Bra hö.

Ja, då får du också fin kondisträning inför dina ritter.  Men torka det ute, det blir mycket enklare - och, faktiskt, bättre!

I det här vädret torkar det snabbt.
Torka hö med el skulle jag aldrig göra.
Vad jag vet, efter man slagit hö, låter man det ligga och torka i solen, efter några dagar, en vecka är det användbart hö.

[Trollmor]

Vilka missförstånd som kan uppstå, jag blir full i skratt:  Jag trodde du menade skulltorkat när du skrev skulltorkat!     Ordet 'skulle' betecknar i regel den "vindsvåning" som finns ovanpå de flesta gammaldags stall och ladugårdar.  Där uppe förvara(de)s hö och halm till de djur som bodde (bor) i bottenvåningen.  Lätt att ta ner till djuren och effektiv tilläggsisolering på vintern.  I södra Sverige kallar de skullen för 'ränne'.

  En hässja är en ställning, oftast av trästörar och järntråd, som man ställer upp ute på fältet för att ha något att hänga upp gräset på, så att det torkar.  Detta är ansträngande, och för min egen del misstänker jag att uttrycket 'ha det hässjigt' kommer av att det är så jobbigt att hässja hö.  Men bra hö brukar det bli på hässjor!

  Fördelen med skulltorkning framför att torka höet ute är att man blir mindre beroende av vädret.  Men att torka eller eftertorka höet uppe på skullen ger också flera nackdelar:  Extra energiåtgång först för att flytta blött gräs istf att flytta torrt hö, sedan för att värma upp och blåsa igenom höet tills det blir torrt.  När solen inte skiner på det torkande gräset bildas inte tillräckligt med D-vitamin för djurens behov, detta vitamin måste då tillsättas.

  På 1900-talet kom slåttermaskinerna på bred front till Sverige.  Då slutade man att slå de stora fälten med lie.  Steniga backar, dikesrenar och andra ställen där maskinen inte kom åt, dem slog man dock fortfarande med lie.  Det gällde att ta vara på varje strå!

  Men man måste var rädd om både liens egg och alla levande varelser, inklusive sina egna händer och fötter!

  Om hö torkar snabbt blir det skört och går lättare sönder.  Om det torkar mycket snabbt, kan det bildas som en hård skorpa på ytan, och massor av vatten bli kvar där innanför.  Drömläge för mögelsvamparna!

  (När Karlsdotter skriver att man kan hässja höet som gammalt, då menar hon enligt gamla metoder, inte att höet ska vara gammalt när man hässjar det!)

[köttkyckling]

Hövetenskap är bra att kunna.

[Trollmor]

Ja.  Mycket fingertoppskänsla och erfarenhet!  Å mycket, mycket jobb!!

[torpjens]

   Håll ämnet, var vänlig och överseende så blir inläggen kvar och trivseln högre. /Torpjens

[bo_i_dala]

Balarna ser ut att vara skurna efter att dom pressats och knytits, så dom ska vara fyrkantiga och fina, dessvärre även mer eller mindre förstörda.

Hej!

Efter läsning av denna tråd bara MÅSTE jag få skriva......



Låter som helt vanliga medium eller hårdpressade balar............

Om höet dessutom legat på skulltork först och sedan pressats så är höet skört vid pressningen- många strån går av.

Om dessutom höet har blåsts upp på skullen m hökanon- fler avbrutna strån.

De "vikta" balar du efterfrågar får man om man löspressar direkt på åkern- då är höet inte helt torrt- det måste då antingen skulltorkas eller saltas- det är inte omöjligt att få det lagringstorrt före löspress MEN det gör höet sprött och då får man stort skördesvinn........

Eftersom alla vill ha höet billigt och bra får man balansera mellan skördemetoderna......

Övrigt; en rotorslåttermaskin "sliter" inte av gräset- var har denna uppfattning kommit ifrån? Rotorslåttermaskinens knivar rör sig snabbare än en gräsklippare.....

MVH/ Bosse

[Trollmor]

Rotorslåttermaskinens knivar rör sig snabbare än en gräsklippare.....

Det hör på namnet att de går runt, runt, men jag har aldrig sett någon sådan maskin, i varje fall inte underifrån (där gräset träffar på den, eller tvärtom).  Är det alltså knivar som går väldigt fort, och därför hinner skära av gräset innan det hinner vika sig, eller finns det något mothåll som på en sax eller en gammaldagd slåttermaskin, så att gräset blir mera klippt än skuret i rotändan?

[bo_i_dala]

Hej!
Inget mothåll mer än gräsets "tröghet.....

MVH/ bo

[Ylven]

Sedan påverkas ju höets kvalitet av flera faktorer. De i mina tycken samlas nedan:

• Vilka växter som växer i vallen
• När det har skördats
• Hur många gånger det har vänts innan det pressads
• Hur gammalt det är

[Trollmor]

Tack, bo_i_dala!

Tillägg till Ylvens lista:
*  hur fuktigt det är när det pressas
*  hur det har lagrats

[köttkyckling]

Håll nu med att ett billigt hö är ett bra hö.

Exempel nu när gräset vuxit så dåligt att det är så kort att det inte lönar sig att betala hyran för traktor för att slå höet.

