gamla granar

[skogochfjäll]

Hej!

Tips på vad man kan göra med kvistar och toppar från gamla nedtagna granar? Om man flisar, vad kan fliset användas till?

[Skogsvilde]

Som en del i en hügelkultur.
Strö under blåbär.

[Tångräkan]

Det funkar väl bra att täcka gångar med också eller att ha under barns lekredskap för att mjuka upp och dämpa ifall de faller.

[torbjorn]

Grova grangrenar/kvistar är mycket bra ved, många gånger bättre än ved från granstam.

[Rassemouse]

Grova grangrenar/kvistar är mycket bra ved, många gånger bättre än ved från granstam.

Hur smala grenar är värt att ta rätt på? Har några grenar som är ca 5cm i diameter.

[torbjorn]

Det beror ju på hur roligt man tycker det är att göra ved av småpinnar. Men när det är riktigt bra ved som t ex grangrenar eller rönn, så brukar jag ta vara på ner till kanske 2,5 - 3 cm grovlek.

[Håkan B]

Grenar är bästa vedspis veden vi bakning exempelvis .

[Vitis]

Hur smala grenar är värt att ta rätt på? Har några grenar som är ca 5cm i diameter.

Kan vara värt att kolla på en grensax med utväxling. Fiskars har ett par tre olika storlekar och dom är riktiga slitvargar här hemma. Smidigt om man vill ta hand om mycket grenar som annars är svåra att såga.

[Berberis]

Tälja en granvisp eller flera i olika storlekar. Roliga att tälja, bra att ha till lite av varje. (eller hänga upp som prydnad?)
Kräkla kallas den också (på finlandssvenska?) Länken visar hur man gör:
https://svenska.yle.fi/artikel/2003/09/28/krakla
(Grötvispen på bilden är min egen: ett minne av stormen Gudrun, då granar blåst omkull och låg kors och tvärs på marken.)

[Håkan B]

Tälja en granvisp eller flera i olika storlekar. Roliga att tälja, bra att ha till lite av varje. (eller hänga upp som prydnad?)
Kräkla kallas den också (på finlandssvenska?) Länken visar hur man gör:
https://svenska.yle.fi/artikel/2003/09/28/krakla

Trodde det var den där överdelen på påvens käpp ja som kallades före kräkla    

[Berberis]

Trodde det var den där överdelen på påvens käpp ja som kallades före kräkla

Ja, krumeluren på en påve- eller biskopsstav heter också kräkla.

[Svart]

Kan vara värt att kolla på en grensax med utväxling. Fiskars har ett par tre olika storlekar och dom är riktiga slitvargar här hemma. Smidigt om man vill ta hand om mycket grenar som annars är svåra att såga.

Man kan också kvista och kapa upp grenarna med motorsåg innan man sågar av dem från trädet, men då är det nog så att man själv åker på att kvista och kapa granen. Tror det kan bli svårt att övertyga en maskinförare att gå ut och göra det åt en
Jag brukar kvista grenar som redan är avkapade med liten yxa eller röjkniv för att sen lägga dem på en granstubbe på hygget och kapa dem med yxan. Iallafall om det går att ta sig dit med skottkärra och hämta vedträna.

Är det några fler som säger gångel om kraftigare grangrenar eller är det strikt lokalt i Blekinge?

[Ett svart får]

Jag tar vara på alla grangrenar som min lilla fliskvarn inte orkar tugga och eftersom det är superhård ved är det från omkring 3cm. Jag kvistar dom med slykniv, den är lättare att svinga än yxa. Tar hem alla pinnarna och kapar i 30cm längder med elektriska byggsågen. Bra mat för min kamin men man får ju lägga in ett knippe åt gången. Men jag får in mer än jag förbrukar, jag har nog 4-5 kubik staplad grangren nu. Vill ju inte bara elda sånt, det blir tråkigt i längden.

Topparna däremot är skräp, de får ligga kvar i skogen. Fliset från grenar, kvistar och framför allt barr är ganska bra att lägga under mindre nogräknade träd såsom bok. Kräsnare träd tycker dock inte om det, jag skulle inte lägga det under äppelträd eller runt grönsaker.

[Lugnebergagård]

Låter grenarna ligga kvar i skogen och utgöra näring till nästa träd som kommer. Samma sak om man flisar.

Köper argumenten att grenar är bra ved men det är på tok för mycket arbete givet vilken volym / kwh ved du får ut.

Men sen är jag en storkonsument av ved.

[Ett svart får]

Nja, jag vet inte, jag tror faktiskt att det är mindre jobb per kilowatt i grenarna än stammen på en gran. Men det beror ju på vad man eldar i också, skillnad på ett enormt gammalt hus där man måste mata in 10-20 kubik per vinter i en stor panna för att hålla värmen.

[Lugnebergagård]

Nja, jag vet inte, jag tror faktiskt att det är mindre jobb per kilowatt i grenarna än stammen på en gran. Men det beror ju på vad man eldar i också, skillnad på ett enormt gammalt hus där man måste mata in 10-20 kubik per vinter i en stor panna för att hålla värmen.

