Vilken sele ska man välja?

Vilken sele ska man välja, och av vilken anledning skulle den så kallade "skitselen" vara sämre än en vanlig bröstsele, om man passar den rätt till hästen och använder svängelfunktion?

Ok, skitsele = fast brösta, sitter ihop med gjorden och ger i teorin skavsår, djurplågeri, fy, fy skäms skäms.

Lös brösta = proffsen använder i maratonvagnar.

[lichiplommon]

Vilken sele ska man välja, och av vilken anledning skulle den så kallade "skitselen" vara sämre än en vanlig bröstsele, om man passar den rätt till hästen och använder svängelfunktion?

Ok, skitsele = fast brösta, sitter ihop med gjorden och ger i teorin skavsår, djurplågeri, fy, fy skäms skäms.

Lös brösta = proffsen använder i maratonvagnar.

Jag änvände alltid bara loksele. den utnyttjar dragkraften hos hästen maximalt.

[köttkyckling]

Håller med om att loksele i grunden är det vettigaste.
Det ser i alla fall så ut.

Men hur blir det med skaklarna om ett hjul kör ner i en grop?

[lichiplommon]

Håller med om att loksele i grunden är det vettigaste.
Det ser i alla fall så ut.

Men hur blir det med skaklarna om ett hjul kör ner i en grop?

Hur menar du? Skaklarna är inte helt i linje med draglädren längre men det ska inte göra så mycket så länge inte lasset är jätte stort.

[köttkyckling]

Om lasset inte är jättestort så hästen orkar hålla emot vridningen som uppstår när vagnen lutar "kör ner med ett hjul i en grop eller över gupp, eller rot"

Kör höger hjul ner i en grop, åker höger skakel ner och klämmer hästen i sidan, vänster skakel åker upp, och klämmer hästen i sidan.
Det blir en vridning med hästen i centrum.

[Håkan B]

Om lasset inte är jättestort så hästen orkar hålla emot vridningen som uppstår när vagnen lutar "kör ner med ett hjul i en grop eller över gupp, eller rot"

Kör höger hjul ner i en grop, åker höger skakel ner och klämmer hästen i sidan, vänster skakel åker upp, och klämmer hästen i sidan.
Det blir en vridning med hästen i centrum.

Om det är såna gropar gupp eller rötter  så kanske man  helt enkelt ha fel vagns typ rent utav  fel kusk   Kör man meden gammal lustångsvagne ( en vagn med stång i mellan hjulaxlarna  )  Så gör det inte så mycket det  får diffa rätt bra som när  man kör över ett dike så körman på diagonalen då kompenserar sig vagnen helt skälv genom att ha det ena hjulet i luften . Fjädrad vagn däremot klarar inte sådana påfrestningar i alla fall inte om dom är delvis gjorda av trä som du beskriver utan får snällt hålla sig till farbara vägar .

Det var det jag hade i åtanke, man är helt klart uppmanad att hålla sig till fina vägar även med loksele, tack vare dessa skaklar som trycker mot hästen i sidan vid dåligt väglag.
Vilket är mer eller mindre djurplågeri om man färdas med kärra och vagn på ojämt underlag.
Varför används då denna efterblivna konstruktion av så många (till synes alla?) trots risken att på dåligt underlag bryta hästens revben?
Är vi förbjudna att färdas på ojämt underlag med häst och vagn?
Och av vilken anledning har man försökt begränsa oss den möjligheten genom att erbjuda en försämrad konstruktion av skaklar, har någon försökt vara smart?

Eller tänkt att man måste använda dragstång och två hästar, att utföra samma arbete som en häst lätt skulle ha klarat annars.
Två hästar med dragstång kräver dessutom bredd på vägen, (vilket är en dålig kompromiss) men klarar å andra sidan ojämn väg väldigt bra. (förutom krön där hästarna hamnar mycket högre eller lägre än själva vagnen)
Två hästar på 500 kilo kräver dessutom en vagn på 3 ton för att utnyttja sin potential fullt ut, en sådan vagn är svår att få liten och smidig.
Men om vägen eller stigen är både smal och ojämn?
Dessutom hade dom gamla enhästvagnarna ofta 1 meter i spårvidd, vilket är mycket bra för smala stigar i skogen.

Det hela är som ett försök att få ett fyrkantigt hjul att snurra lättare än ett runt.
Och det lustigaste av allt är att man vet inte om att runda hjul existerar, eller så tiger man om detta.

En bild på en troyka
På bilden syns en loksele med båge.
Bågen tar upp stötar och ryck som annars skulle ha hamnat på hästens "axlar".
Fjädring har man fått lära sig betyder komfort, i det här fallet komfort för hästen.
I viss mån tar bågen även upp vridningar orsakade av skaklarna, särskillt under påfrästning.
Den fjädrar även för bogrörelser och gör en svängel onödig, om man inte vill ha en sådan.
Lokselen med båge står för 50% av komforten.
Dom andra 50% står skaklarna för, som är helt fritt rörliga från varandra, förutom in mot hästen.
Bredden mellan skaklarna är fast och  justeras genom att spänna en wire på utsidan av skaklarna.

Lokselen i sig skiljer endast genom att den träs på och sedan vänds på så sätt att den spänns på undersidan.
Finns i storlek 0-11. Vilket betyder att det är viktigt att mäta hästen exakt rätt, men det säger även att selen är i ett eller två stycken, vilket gör den lätt, stark och stabil.
En loksele som finns i få storlekar och är tänkt att passa olika hästar, tror jag inte är bra.

