt stort batteri, 180 Ah tror jag, men när det var mulet 3 dagar i sträck så blev det för mycket.

Torbjörns smarta lösningar kan bli lite svårt för den vanlige, halvkunnige fixaren. Men det är inte svårt att köpa en solpanel till för att täcka överföringsförluster.


Har torbjörn, eller någon annan, tips på någon frys eller kyl som har just inverterdrift? Bra att veta den dagen man köper nytt.

[torbjorn]

Inget tips på någon specifik modell, men jag har en känsla av att de flesta moderna modeller med riktigt bra energiklassning (A+ eller bättre) har inverterstyrning. Om inte annat så brukar tillverkarna inte försumma chansen att skryta om saken.

[Frydreik]

Hej.
"Låter nästan som att det skulle löna sig mer i längden att gräva en redig jordkällare där det är svalt?"- Absolut!
Och när det bara gäller (relativ) korttids (alltså inte grönsaker genom hela vinterperioden)- förvaring av matvaror, so behövs ifölge min erfarenhet inte en gång en jordkällare, särskilt inte under perioden från ca okt- april i detta svenska klimatet.
Ifall det hjälper- har personligen gjort så i över tio år nu :
Placerad en (mus-/fågel-/myr-/granne-...) tätt box (f.ex. stor hink, plastbalja med lock, camping-kylbox, gamalt kylskåp med kapad sladd..), med gärna åtminstone lite isoleringsmaterial runt, utomhus:
1. Under Våren: på fastighetens mest svala/skuggigaste plats närmast möjligt våningshuset.
2. Sommaren: i min (ca 2 meter djupa) brunn med lock (hängande från et rep), eller et grävd (ca lika djupt) hål i marken med lock på en skuggig plats.
3. Hösten: samma som på Våren.
4. Vinter: vid temperaturer varmare än ca -3 C: samma som på Våren. F.o.m långvarig frost under -3 C: Flyttar boxen till svalaste (plusgradig) plats inomhus, ifall det behövs fyll en (eller flera) vattentätt ( personlig favorit: PET Cola-flaska..) behållare med is (dvs.fyll med vatten, sätt ut och ta in när den har fryst till is..) och lägg den/dom i boxen bland matvarorna.
Lycka till!
           

[Carolus]

Inte att förglömma att en brunn med någorlunda djup håller kylskåpstemperatur.

Erfarit hur kylskåp pajat på landet mitt i värsta värmeböljan. En termometer med rep skickades ner i brunnen (5-7m djup) och visade 5 grader. En del mediciner som krävde kyltemperatur kom att förvaras i brunnen tills fungerande kylskåp var fixat.

Jag antar att brunnsvattnet håller lägre temperatur på vintern, kanske bara strax över nollan. Vissa mediciner som skall förvaras kylda får heller inte bli för kalla. Den problematiken har i skrivande stund varit aktuell i transporten av ett visst corona-vaccin 

[aminders]

Köp ett modernt 12V kompressordrivet kylskåp. https://www.sunwind.se/alla-produkter/kok-och-gasol/kylskap-12-24v.
Jag har byggt två solcellsanlägningar - en mindre 12V och en större 24V med inverter (230V). Titta in på aminders.se så hittar du enklare beskrivningar om du klickar på "Solcellsanläggningar".
Sommartid badar man i el det räcker till dator, mobiler, TV, batteriverktyg, kylskåp och mer ändå. Det viktigaste är att kylskåpet fungerar hur bra som helst. Den kallare (mörkare årstiden) räcker laddningen inte till för kylskåp eller någon annan storförbrukare. Då är det ändå kallt så kylskåpet stängs av. Under december/januari räcker ljuset till att underhållsladda batterierna.
Vi tänker investera i ett större kylskåp med frysfack. Det kan vara bra att ha lite frysvaror under sommarhalvåret så man slipper handla stup i kvarten.
Kort sagt: det fungerar toppen.

[torbjorn]

De mätningar jag har gjort på olika kylskåp (endast 230 V-drivna) pekar på att man kan räkna med mellan 25 och 65 W medeleffekt för "normala" kompressorskåp, och 100-150 W för absorptionsskåp. Absorptionsskåpen var då halvhöga för inbyggnad, kompressorskåpen såväl halv- som fullhöga. Intressant är att det strömsnålaste var ett fullhögt från tidigt 1960-tal, det mest strömslukande ett halvhögt från omkring 1990.

Kyl/frys-kombinationsskåp har legat mellan 50 och 120 W. Det snålaste ett av lågprismärke från 2006 som mättes när det var i stort sett nytt, det mest strömslukande var från ungefär 1974.

Riktiga storströmslukare som har legat kring 180 W var dels en stor drickakyl och dels en gammal frysbox där isoleringen hade skrumpnat ihop och blivit helt massiv med tiden.

Nu i år har jag fått tillfälle att mäta medeleffektförbrukning för dels en drickakyl och dels en glassfrys. Båda relativt moderna (tillverkade under 2010-talet). Drickakylen drog ca 190 W med belysningen släckt, alltså ännu mer än den gamla jag har mätt på tidigare.  Med tänd belysning (T8 lysrör) tillkom ca 50 W. Av den effekt drickakylen förbrukade, låg 31 W på de fläktar som var igång även då termostaten hade stängt av kompressorn.   Glassfrysen drog bara 65 W i medeleffekt, alltså knappast mer än en hemmafrysbox med samma mått.  Av den effekten låg 12 W på belysningen (LED som inte gick att stänga av separat).