Förstår inte den associationen, mängden arbete per kwh är väl densamma oavsett hur mycket mycket man eldar? Sen är det en annan sak att det blir otroligt mycket arbete om du ska börja kvista grenarna också om du eldar stora volymer. Eldar man lite eller har begränsat med skog kan det vara en skoj grej att ta hand om grenarna. Men det är en annan sak.

Svaret på frågan är nej. Det är väldigt lite arbete med att få ved från stammarna. Fälla en stor gran tar några minuter. Det som tar tid är att kvista stammen. Skulle du sen börja kvista kvistarna så blir det ju hejdlöst med arbete om du ska fälla många träd. Sen är det bara att tänka att ju större vedträn desto mindre tid per kwh. Att slänga in småbitar i pannan tar mycket tid i hantering i alla led. Stora vedträn tar mindre tid och du får in fler kwh i pannan då grova vedträn packar sig bättre volymmässigt. (mindre mängd luft vs tunna vedträn)

Vill man fördjupa sig ännu mer i arbetstid så är det bottendelen på stammen som ger mest kwh/tim arbete. Påtagligt mycket mer, merparten av trädets volym ligger där. Mot slutet av stammen är det rätt mycket tid för lite kwh.

Eldar ca 30-40 kubik travat mått per år. Har två stora gamla hus om ca 400m2 som värms av samma gamla panna.

[Ett svart får]

Förstår inte den associationen, mängden arbete per kwh är väl densamma oavsett hur mycket mycket man eldar?

  Nja, eldar man i en liten kamin behöver man små vedträn. Kapar man grenar i 30cm-längder är de färdiga att elda. Skall man stå och finklyva granstam blir det ganska mycket jobb för varje kwh. Sedan har vi det där med energitäthet också, stamved har väl ungefär hälften så mycket sådan som grenarna så det blir att man får lägga i nya bitar hela tiden om man eldar granstam. Utan ackumulatortankar är det ganska tröstlöst att elda så porös ved.

Eldar ca 30-40 kubik travat mått per år. Har två stora gamla hus om ca 400m2 som värms av samma gamla panna.

  Då förstår jag att du inte vill hålla på med grenar, du eldar ju nästan i industriell skala.

[Skogsvilde]

Låter grenarna ligga kvar i skogen och utgöra näring till nästa träd som kommer. Samma sak om man flisar.

Köper argumenten att grenar är bra ved men det är på tok för mycket arbete givet vilken volym / kwh ved du får ut.

Men sen är jag en storkonsument av ved.

Jag kan hålla med om att det är mycket arbete för vad man får ut.
Men samtidigt kan man räkna på vanlig ved.
Jag ger kring 400:- kubiken för hemlevererat helstock sedan få man kanske lägga 1-2 timmar på att kapa, klyva och stapla.
Räknar man då lite lågt så är man lätt uppe i 6-7 arbetade timmar för sin ved.
Om man då sätter det i paritet med småpinnarna så har jag sly och sådant gratis.
Och då blir det samma arbetsinsats per kubik som för stockveden.

[Lugnebergagård]

    Då förstår jag att du inte vill hålla på med grenar, du eldar ju nästan i industriell skala.

Haha, det låg faktiskt några kubik färdighuggna grenar i en av ladorna när vi köpte gården. Har eldat upp det. Va helt otroliga mängder arbete med att fylla lådor med dom och hälla ner i pannan. Blir för mycket luft och för mycket plocka för att vara det minsta effektivt. Då var allt ändå färdighugget.

Nu kör jag med vedträn som håller 20-25cm i diameter. Energi lagrad i torkat trä är starkt förknippad med dess vikt. Pröva fylla en låda med grenar. Lyft. Den är lätt. Lägg istället ner några ordentliga vedträn i samma låda, lyft. Lådan är mycket tyngre med vedträna även om det är samma volym. Dvs bär du in lådan med vedträn får du mycket mer energi in i huset. När du bär in grenarna bär du mest in luft även om grenarna har högre energitäthet så hjälps det inte. En normalstor låda grenar väger nästan inget alls.

Ska du sälja ved ska du alltså sälja finkluven ved.

[Lugnebergagård]

Jag kan hålla med om att det är mycket arbete för vad man får ut.
Men samtidigt kan man räkna på vanlig ved.
Jag ger kring 400:- kubiken för hemlevererat helstock sedan få man kanske lägga 1-2 timmar på att kapa, klyva och stapla.
Räknar man då lite lågt så är man lätt uppe i 6-7 arbetade timmar för sin ved.
Om man då sätter det i paritet med småpinnarna så har jag sly och sådant gratis.
Och då blir det samma arbetsinsats per kubik som för stockveden.

Nu har jag i och för sig ved i överflöd då jag har egen skog. Men kan du verkligen få i hopp sly som väger lika mycket som dom där helstockarna på samma tid?