Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Vilka djur kan äta ihop?  (läst 398 gånger)

olivia.k

  • Inlägg: 1479
    • Jämtland
Vilka djur kan äta ihop?
« skrivet: 18 nov-20 kl 18:31 »
Det här är väl fel forumsdel men gör ett försök.

Jag har många hobbydjur och det börjar bli arbetsamt för jag har alla på olika ställen.

I nuläget utfodrar jag hästar, kor, får och getter, bockar och baggar i olika hagar. Det är så många hagar att det blir snart en heltidssysselsättning att utfodra djuren och bära vatten.

Vad jag undrar är vilka djur skall jag köra ihop tillsammans.
Jag har redan provat getter och får ett annat år och jag tycker inte det funkar med maten eller vindskyddet. Tror inte fåren kommer få gå in eller få äta i fred.

Kan kor gå med fåren, och kan hästar gå med korna? Eller ska jag sätta ihop fåren med hästarna?

Alla är för tillfället utgångsdjur förutom nötdjuren som är inne på natten.

Hur gör ni andra, har ni några tips..

Själv är bäste dräng

  • Inlägg: 11016
    • Östergötland
SV: Vilka djur kan äta ihop?
« Svar #1 skrivet: 18 nov-20 kl 18:54 »
Vi har haft får och hästar ihop, men en shettishingst var aggressiv mot fåren, de andra fungerade bra. Vi har haft kalvar ihop med fåren och det gick bra.

En granne blandade rätt friskt, och för det mesta gick det bra, men en get skadade en travhäst illa i frambenet. En bock och en bagge rök ihop och då skadades baggen (fast inte så allvarligt) innan han fick isär dem. Ko, tjur och häst delade hage ett tag, och då drack hästen först ur badkaret, men de var sams.


Så vad jag sett så gäller det att hålla koll på dem om man provar, de har så olika lynnen de där djuren...

olivia.k

  • Inlägg: 1479
    • Jämtland
SV: Vilka djur kan äta ihop?
« Svar #2 skrivet: 18 nov-20 kl 20:01 »
Tack för svar.
Ja, jag har inte ens kommit så långt att jag tänkte på skador, utan fokuserat mest på att de måste få äta och få tillgång till skydd.
Så det är bra att du tar upp den aspekten.

I somras hade jag hästar, tackor och getter ihop och det gick bra men då korsades deras vägar väldigt sällan. De höll sig på olika ställen på betesmarken och bara undantagsvis så vilade getter och får på samma ställe. En av hästarna tyckte om att jaga efter nån get ibland men getterna sprang fort undan. Ingen har blivit skadad av något annat djur än så länge.

Om jag har dem ihop på vintern måste de ju kunna äta ur samma foderhäck, så jag sparar in på allt bärande. Och då öker förstås risken att de ryker ihop och nån hamnar i kläm.

Själv är bäste dräng

  • Inlägg: 11016
    • Östergötland
SV: Vilka djur kan äta ihop?
« Svar #3 skrivet: 18 nov-20 kl 20:57 »
Ja, när det kommer till mat, och dessutom inte fri tillgång så blir det lätt dispyter. Det går ju oftast att bygga bort en del genom att t ex getter och får kommer längre in i lösdriften och når en foderhäck som inte hästarna kommer åt, men som du lika lätt kastar hö i som den andra.

Det är ett pyssel med olika djur, foderstater och vatten. Här kan jag ju åtminstone skylla på fru och dotter som ställer till det ;)

skogaliten

  • Inlägg: 1081
    • -
SV: Vilka djur kan äta ihop?
« Svar #4 skrivet: 18 nov-20 kl 23:03 »
I de empiriska prov jag gjort, så tror jag att om olika djurslag ska "gå ihop", så är fri tillgång på foder, en nyckel till att få det att fungera.

Många har goda erfarenher av att låta relativt tam, hornlös boskap gå ihop med hästar på lösdrift med fri tillgång av grovfoder. De kan i regel hålla sams vid foderhäcken, och kan äta ur samma typ på rundbalshäckar.