Fler bilder
9a fästet för wire
9b wire som spänner ut skaklarna från hästen.

Det är tydligen inte förbjudet att köra med fjädrad vagn, vilket ger trippel effekt på ojämt underlag, jämfört med stela skaklar och ofjädrad vagn.

Om det finns någon nackdel med dessa raka skaklar i trä (dom hade lika gärna kunnat vara böjda i metall,huvudsaken dom är frigående från varandra, och spänns med wire)
Är om spårvidden är för smal, blir även bredden mellan skaklarna det.
80 cm kan vara lagomt.
Tillverkas dom i järnrör kan dom böjas hur man vill, med till exempel stort svängrum för stjärten.

[köttkyckling]

Man blir ofta hänvisad att titta på hur proffsen kör på tävlingar med maratonvagn.
Som om man av det skulle få bättre insikt och förståelse.

[Håkan B]

Det var det jag hade i åtanke, man är helt klart uppmanad att hålla sig till fina vägar även med loksele, tack vare dessa skaklar som trycker mot hästen i sidan vid dåligt väglag.
Vilket är mer eller mindre djurplågeri om man färdas med kärra och vagn på ojämt underlag.
Varför används då denna efterblivna konstruktion av så många (till synes alla?) trots risken att på dåligt underlag bryta hästens revben?
Är vi förbjudna att färdas på ojämt underlag med häst och vagn?
Och av vilken anledning har man försökt begränsa oss den möjligheten genom att erbjuda en försämrad konstruktion av skaklar, har någon försökt vara smart?

Eller tänkt att man måste använda dragstång och två hästar, att utföra samma arbete som en häst lätt skulle ha klarat annars.
Två hästar med dragstång kräver dessutom bredd på vägen, (vilket är en dålig kompromiss) men klarar å andra sidan ojämn väg väldigt bra. (förutom krön där hästarna hamnar mycket högre eller lägre än själva vagnen)
Två hästar på 500 kilo kräver dessutom en vagn på 3 ton för att utnyttja sin potential fullt ut, en sådan vagn är svår att få liten och smidig.
Men om vägen eller stigen är både smal och ojämn?
Dessutom hade dom gamla enhästvagnarna ofta 1 meter i spårvidd, vilket är mycket bra för smala stigar i skogen.

Det hela är som ett försök att få ett fyrkantigt hjul att snurra lättare än ett runt.
Och det lustigaste av allt är att man vet inte om att runda hjul existerar, eller så tiger man om detta.

Det är där för man ska ha en sele med stora bra stoppade ringläder vilket oftast saknas. Så som kronans ringläder är det ultimata enligt mig dock 

[Håkan B]

Rank båge har sina fördelar men även nackdelar. har ingen större erfarenhet av rank båge men det lilla ja har så upplever ja att rank bågen ger större rörelse fri het men funkar sämre vid tungdrag som ja har upp levt det .

[köttkyckling]

Bågen kan anpassas till både storlek på häst och tyngd på last som jag förstår.
En vek båge borde svikta in mot hästen vid överlast.

[Håkan B]

Bågen kan anpassas till både storlek på häst och tyngd på last som jag förstår.
En vek båge borde svikta in mot hästen vid överlast.

Inget ja sett utav i vart fall .

[Luff]

Jovisst. Alla körmänniskor i Sverige som kört timmer har i alla tider skadat revbenen på sina hästar. Jopp så är det. Ut i terrängen och jävlar vilka skador hästarna fått. Så dom har fått känna på....

Läs Timmerhästens bok så får du lite bättre koll. På verkligheten.

[Håkan B]

Jovisst. Alla körmänniskor i Sverige som kört timmer har i alla tider skadat revbenen på sina hästar. Jopp så är det. Ut i terrängen och jävlar vilka skador hästarna fått. Så dom har fått känna på....

Läs Timmerhästens bok så får du lite bättre koll. På verkligheten.

Japp mensen  får man läsa lite mellanraderna för att begripa

[Luff]

Har läst tillräckligt av TS glorifiering av öststaternas hästhållning.

[köttkyckling]

Skaklarna som användes förr i tiden var separerade från varandra.
Släden svängdes då enbart med hjälp av dragkraften frammåt.
En länk till var man kan ladda ner boken i. Pdf hade inte skadat.
Dom plöjde med all säkerhet åker i öst med denna sele och endast en häst.
Eller så använde dom dragremmar, eftersom skaklar ser onödigt ut till plog.
Anledningen är att det är väldigt inrutade och bestämda valmöjligheter man har om man får för sigatt börjavälja.
Till exempel.
Loksele eller bröstsele.
Westernsadel eller "vanlig sadel"
Saab eller volvo.
98 eller 95 oktan.

Universum är liiiite större än så.

[skogaliten]

Prova att köpa boken via ett antikvariat, sådana nås enkelt via de två sajterna Bokbörsen eller antikvariat.net
Det finns dessutom fler bra fackböcker på svenska om (arbets-)körning.

Varför vill du ha gratis nerladdning?

Annars bör du snarare gå och lära dig lite om (bruks-)körning, framförallt modern sådan, genom att gå en utbildning/kurs...

Att peppra forumet med fria fantasier, och inte ta sig råd från kunnigt folk verkar inte så smart.

Det finns mycket goda anledningar till att anspänning med rankbåge bara förekommer som exempel på historiska anspänningar, och inte i praktiskt arbete.

Både redskapen och kunskaperna om hästen och dess fysiologi har utvecklats oerhört under de senaste hundra åren.