Dc till AC volt

[Per Johnsson]

Detta med omformare,,  typ 12 DC till  230 v AC    det finns  4 kantsvåg,,  modifierat 4 kant och ren sinus !,, och på internet   går att hitta  det är bara ren sinus som funkar,, och de omformarna är dyrast,,, men är det sant  att det måste vara  ren sinus till  elektronik, ja menar mobilladdare har switchad  laddare å funkar med  110- 220 volt.. min  laptopp ladare,, den hitttar ja inget om  vad den  behöver,,men den  ger 45 watt,,  belysning tycks funks med  vilken omformare som helst,, kanske är allt tvärt om,, dagen elektronik har avancerade  nätdelar  som fixar varierande spänning och frekvens,,   men  elmotorer  som är mekaniska,, funkar dåligt om det inte är rätt spänning och frekvens.. hur är    det egentligen ?

[Ett svart får]

Ja, så är det. Elmotorer måste ha rätt spänning och frekvens, annars snurrar de i fel hastighet och kommer man för mycket fel så går de varma och brinner. Samma med transformatorer, de är ganska känsliga på känsliga och frekvens. Medan modern elektronik ändå likriktar spänningen så de bryr sig inte mycket om frekvens. De skulle till och med kunna gå på likspänning, kanske bättre än växelspänning. Sedan finns det säkert vissa som har annorlunda konstruktioner, men det är tumregeln. Sedan har jag inte grejat så mycket med dagens allra nyaste grejer, men jag tror inte de ändrat så mycket på den delen.

[torbjorn]

Växelriktare som ger ren fyrkantvåg är mycket sällsynta idag, har knappast tillverkats sedan 80-talet. Och de bör inte användas om man inte verkligen vet vad man gör, eftersom förhållandet mellan toppvärde och effektivvärde inte är detsamma som för sinusspänning.

Trappstegsspänning eller som växelriktarnasarna gärna säger, "modifierad sinus" duger bra för de flesta ändamål - t ex de flesta typer av elektronik vare sig det rör sig om nättransformator eller switchad nätdel.

Ren sinus kan behövas för nätdelar med tyristorstyrning på primärsidan, en del varvtalsreglerade elmotorer med triac mm. T ex halvmoderna tvättmaskiner med kollektormotor. Samt utrustning som är direkt beroende av nätspänningens kurvform, som t ex en del äldre svepgeneratorer för radioservice, servosystem med elgon och sånt.

Enfas asynkronmotorer går oftast bättre på ren sinus men många av dem fungerar fullt tillfredställande även på trappstegsspänning. De motorer som kan få problem med trappstegsspänningen är de som har start- och driftkondensator. Vissa sådana motorer kan få dåligt startmoment och kanske inte orkar dra igång den last de ska dra, andra kan råka ut för att övertonerna i trappstegsspänningen orsakar resonans i den svängningskrets som bildas av startkondensatorn och tillhörande lindningar. Ska man driva en sådan motor på trappstegsspänning så bör man kolla med oscilloskop hur kurvformen ser ut på spänningen över kondensatorn och hjälplindningen, för att kunna bedöma om det är lämpligt eller inte.

Det vanligaste problemet när en enfas asynkronmotor inte går bra på en växelriktare eller klent elverk är att växelriktaren inte orkar med motorns startström (kan vara upp till 10 gånger märkströmmen) utan att ge kraftigt spänningsfall. Och eftersom en sådan motor redan i sig har dåligt startmoment, som till råga på allt sjunker med kvadraten på spänningen (om spänningen sjunker till hälften, sjunker startmomentet till en fjärdedel), så behövs det inte mycket förrän det ska bli svårt för en sådan motor att orka igång.  Jag har varit med om att ett elverk på 600 W respektive växelriktare på 1500 W har haft mycket svårt att få igång kylkompressorer på 100-200 W.
Ett sätt att rädda situationen är att ta en enfas asynkronmotor till, förse den med ett stort svänghjul och en faskompenseringskondensator som levererar den reaktiva effekt denna motor drar.  Starta först den motorn med hjälp av växelriktaren (dra gärna upp svänghjulet i varv för hand först), och låt den komma upp i fullt varvtal innan du lägger på den svårstartade asynkronmotorn parallellt.