Med fler än fyra "storvuxna" grovfoderätare, så är den enda rimligt rationella att fodra med hela rundbalar, vilket kräver en tillräckligt stor traktor eller lastmaskin.

6-8 hästar förbrukar en storbal hö eller ensilage på 4-6 dagar. Det betyder att man måste köra ut ny bal mellan en och två ggr/vecka.

Om det är mjölkande kor, som ska kombineras med kallblodshästar som jobbar måttligt, så har ju hästarna ett lågt näringsbehov (protein och energi), medan korna kan ha ett högre näringsbehov. Lösningen blir att ha ett grovfoder med lite lägre värden i fri tillgång, och att ge korna extra foder/kraftfoder, när hästarna tas in för daglig tillsyn.
Givetvis kan man vända på det hela också, om man har hästar med större näringsbehov så får de extra tilldelning istället.

Kanske blir det lugnare mellan får och getter, om de också har fri tillgång på foder?  Det finns rundbalslösningar även för får som har horn, vilket kanske fungera även för getter? Men ska inte getter ha en andel grövre foder? Kan det lösas med hjälp av sly?

Har man får utan horn (annat än på baggar), så brukar foderhäckar med nackbom vara bra, för att minimera spill, men dessa fungerar inte till hornade djur.

Likaså så tror jag mig veta att getter och kor har mer likartade mineralfoderbehov, och så behöver man hitta en lösning för att kunna ge tillägg av kraftfoder mot slutet av dräktigheten. Men det finns inga riktigt bra, praktiska och rationella föderhäckar som passar de små getterna ocg samtidigt de större korna.

Min erfarenhet av getter är alldels för liten tyvärr.

Med traktordriven utfodring av storbalar, så blir det inte lika jobbigt, man får köra traktor och lägga dit nya balar några gånger i veckan, när den gamla balen tagit slut, och då kanske det inte är så nödvändigt att försöka få ihop de olika djurslagen i samma hagar

Blanda häst med hornade får eller getter skulle jag undvika i det längsta. Skaderisken är stor, åt båda hållen. Det kan fungera bra på stora sommarbeten, där djuren kan hålla sig på var sin plats, men inte om det blir trångt runt fodret.

Vattenbärande ska minimeras så långt det går. Det enklaste för djurskötaren är om det går att dra fram frostfri (nergrävd) vattenslang till frostfria flottörvattenkoppar, eller till Thermobarer som fylls automatiskt.

Det finns "mjuka" vattenslangar med inbyggd värme att köpa, som kan ligga ute på marken under vintern. Jag har en sådan som går till en vattenkopp, där det vore superjobbigt och dyrt att skapa en nergrävd lösning

En mellanlösning är att skaffa Thermobarer, som max behöver fyllas en gång per dygn, eller kanske vartannan dag beroende på gruppstorlek, man räknar ut storlek via genomsnittlig vattenförbrukning för djurarten, och ha en tillräckligt lång vattenslang som förvaras frostfritt och som tas fram/rullas ut, när Thermobarerna ska fyllas på. Det blir lite spill när man fifflar med slagen, men det funkar som en övergångslösning

Att ha vattenmkärl som kan frysa funkar inte i längden, så redan genom att skaffa Thermobarer, så sparar man en hel del jobb, även om man måste bära.

Att dra fram "några förlängningsladdar" fungerar nästan alltid.

Men hur många djur och hur många grupper handlar det om?

Det finns ju så många olika sätt att skapa en mer rationell djurhållning, men i stort sett alltid krävs det investeringar.

För att fodra med rundbalar, så måste det finnas en tillräckligt stor traktor, man behöver köpa (eller svetsa själv) hållbara foderhäckar där djur vare sig kan fastna eller ta sönder något, och/eller så kan man skaffa en begagnad balupprullare, ställa in på logen, och så köra ut dygnsgivor med traktor till sina djur grupper.

