Täckodla med träflis

[Kreacon]

Någon som provat? Vad tycker ni om det? Vart hittar man träflis som är hyfsat billigt? Vad är ett bra kbm pris?
Hur funkar det med sniglar? Någon som provat någon av alla dessa kompostkvarnar med flisfunktion? Funkar de billig konsumentmidellerna till att flisa på ett vettigt sätt? Osv?

Allt gott

Kristoffer

[Ett svart får]

Jo, jag håller på med det en del. Biltemas maskin fungerar fantastiskt bra:

https://www.biltema.se/fritid/tradgard/tradgardsmaskiner/grasskotselmaskiner/kompostkvarn-s-2501-2000035540

Desto tunnare kvistar desto bättre, man vill ha mycket bark, knoppar och löv och lite ved. Täckningen hindrar mot gräs och ogräs men inte mot sniglar.

[Skogsvilde]

Risken är att du får en väldigt sur jord.
Men det är riktigt bra för blåbären.

[Kreacon]

Intressant! Har läst att jorden blir sur först om/när man vänder ner träflisen i själva jorden. Och att om det bara ligger ovanpå som ett täcke samt om man tillsätter kväve tex hönsgödsel eller guldvatten så ska jorden inte bli kvävefattig eller sur. Men det är väl bara att prova.
Men set måste gå åt en jäkla massa kvistar för att få ihop några kvadrat  täckmatrial eller?

[Skogsvilde]

Intressant! Har läst att jorden blir sur först om/när man vänder ner träflisen i själva jorden. Och att om det bara ligger ovanpå som ett täcke samt om man tillsätter kväve tex hönsgödsel eller guldvatten så ska jorden inte bli kvävefattig eller sur. Men det är väl bara att prova.
Men set måste gå åt en jäkla massa kvistar för att få ihop några kvadrat  täckmatrial eller?

Jag har inte mätt hur pH värdet fungerar.
Men, jag blandar ganska friskt i stället. Använder gräsklipp, träföis, ensilage, löv, gödsel, guldvatten i stort sett allt som till hands av organiskt matrial.

Det går åt en hel del matrial för att få ett rejält täcklager.

[Häxan & Trollgubben]

Av det jag har läst på om träflis så ska man först låta det kompostera i minst ett år för att slippa oönskade ph-värden. Kolla på https://www.youtube.com/watch?v=m3-XY63YAgA för mer information.

[kretslopp]

Vi använder gräs och löv. Det fungerar bra.

[Lise]

Det går åt mycket kväve för nedbrytningen,, så att kompensera detta oå något sätt rekommenderas. Sen lär det vara stor skillnad på flis från löv jmf barrträd. Gran o tall innhåller terpener och det mår levande växter inte bra av.
Jag testade ifjol med sågspånet som blev från vedkapningen. Enbart björk. Hade 9 fulla skottkärror på en yta på ca 12 x 1,5 meter. Tillsatte rätt mycket hönsskit (färskt obrunnet). Odlade majs på halva ytan och vitkål och savoykål på andra halvan. Det blev rintigt bra alltihopa.
Tror dock det var viktigt för det lyckade utfallet att det var lövspån och att jag tillsatte rätt mycket kväve.

[Skogsvilde]

Om man inte gör en riktig analys av sin jordmån så får man helt enkelt testa sig fram.
som täckmatrial är flis helt perfekt, första året så funkar det riktigt bra att odla år två kan det bli sämre.
Men som jag skrev längre upp så behöver man en mix för att det ska bli bra.
Sågspån och flis använder jag allt oftare i botten på högbäddarna där det kommer att bli vattenmagasin då dom suger till sig enorma mängder vatten.
 Första högbädden med den lösningen fungerade helt perfekt i förra sommarens torka.

[Lise]

Någon som provat någon av alla dessa kompostkvarnar med flisfunktion? Funkar de billig konsumentmidellerna till att flisa på ett vettigt sätt? Osv?