Resultatet blir att man struntar i det hela eftersom man går back.
Resultatet av det blir att hö rusar i pris, för att det finns för lite hö.
Orsaken är att allt en dyr märkestraktor rör vid blir svindyrt att köpa, eftersom kostnaderna ska täcka traktorn.
En dyr traktor där man betalar för märket är då lågproduktiv.
Eftersom långt ifrån alla jobb lönar sig med den, eftersom hyran automatiskt är hög pga högt inköpspris.
Höet skulle bli mycket billigate om man köpte mtz belarus traktorer från den så kallade av vissa, diktatorn Lukashenko.
Dom enda som skulle förlora pengar på det är "gravörerna" som graverar in dyra märken på ett och samma stål. (stål = traktor).
Sätter på sitt märke och säljer dyrt.
Svetsar på några egna detaljer osv.
Och sen spyr ut skit i stora floder på den traktorn delarna från början kommer från.

Ett billigt hö, är ett bra hö.

[Ylven]

Billigt hö är inte alls nödvändigvis bra hö.

Här pratar vi om kvaliteten på höet. Näringsinnehållet. Det påverkas inte av om traktorn var billig eller gammal, annat än att nya maskiner kan vara bättre på att skörda spätt gräs med bättre näringsinnehåll...

[köttkyckling]

Av vilken anledning tror du en ny maskin är bättre påatt skörda spätt gräs med högre näringsinehåll?
Det jag säger är att ett dyrt gräs inte är bättre än ett billigt, och ett dyrt gräs förlorar nästan alla på.

[Karlsdotter]

Det handlar mer om tillgång och efterfrågan. Skulle det finnas mer hö än hästar så skulle inte höt gå att sälja oavsett hur bra eller dåliga, billiga dyra maskiner som används. Men kan inte bonden tjäna på höt så odlar han nåt annat som fyller plånboken och det blir brist på höt igen.

[köttkyckling]

Klart att det är mindre förtjänst på hö, det är mindre jobb med hö, och ska man tjäna pengar utan att ta överpris krävs stora arealer.
Man kan säga att det ÄR överpris på allt hö i förhållande till arbete nerlagt.
Sen beror det på hur man hanterar höet, är hanteringen dyr blir även höet dyrt.

Priset har inget med kvalitet på höet att göra, så länge det inte är förstört på något sätt och därav säljs billigare.
Även fiol årshö kan vara bra kvalitet.
På tal om kvalitet, är det endast växter av levande varelser som tillåts sägas vara av dålig kvalitet, eller kommer man kunna säga i framtiden att även djur finns av dålig kvalitet?
I så fall kan man säga att om du köpt gräs som djuret inte äter, är antingen gräset, djuret eller båda av dålig kvalitet eller av fel sort (ras).
Till exempel en häst äter mycket, men han är inte kräsen.
En idisslare äter mindre, men är även petigare med maten och kräver mycket växter av några utvalda arter.
Som jämnförelse äter hästen av knopparna på tistlar.
Det är SYND att hästnäringen inte är utveklad i detta land inom kött/mjölk.
Det finns inga specialicerade raser på kött och mjölk.
Köttet kommer från travsporten.

[Gamina]

Vad tycker du är rimligt pris för hö? Gäller priset småbalshö eller rundbal?

Ärligt så är ett rimligt pris på gräs 0,0 kronor.
Och det krävs att man i grund och botten är djupt psykiskt hjärnskadad för att man ska köpa gräs, men eftersom så många är det, känns det på något sätt riktigt att betala, tack vare grupptrycket, åt minstånde för arbetet att slå och samla ihop gräset.
Dock inte för själva gräset i sig.
Men det är mycket som är konstigt och sjukt med våran existens om man börjar tänka på saken, vilket jag tycker man ska göra, och inte bara snurra med i ekorrhjulet som en redd grönsak, och inte som en modig heller.
Man kommer snart förstå att vi människor för inte allt för länge sedan, inte alls levde bofast som idag, och att leva bofast inte är naturligt för oss.
Vi är vandrare i både kropp och själ, ända in i benmärgen.
Därför mår så många av oss psykiskt dåligt, och blir sjuka, även om inte alla vill erkänna det.
Vi har helt enkelt skapat en miljö som inte passar oss.
Vissa tror till och med att vi kommer från en annan planet tack vare detta, i och med känslan att dom inte hör hemma här.
Men det är bara vandrarna som slutat vandra.
Friheten är inget att vara rädd för, den är trygg när man känner till den.
Vad har detta med bra hö att göra frågar sig säkert någon, jo det är sammanlänkat.
Vandrarna tog inte med sig något hö, utan lät det stå kvar.
En häst betar gärna "hö" som står på rot och har torkat, lika gärna som hö från ladan.
Vill man lägga ner arbete på att slå och samla ihop höet, kan man göra det om man vill, men man kan lika gärna släppa en häst på bete där det torkade gräset står kvar.
Arbete botar inte sjukdom och psykisk ohälsa som vissa vill få oss att tro.

[köttkyckling]

Ägaeskapet Som lever kvar sen feodalsystemet.