För att få till rationell vattenhantering, så kan man gräva ner frostfria vattenledning till vinterhagarna, installera frosfria vattenkoppar/thermobarer, med mera.

Jag har ju gjort den där resan, när jag inte stod ut med att bära och släpa till de allt flera djuren, så har jag investerat bit för bit. Under många år.

Först kom Thermobarer till hästarna och fårens (periodvis kornas) olika vinterhagar, som fylldes med en slang som förvarades i det frosfria f.d. mjölkrummet. Sedan kom traktorn med fyrhjulsdrift, som det gick att köra ut rundbalar med till hästar och kor, först enklare rundbalshäckar, senare byttes några till bättre med tak. Ungefär då, grävde vi ner en frostfri vattenledning, så att hästar och de dåvarande korna, fick automatiskt vatten hela vintern (stort lyft), så byggde vi om fårstallet med bättre foderbord som inte spiller, och skaffade balupprullare, sedan vart det automatiskt frostfritt vatten i alla vinterhagar, ytligt lagda sommarvattenledningar till beteshagar, och flera mindre ligghallar i olika kvalitet...

Vi har hållit på i femton år med förbättringar bit för bit, allt efter vi haft råd, någon gång trots att vi egentligen inte haft råd men inte "orkat" bära, släpa och krångla mer.

Om jag vore i din situation, så skulle börja med att försöka få bort ett stort dagligt arbetsmoment, t.ex. "dagligt fodersläpande" till kor och hästar, och ersatt det med fri tillgång från rundbalar.

Väntat en stund, och känt efter vilket som då känns som jobbigast, och försökt hitta en vettig lösning på det.
« Senast ändrad: 19 nov-20 kl 00:10 av skogaliten »

olivia.k

  • Inlägg: 1479
    • Jämtland
SV: Vilka djur kan äta ihop?
« Svar #5 skrivet: 19 nov-20 kl 00:44 »
Tack skogaliten för ditt inlägg.

Hästarna är 2st (kallblod) och går i en egen hage där jag serverar dem foder som jag bär från en stor rundbal i kasse eller balja. De får vad de ska ha, dvs de har inte fri tillgång och utfodras 2-3 gånger per dag.

Baggarna står i egen hage och får fri tillgång på foder som jag bär från samma rundbal som hästarna får sitt foder ifrån. Bockarna står inne och och har fri tillgång på foder och inslängda träd. Tackorna (30st) äter direkt från en egen rundbal, och de är i en egen hage. Getterna är bara några stycken och bor i en skogshage så de också kan barka träd och de har också fri tillgång på grovfoder som jag bär från tackornas rundbal. Korna (1,5st) har mer eller mindre fri tillgång på foder och har egen rundbal och står i egen hage dagtid men jag tar in dem på natten. Sen tillkommer att bära vatten i dunkar till alla hagarna. Jag har alltså bara stora rundbalar. Sen skulle jag vilja betäcka några tackor, vilket gör att det blir ytterligare en grupp att bära foder och vatten till.

Hästarna och korna dricker så mycket vatten, så jag skulle behöva vatten närmare dem men vet inte riktigt vart jag skulle gräva ned det. Nu har jag en kran på bostadshuset men snart fryser ju den så då får jag dra 100 liter vatten från köket varje dag. Värmebaljor måste jag också investera i. Jag har bara en.

Att jag har alla djuren på olika ställen beror också på att jag inte har några stora vindskydd där alla får plats. Jag har liksom pyttsat ut dem på olika ställen. Jag tror jag ska börja med att flytta ihop tackorna och korna åtminstone i samma hage.