Allt gott

Kristoffer

Just det, du frågade om liten flistugg också. Jag köpte en sån, av märket Makita.https://www.proffsmagasinet.se/verktyg/natdrivna-verktyg/tradgardsmaskiner/makita-ud2500-kompostkvarn?channable=e43496.SEUxNDUwMA&VAT=1&gclid=Cj0KCQiAmuHhBRD0ARIsAFWyPwjbh-me4joDMtyHW_gHqaSnfApC9k5Gk6lgMmRECVZRiTx5GkU0rB8aAgaAEALw_wcB
 Och funkar gör den ju. Men kapaciteten är liten.. alltså jag sågade tx ner en syrenberså som skulle föryngras och tuggade den till flis. Det mesta var i perfekt storlek för tuggen, men om det är för kraftiga sidogrenar måste dessa sågas av o tuggas för sig, och det är för mycket blöta löv blir det totalstopp... och när grenarna är perfekt lagomt tjocka och inte med blöta löv så tuggar den så snällt på men det går lååångsamt. Det tar alltså rätt många timmar att få ihop en hög flis med en sån. Jag har "bara" en stor trädgård på 8800 kvadrat. i o för sig väldigt frodigt/bördigt/zon 1½ och det sprutar upp asksly och annat sly. Men ändå bara en tomt. I praktiken har jag bara använt tuggen ett par gångar. När jag senare röjt sly har jag släpat ner det på min gamla stora grenhög... för att det går mycket snabbare och jag har annat att göra än att stå där o mata en tugg..

Men för någon som har mer tålamod än jag och en lite mindre tomt eller där det växer lite lugnare kanske en sån är bra. Alltså jag gillar ju principen att det jag kapar bort hamnar tillbaka som jordförbättring..   Har en mer mark än jag och ännu mer fart på slyet så skulle jag inte satsa på en sån liten trädgårdstugg. 

Min är till salu om nån är intresserad ha ha. Använt två halvdagar.

[Ett svart får]

Just det, du frågade om liten flistugg också. Jag köpte en sån, av märket Makita.https://www.proffsmagasinet.se/verktyg/natdrivna-verktyg/tradgardsmaskiner/makita-ud2500-kompostkvarn?channable=e43496.SEUxNDUwMA&VAT=1&gclid=Cj0KCQiAmuHhBRD0ARIsAFWyPwjbh-me4joDMtyHW_gHqaSnfApC9k5Gk6lgMmRECVZRiTx5GkU0rB8aAgaAEALw_wcB
 Och funkar gör den ju. Men kapaciteten är liten.. alltså jag sågade tx ner en syrenberså som skulle föryngras och tuggade den till flis. Det mesta var i perfekt storlek för tuggen, men om det är för kraftiga sidogrenar måste dessa sågas av o tuggas för sig, och det är för mycket blöta löv blir det totalstopp... och när grenarna är perfekt lagomt tjocka och inte med blöta löv så tuggar den så snällt på men det går lååångsamt. Det tar alltså rätt många timmar att få ihop en hög flis med en sån. Jag har "bara" en stor trädgård på 8800 kvadrat. i o för sig väldigt frodigt/bördigt/zon 1½ och det sprutar upp asksly och annat sly. Men ändå bara en tomt. I praktiken har jag bara använt tuggen ett par gångar. När jag senare röjt sly har jag släpat ner det på min gamla stora grenhög... för att det går mycket snabbare och jag har annat att göra än att stå där o mata en tugg..

Men för någon som har mer tålamod än jag och en lite mindre tomt eller där det växer lite lugnare kanske en sån är bra. Alltså jag gillar ju principen att det jag kapar bort hamnar tillbaka som jordförbättring..   Har en mer mark än jag och ännu mer fart på slyet så skulle jag inte satsa på en sån liten trädgårdstugg. 

Min är till salu om nån är intresserad ha ha. Använt två halvdagar.