[Skogsvilde]

Det enda som jag märkt kan bråka när man kör över invertor som inte har ren sinus är att utrustning som körs med klockfrekvens drar sig.
Som gamla hederliga klockradios.
I övrigt har jag inte lagt märke till några konstigheter.

Förövrigt, skaffa dig rejäla grejer.

[ensamhet]

Jag köper bara de med ren sinus, då de går att få till bra pris när det är utförsäljningar. Har köpt flera små nya LTC på 300-400 W för 300-400 kr. för att ha till småförbrukare.
När det blir dags att köra tvättmaskin, och andra storförbrukare blir det en Victron av större modell. Många turistbussar har dom och är helnöjda.

[Per Johnsson]

Min  undran kommer  av att många som säljer,, typ solpaneler   ,, numera bara  vil sälja omformare med  ren sinus,,  tänker att det affärsmsigt är störst vinst att  sälja just omformare med ren sinus, ja har en sån,, köpt på en utfösäljning,,   visst häftigt,, den fixar 2000 watt,, kan köra damsugare     liten trådsvets,, en liten compresor på den omformaren   ,ja om nu batteriet  fixar det,,  men en så stor omformare har en hög tomgåångsspänning,, så det funkar inte att köra TV på den, känns  som omformaren   drar mer Watt en den omformar,, ,, men som ja fattar det,, så   går inte min tv sönder om ja   driver den  med min  mellanomformare,, 300 watt   modifierad sinusvåg,, 

[JohnA]

I facebookgruppen Off-grid Sverige vittnar folk då och då om att t.ex. mobilladdare och nätaggregat till datorer blir varmare än normalt när de matas från invertrar med "modifierad sinus", d.v.s. fyrkantvåg som "vilar fram" rätt effektivvärde i vågformens nollgenomgång. Jag har även läst om laddare, LED-lampor m,m. som gått sönder. Eftersom jag vill kunna driva en särskild batteriladdare i bilen startade jag en tråd om den exakta tekniska orsaken till att "modifierad sinus" kan förstöra prylar: https://www.facebook.com/groups/912713758793720/3282977538433985/?comment_id=3283372145061191&reply_comment_id=3284140201651052&notif_id=1597868286195443&notif_t=group_comment_mention

Det problem jag kan se med vågformen är att vassare former än ren sinus innebär övertoner, d.v.s. högre multiplar av grundfrekvensen 50 Hz, och att högre frekvenser ger ökade virvelströmsförluster i transformatorers och motorers lamellerade järnkärnor. Apparater som lever helt och hållet på switchade nätaggregat (t.ex. datorer, moderna TV-apparater, de flesta mobilladdare m.m.) inleder ju med en likriktarbrygga och glättningskondensator, så de borde ju inte bry sig ett dugg om vågformen, utan faktiskt fungera utmärkt även om de matas med likspänning/DC.

Å andra sidan är det väl som Torbjörn påpekade ovan en praktisk skillnad mellan sinus och fyrkantvåg, även om nivåerna matchas så att effektivvärdet blir detsamma. S.k. "modeifierad sinus" är rimligen ett mellanting av dessa båda. Det jag misstänker kan döda LED-lampor, TV-apparater, mobilladdare m.m. som har switchade nätdelar gissar jag är beror på att konstruktionen med likriktarbryggor följda av glättningskondensator vid normal drift med äkta sinusvåg får förhållandevis lite tid på sig att "suga i sig" av nätspänningen, eftersom dioderna nästan bara leder i vågformens båda toppar. Med en plattare vågform blir denna tid mycket längre, och kondensatorn kanske hinner bygga upp en högre spänning, och därför blir överbelastad, torkar ut i förtid eller t.o.m. "poffar"?

[torbjorn]

Nja, problemet där är väl att en växelriktare som lämnar trappstegsspänning "modifierad sinus" reglerar dödtiden vid nollgenomgången så att effektivvärdet alltid blir korrekt (t ex 230 V), medan toppvärdet varierar beroende på matningsspänningen till växelriktaren (och i viss mån även belastningen).
Om man matar växelriktaren med en högre likspänning än den är tänkt för, så blir också toppvärdet i utgående spänning högre och då kan det bli problem med glättningskondensatorer mm i den matade utrustningen.
Vill man vara på den säkra sidan, så är det ju lätt gjort att mäta spänningen över glättningskondensatorn i den switchade nätdel man matar. Eller använda oscilloskop för att titta på spänningen man får ut ur växelriktaren.