Själv är bäste dräng

  • Inlägg: 11016
    • Östergötland
SV: Vilka djur kan äta ihop?
« Svar #6 skrivet: 19 nov-20 kl 01:00 »
Här är det mycket som kunde vara bättre, men en grej som jag aktar mig för är att bära vatten, det är bland det tråkigaste jag vet att springa runt med två hinkar. En skottkärra med vattensäck och grov slang eller ett 200 liters plastfat på en liten vagn fungerar i brist på slang.

skogaliten

  • Inlägg: 1081
    • -
SV: Vilka djur kan äta ihop?
« Svar #7 skrivet: 19 nov-20 kl 03:15 »
Tack skogaliten för ditt inlägg.

Hästarna är 2st (kallblod) och går i en egen hage där jag serverar dem foder som jag bär från en stor rundbal i kasse eller balja. De får vad de ska ha, dvs de har inte fri tillgång och utfodras 2-3 gånger per dag.

Baggarna står i egen hage och får fri tillgång på foder som jag bär från samma rundbal som hästarna får sitt foder ifrån. Bockarna står inne och och har fri tillgång på foder och inslängda träd. Tackorna (30st) äter direkt från en egen rundbal, och de är i en egen hage. Getterna är bara några stycken och bor i en skogshage så de också kan barka träd och de har också fri tillgång på grovfoder som jag bär från tackornas rundbal. Korna (1,5st) har mer eller mindre fri tillgång på foder och har egen rundbal och står i egen hage dagtid men jag tar in dem på natten. Sen tillkommer att bära vatten i dunkar till alla hagarna. Jag har alltså bara stora rundbalar. Sen skulle jag vilja betäcka några tackor, vilket gör att det blir ytterligare en grupp att bära foder och vatten till.

Hästarna och korna dricker så mycket vatten, så jag skulle behöva vatten närmare dem men vet inte riktigt vart jag skulle gräva ned det. Nu har jag en kran på bostadshuset men snart fryser ju den så då får jag dra 100 liter vatten från köket varje dag. Värmebaljor måste jag också investera i. Jag har bara en.

Att jag har alla djuren på olika ställen beror också på att jag inte har några stora vindskydd där alla får plats. Jag har liksom pyttsat ut dem på olika ställen. Jag tror jag ska börja med att flytta ihop tackorna och korna åtminstone i samma hage.

Hur mycket pengar kan du tänka dig att investera i en mindre arbetskrävande situation den här säsongen (du behöver inte berätta, men tänk efter)

Är det långt mellan huset med värme och därmed rinnade vatten och ffa hästarnas hage? Du har inte en frostfri vattenutkastare ut ur huset eller från lagården? Det ska nog vara din första investering!

Det går att fixa fiffiga lösningar med invändig elvärme i en isolerad PEM-slang (vanlig billig rörisolering) som inte är nergrävd, utan som hänger i taket på lagården, eller är upphängd på väggen för att komma till "rätt"ställe för att "nå" med vanliga trädgårdslangar. Man kan bygga en frigolitisolerad trälåda runt en vattenutkastaren och ha en frostvakt (el) i lådan. Och så en trädgårdslang (eller ett par hopsatta), som räcker i längd för att fylla på åt hästarna. Slangen förvaras frostfritt, och läggs ut när vatten ska fyllas på.
Den typen av lösning hade jag några år, bl.a. de där smällkalla vintrarna 2009 och 2010. Så länge det rinner vatten i slangen, så håller den sig mjuk, men ju kallare det är, desto snabbare behöver man vara när man ska ta in den igen.
Vill man göra det ännu enklare, så kan man fundera på sådan här slang: https://www.granngarden.se/vinterslang-gul/p/1250916,  https://www.lgprodukter.se/category.html/frostfri-slang-/-slangvinda
Vattenutkastare: https://www.jula.se/catalog/bygg-och-farg/vatten-och-sanitet/vvs-installation/vattenutkastare/vattenutkastare-431089/


Hästar dricker 20-40 liter vatten per dag, och det är "kolikvarning" på vintern, om vattnet inte räcker. Skaffa en stor Thermobar till hästarna, som bara behöver fyllas sisådär var tredje dag eller så, tex en rektangulär som rymmer 140 liter (tror jag det är). Eller så satsar du på den dyrare riktigt stora på 250 liter, som räcker en uppåt hel vecka åt två hästar, mellan påfyllningarna. Det ändå lite mickligt att dra ut slangen, och rulla in den igen varje gång man ska fylla på, så ju mer sällan man behöver göra det desto bättre.