Den där maskinen tror jag är samma som biltema säljer, fast i annan färg och med makitas märke på. Bauhaus har också en variant och de skiljer bara i detaljer, tex antal tänder på valsen och vinkeln på dom. Bra maskiner men det finns gränser för vad dom klarar. Jag är inne på min tredje, den första var bra, den andra höll inte så länge men den nuvarande har vart med en bra stund nu. Har förstås plockat lite reservdelar fram och tillbaka, bland annat var knapparna och panelen lite annorlunda och bättre på den andra så jag använder den.
Syren är bland det hårdaste trädslag vi kan odla i Sverige, inte konstigt den har svårt att orka det. Skall man klara utlovade 45mm skall det vara asp och annat mjukt trä. Jag har nog kört igenom riset från 50-100 stora granar och hårda grangrenar klarar den inte heller 45mm, kanske i bästa fall 30mm. Visst tar det tid men man tänker på annat och njuter av att vara ute och greja.
Våta, färska löv kan vara jobbigt ja, speciellt björk blir till en seg deg som fastnar i valsen och man måste stanna och rensa med jämna mellanrum. Skall jag köra sånt på sommaren brukar jag låta det ligga i solen ett par dagar till löven torkar, sedan går det fint att köra.

[Rolle 007]

Är det då en med trummor eller en med knivar ni diskuterar?


Skickat från min iPad med Alternativ.nu

[Ett svart får]

Makita, biltema och andra kloner av denna maskin har en sån här vals som tuggar upp materialet

[Rolle 007]

Verkar vara nåt de kallar valskvarn. Nån slags hybrid/mellanting.


Skickat från min iPad med Alternativ.nu

[masa]

Jag har täckodlat med träflis i många år, och det fungerar utmärkt. Men man skall använda grenar av lövträd som är max 7 cm tjocka, då får man ett material som oerhört näringsrikt och pH-neutralt. Jag använder allt som jag får från beskärning av träd, bärbuskar och häckar. De bästa trädslagen är ask, ek, alm, fruktträd, nyponbuskar, slån, dvs hårda trädslag. Man skall helst försöka få svampmycel i jorden som börjar nedbrytningen av fliset. Det går att hämta skogsjord på ställen där man har sett svamp växa. Den här sortens flis kallas Ramial Chipped Wood, RCW, på engelska och är den bästa källan för skapandet av humus. När jag började använda träflis i vitlöksodlingen, försvann botrytismöglet helt och hållet, en sjukdom som kan vara besvärlig fuktigt kustklimat. Samtidigt blir det helt ogräsfritt. Och på hösten är täckmaterialet översållat med fruktkroppar av svamp och marken är vit av mycel.

Jag har flera exempel på att RCW är mycket näringsrikt. För två år sedan planterade vi squash-plantor där det hade varit en flishög och där det var ca 15-20cm flis kvar. Plantorna fick ingen annan näring, men de växte och växte tills de blev så stora att de kollapsade under sin egen vikt.

Jag skulle kunna skriva mycket mer om fördelarna med RCW, och även om vissa saker som inte fungerar så bra, men det här får räcka. Förresten håller jag då och då föredrag om detta, samtidigt som jag tar upp bruket av biokol i odling.

Det bästa man kan göra för att få mer information, är att slå på Ramial Chipped Wood på nätet och leta upp en rapport av Gilles Lemieux på Laval-universitetet i Quebec.

[Kreacon]

Har tänkt låta hönsen riva upp, beta av och gödsla ca 100 kvm som sen ska bli friland. Efter hönsen gjort sitt tänkte jag täcka med någon som inte blåser iväg. Tex träflis. Eventuellt kartong under fliset.

Men hur gör ni för att jordförbättra senare? Eller lägger man träflisen och sen är det bra för all framtid? Tänker att man skulle behöva fylla på med mull eller gödsel när man odlat några år?

[kretslopp]

Jag tror det går utmärkt att dra upp rader att så i. Sen när sådden kommit upp fyller du på med mer flis eller gräs mellan raderna. På hösten täcker du alltihop med gräs och löv.