Att ge hästar "vad de ska ha" av grovfoder, kan man göra på många sätt. Det verkar som hästarna går ute 24/7?

Är det en ko med kalv, som är 1,5 ko? Vilka krav på fodret har ko + kalv?

Tar du inte korna för att kunna norpa lite mjölk av kon, eller är p.g.a. vindskyddet för hästarna inte är tillräckligt stort för både hästar och kor? Finns det något tungt skäl för varför inte hästar och kor skulle kunna dela hage på dagen?

Vet du något om värdena, har du analys på grovfodret? Är det hö? Ensilage? Har du olika partier rundbalar, med olika näringsvärden?
Har du tillgång till rundbalshalm av foderkvalitet? (havre eller korn)

Hur får du loss fodret från rundbalarna?

Sliuta att släpa foder till hästarna 2-3 ggr/dag! Finns absolut ingen anledning för hästar som går ute. Hästarna kan du mata en gång om dagen istället, om du inte kan ha korna i samma hage. Det där med att mata flera gånger om dagen, och väga upp petnoga i IKEA-kassor, är något som hör ridhäststallar till, med obegränsad tillgång till "stallflickor". Precis som att täcken inte behövs i de allra flesta fallen. Täcken behövs för att hästflickorna ska slippa borsta hästarna så mycket, de måste ju hinna att väga IKEA-kassar...

Om du ska portionera foder, så är jobbet att dra loss från rundbalar mycket drygt i många fall. Lite småfruset, eller ordentligt fruset ensilage, kan gör an gråtfärdig. Se till att långtidsplanera för en balupprullare. Köps begagnad på blocket eller liknande, men folk säljer sällan, så man måste passa på när en dyker upp i rätt del av landet. Kostar 10-20 tusen begagnad, över 50 tusen ny. Och så ska du skaffa sådana här kassar https://www.jula.se/catalog/tradgard/tradgardsredskap/tradgardsskotsel/lovkassar-och-korgar/lovkasse-709005/, som går att bära och som rymmer rejäla givor. Inga sladdriga ikeakassor, eller klumpiga baljor. Julas kassar har lite varierande kvalitet, men rymmer drygt 10 kg foder åt gången, och kan stå av sig själva när man ska fylla dem. I en stor skottkärra kan man balansera två fyllda säckar. Säckarna kan också släpas över snö, eller så kan man bära, köra i bilen, eller med traktorn.
Hästarna ska ha mer foder än man tror, och när det blir kallt på vintern, så kan deras foderbehov i stort sett fördubblas, om de går ute dygnet runt. Sluta mät mängden, och ge istället ett lite "svagare" foder. Tänk en grundgiva på 15-20 kg höensilage per dygn för ett kallblod som väger kring 600 kg på vintern, som går på lösdrift.

Ska du ha ha två kallblod, och ge en gång/dygn, så börjar du med att bära ut t.ex. 30 kg hö (är maten HELT slutnästa dag, ökar man på något kilo, ligger substansiella mängder kvar minskar man nästa dag), och ge på eftermiddagen, och så ställer du ut en stor halmbal utan nät i ett hörn av ligghallen, så att hästarna aldrig får slut på stråfoder. Den första veckan eller så, så kommer hästarna att tokäta, när maten kommer ut, men när hästarna lärt sig att maten aldrig tar slut, så går det över, och de kommer att äta det de behöver, för att må bra och för att kunna hålla värmen.
Att fri tillgång ger fång, är delvis mytologiskt. Ger man grovfoder med för hästenrasen och individerna rimliga värden, så funkar det. Promise, jag har ägt hästar i ute drift, med fri tillgång i 20 år. Kallblod.

Men försök att ge hel bal! Har du en bra rundbalshäck, så jobba på att vänja hästarna och korna vid varandra. Ställ ut en rundbal som passar i näringsvärde för hästarna, låt korna vara med hästarna på dagen, och fortsätt att ta in korna, och ge korna "starkare" grovfoder och eventuellt kraftfoder inne, om det behövs.
Vettiga rundbalshäckar som passar för både häst och nöt finns, alltifrån runda utan tak, via balkupor, till galvade med tak. Kor kan äta ur hästvarianterna, men alla ko-varianter passar inte för hästar.

Och så långtidsplanera, så att du kan bygga till ligghallen.

Har du egen traktor med frontlastare, som kan lyfta rundbalar eller gör du på annat sätt för att få ut balarna till de djur som får hel bal?

Jag skulle nog inte välja att sätta ihop tackor med kor. Får har helt andra krav på sitt foder än kor, både strukturellt och i näringsvärden. Dessutom kan de inte dela mineralbalja. Fåren kan bli kopparförgiftage av kornas baljor, och korna får alldeles för lite koppar från fårens baljor t.ex.
Sätter du ihop på det sättet, skapar du jobb, med att mickla med foder, minerlaer och  sådant på nya sätt.

Det verkar nog som, om du slipper bära vatten varje dag, och slutar portionera foder till hästarna, så har du gjort det mycket lättare för dig.

Börja med Thermobarer och vattenutkastare, och så sätt ihop häst och ko på dagtid, med en rundbal.


Det är mycket st


olivia.k

  • Inlägg: 1479
    • Jämtland
SV: Vilka djur kan äta ihop?
« Svar #8 skrivet: 19 nov-20 kl 22:54 »
Tack för svar och tipsen.
Ja, det är mycket som jag behöver faktiskt, och skall börja med att köpa en thermobar åt hästarna på 140liter för de dricker så mycket vatten. Svårast verkar ändå vara att få ut vatten till djuren då jag inte har nån frostfri vattenutkastare. Det är 30meter från huset till hästarnas hage så det är inte så långt. Det känns osäkert att ge dem fri tillgång på hösilage, jag trodde de skulle bli feta, nu får de inte mer än 10kg per häst per dag (ts-halten är 78%) Är du säker på att behovet är så högt? Jag ska prova imorgon och ge dem mer och se hur det funkar. Energivärdet i deras foder är 10,5Mj /kg ts. Jag ger ingen halm för den kostar 3kr/kg. Måste man ge halm? Ja, hästarna är ute dygnet runt, utan täcken.

Baggarna har möjlighet att gå in i hästarnas hage för de kan gå under repet men de vill inte vara med hästarna faktiskt utan håller sig runt sin egen mat och eget vindskydd. Och nån mat finns ju inte hos hästarna för hästarna äter upp allting de får. Jag tror ingen vill va med hästarna men jag ska prova att sätta dit kossan och kalven som du föreslår. Jag tar in dem på natten för att mjöka på morgonen och för att hålla kossan tam. Egentligen skulle kor då kunna gå med getter eftersom de har samma mineralfoder med hög kopparhalt. Getter och kor är ganska lika faktiskt i många avseenden. Fast jag tycker getter är så fjantiga och kommer säkert bli rädd för kossan och hoppa ur hagen.
Utfodringen av tackorna är det enda som är lättsamt. De har egna balar de äter direkt ur, och dricker nästan inget vatten och sköter sig själva. Ja, jag har traktor och kan flytta balar.
Ja,, det är mycket att fundera på.


skogaliten

  • Inlägg: 1081
    • -
SV: Vilka djur kan äta ihop?
« Svar #9 skrivet: 20 nov-20 kl 13:55 »
Teoretiskt, så får hästarna tillräckligt med grovfoder. De ska ha minst 1 kg ts per 100 kg häst. Om vi tror att dina kallblod väger 600 kg, så fyller du normen.