[masa]

Att lägga ut träflis är jordförbättring. Om man har fått in svampmycel och rätt sorts bakterier i jorden, bryts fliset ned ganska snabbt. Jag lägger på 5-10 cm under hösten eller vintern och när man skördar kommande sommar eller höst, är det inte mycket kvar av fliset. Det översta lagret bryts inte ned så lätt eftersom det blir torrare på ytan. Men när man lägger ut mer nästa gång, hamnar det gamla fliset i kontakt med jord och bryts ned.
Jag har i stort sett slutat att vända på jorden sedan jag började täcka med RCW. Jorden packas inte när man har täckt med flis, det är en stor skillnad mot naken jord. Gräs och löv kommer naturligtvis till användning som täckmaterial också, men den stora fördelen med flis är att det blir ogräsfritt. Har man inte rotogräs så blir det inget fröogräs om man inte rör i flistäcket.
Nackdelar med RCW, som jag upplevt, är att det kan bli för luftigt och torrt för att små frön ska gro i jord med mycket flis. En annan sak som jag upptäckte jag i somras, var att flistäckningen inte bevarade fukten i vitlöksbäddarna så bra som jag hade hoppats, men sommaren var ju extrem torr.

[Bo]

Ett år kunde jag jämföra täckt och otäckt eftersom materialet inte räckte till allt och de otäckta bönplantorna klarade utstrålningsfrosten när de täckta frös och den otäckta broccolin växte mycket starkare än den täckta.

Med min distanstermometer riktad mot en klar himmel mäter jag 20-40 minusgrader även en solig dag och det förklarar saken: Värmestrålningen från jorden runt plantorna måste kompensera särskilt vindstilla nätter.

[masa]

Ett år kunde jag jämföra täckt och otäckt eftersom materialet inte räckte till allt och de otäckta bönplantorna klarade utstrålningsfrosten när de täckta frös och den otäckta broccolin växte mycket starkare än den täckta.

Med min distanstermometer riktad mot en klar himmel mäter jag 20-40 minusgrader även en solig dag och det förklarar saken: Värmestrålningen från jorden runt plantorna måste kompensera särskilt vindstilla nätter.

Det är ett känt faktum med utstrålningsfrost. När vi har +3 grader på termometern utanför husväggen, då är det frost på marken om himmelen är molnfri och inga träd skyddar från utstrålning. Jag har inte så bra koll på skillnaden mellan täckt- och otäckt jord, eftersom i princip all odlingsjord är täckt hos oss. Vi odlar i ett utsatt läge, trots att det bara är 300m till havet, har vi tidiga nattfroster under sensommar/höst. Vi är i en nordsluttning och en höjd i söder gör att solen inte når trädgården under två månader under midvintern.

Vi har numera inga problem med att det inte växer tillräckligt bra med täckt jord. Tvärtom, det vill växa för bra, och därför måste vi vidta åtgärder för att dämpa tillväxten på grödorna. Senare sådd är en åtgärd, rödbetor sår vi strax före midsommar och gallrar väldigt sparsamt, annars blir det betor som kan väga 1 kg. Likadant med kålrötter, vi planterar ut dem i juli, om vi gör det mycket tidigare får vi kålrötter på 5-10 kg, och det vill man inte ha. Och så är det med andra grödor också, vi har ständigt minskat antalet plantor av grönsaksväxter, eftersom den sammanlagda skörden blir lika stor ändå. Exempelvis har vi grävt upp hälften av bärbuskarna sedan vi började använda träflistäckning, och vi får ändå för mycket bär. Detta medför att allt större areal upptas av prydnadsväxter. Vi använder ingen konstgödsel, och kreatursgödsel har vi inte haft de senaste 25 åren. Det som vi tillför jorden är biokol, tång (havsalger) och RCW (träflis). Dessutom hamnar gräsklipp och löv på odlingsjorden. Vi har heller ingen kompost, utan allt köksavfall borrar vi ned jorden. Och det kryllar av daggmask.