Alltså 6kg/0,78 = 7,7 kg.  Men, de äter upp varenda smula? Så då är de inte nöjda, och därför tvingas du fodra flera gånger om dagen.

Normen utgår från hästar som går ut i rasthage under dagen t.ex. 8-16, och står på stall under resten av dygnet. En häst på lösdrift ute, är i betydligt större rörelse dygnet runt, och utsätts också för vädret och temperaturen runt dem.

Observera att de kan fördubbla sitt behov av foder när det är kallt. Vid -10 så behöver de ofta dubbelt så mycket, blir det ännu kallare så stiger förbrukningen brant. Blåser det mycket så äter de också mera, så sträng kyla, kombinerat med blåst, innebär att de behöver väldigt mycket mera foder. De äter för att hålla värmen, så vid -5 eller lägre, så är det verkligen dumt om hästarna saknar något att äta under en del av dygnet, de mår helt enkelt inte bra.

Så ska man hästar som går ute 24/7, så behöver man hitta lösningar så att de alltid har tillgång till grovfoder, utan att de blir alltför feta. Enklast är att ge dem ensilage eller hö i dygnsgivor, eller helt fritt från storbal, och att värdena på fodret är anpassat efter hästtypen.
Andra lösningar är att ha småmaskiga hönät eller begränsande foderhäckar, som gör att de inte kan äta upp sin dygnsgiva så fort. Dessa lösningar har fler nackdelar än fritt serverat foder.

Problemet med ditt grovfoder, är den höga energin, och eventuellt NDF:en. 10,5 mJ funkar dåligt till hästar som är vuxna (ej dräktiga eller digivande), och gör att de lägger på sig, även vid reglerade givor. Men 10,5 är ju helt OK till dräktiga tackor, men vuxna tackor och baggar, som inte är dräktiga, kommer att bli feta dom också.

Om du har balar med 5- max 9 mJ, så spelar övriga värden mindre roll, hästarna kan smälla i sig i stort sett hur mycket som helst, utan att bli "feta". Överskott på protein t.ex. är förenklat sett, ofarligt.

Dessutom behöver hästarna "tuggtid", så därför är ett grovt foder, som tar lång tid att tugga, väldigt lämpligt. Det är därför jag föreslår halm av foderkvalitet som komplement. Halm ligger typiskt på ca 5 MJ, så då har hästarna alltid något att tugga på, och blir lugna och fina.
Hästar som får för lite tuggtid, riskerar att få magsår t.ex., förutom att de kan bli griniga, och lite svårhanterliga.

Det låter extremt dyrt med 3 kr/kg för halm! I rundbal? Jag betalar runt en krona för vettig halm (korn,havre) i storbalar, och 1,50 för småbalar. Är det så ont om halm i dina trakter?
Har man bra med lagringsutrymme, så kan man köpa storbalar med halm av god kvalitet ungefär vart annat/vart tredje år, och ta hem ett rejält lastbilslass. Halm håller mycket bättre/längre än torrhö. Småbalar med halm är numera nästan lika ovanligt som hästdrivna jordbruk tyvärr, och därför dyrt. Om man jobbar lite på det, så kan man hitta bra priser på transporter av storbalar, så att det blir rimligt att köpa åtminstone 10-15 mil bort.

Jag tar en skörd grovfoder särskilt anpassad till hästarna, för att få fram lämpligt foder, med låga värden, som skördas som ensilage.

Att låta sätta in en frostfri vattenutkastare, är inte superdyrt. Om du har vattenledningar inne i huset, som är relativt lättåtkomliga, så handlar det om att betala rörmokaren 3-4 tusen. Hur mycket resan kostar i dina trakter vet jag inte.

Jag kompletterade med en vattenutkastare till här i höstas (så praktiskt att ha på ställen när där man behöver vatten), anlitade en lokal rörmokare, och han ville ha "ett lammskinn" i betalning för jobbet, och jag betalade ca 500 kr för vattenutkastaren, och  enhundralapp eller två för lite rörstumpar, och diverse kopplingar. Utborrat genom väggen från mjölkrummet (varmt). Har svårt att tro att det skulle kunna bli superdyrt.

Har du väl en vattenutkastare, och en Thermobar, så blir det plättlätt för dig att två ggr i veckan rulla ut en slang, fylla vatten, och sedan rulla ihop slagen och ta in den. 30 meter är rimligt.

Ja, du får fundera vidare. Hör av dig om du vill diskutera mera!

olivia.k

  • Inlägg: 1479
    • Jämtland
SV: Vilka djur kan äta ihop?
« Svar #10 skrivet: 20 nov-20 kl 15:37 »

Problemet med ditt grovfoder, är den höga energin, och eventuellt NDF:en. 10,5 mJ funkar dåligt till hästar som är vuxna (ej dräktiga eller digivande), och gör att de lägger på sig, även vid reglerade givor. Men 10,5 är ju helt OK till dräktiga tackor, men vuxna tackor och baggar, som inte är dräktiga, kommer att bli feta dom också.

Det låter extremt dyrt med 3 kr/kg för halm! I rundbal? Jag betalar runt en krona för vettig halm (korn,havre) i storbalar, och 1,50 för småbalar. Är det så ont om halm i dina trakter?
Har man bra med lagringsutrymme, så kan man köpa storbalar med halm av god kvalitet ungefär vart annat/vart tredje år, och ta hem ett rejält lastbilslass.

Ja, det var till och med ännu väre. Sämsta fodret jag har som hästarna får är energivärde på 10,8 MJ/kg ts och det är hästanalys. Råprot: 77 och kvot råprotein/MJ är 3,76.  NDF är 498 g/kg ts. Jag har också rundbalar foder med energi på över 11Mj/kg ts men det får tackorna och getterna och kossan.
Imorse gav jag hästarna (2st) totalt 20kg i deras foderhäck (de brukar få 10kg totalt på morgonen och 10kg på kvällen) och det räckte fram till kl 15 sen tog det slut. Ja, de äter alltid upp allting.

Jag visste inte att halm var så dyrt här för jag brukar inte köpa sånt, men har letat nu för tänkte ha till strö och häst-foder men verkar svårt att hitta nåt alls. Vad jag hittat är 400kg för 1500kr inkl moms och jag frågade i en lokal fb-bonde-grupp om det är normalpris eller om nån säljer billigare och en bonde svarade : "Tycker inte 1500 kr för en 400 kg bal är orimligt. Köper man en hel bil med släp brukar det landa på 2 - 2.40 kr/kg +moms."  Jag blev erbjuden att köpa halm av en annan bonde för 3kr/kg plus moms och då är det 10 mil enkel resa dit.. Att det är dyrt beror på att även bönderna fraktar halm hit från Uppsala. Så om de själva betalar 2kr så vill de inte sälja för mindre än 3kr.

Ja, nästa år får jag slå senare så kanske det är så grovt så att det funkar som halm också. Om man exempelvis tar första skörden i augusti måste det ju bli jättedåliga värden..

 

Själv är bäste dräng

  • Inlägg: 11016
    • Östergötland
SV: Vilka djur kan äta ihop?
« Svar #11 skrivet: 20 nov-20 kl 17:27 »
Här nere är det bra halmår i år (och hö med för den delen). Tror att priserna hos en del släpar efter sedan det dåliga året 2018 och det halvdåliga därefter. Jag köpte storbal halm för ca 1 kr kilot i år.

Det där med energin i fodret är lite krångligt när man har olika djur och olika behov hos dem alla. I år kör vi med bra hö/ensilage som vi blandar med halm där vi annars har oxhö (eller prima hästhö som det har kommit att heta).


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

* Forum

* Om tidningen Åter



- Jättenöjd och glad över tidskriften Åter!
/ Märit

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser