Bra hö.

[köttkyckling]

Senaste gångerna jag köpt hö har det varit "tuggat" och smulit.
Hö jag köpte sist nu var inte så farligt, men ändå var balarna skurna, vilket gör att det bildas en väldigt massa smul, som skräpar ner.
En gång köpte jag småbal där varje strå var vikt, inte skuret, så ska hö vara, men det är långt ifrån alla som har sådant.
Allt hö kommer då igenom hästens mage som det ska, utan en massa spill.

[Landet]

Ett påstående eller undrar du något?

Skickat från min AGM X1 via Tapatalk

[Nordic Vargtand]

Det är skuret därför att det är lättare att hantera då till ko foder.
Vad jag vet gör detta ingen praktiskt skillnad för kossorna i realiteten.

Småbalar brukar som du säger vara lättare att använda om man har en eller två hästar eller motsvarande.

Skaffa en billig våg med krok som kan ta 15-20 kg och en säck eller stor balja som går att hänga i ett rep, sedan hänger du upp den stadigt i en takbjälke eller annat, så kan du väga exakt hur mycket din häst får om du är osäker, där kan du även väga hinken med havre, osv.

Det är inget skamligt i att fråga om saker tex när man köper hö eller behöver hjälp att sköta djuren, osv.

[ensamhet]

Jag kan inte så mycket om sånt här, men när jag skulle se efter syrrans hästar så hämtade jag hö på lösvikt, med ett lastväxlar flak, som jag ställde i hagen.
Hästarna käkade det de tyckte direkt från flaket och de verkade veta själv hur mycket de skulle äta.

[Nordic Vargtand]

Han skriver i en annan tråd att djurskyddet sagt honom att de måste ha X antal kilo i en bal, men att han inte vet vad de väger när han delat den.

[köttkyckling]

Jodå, han vet hur mycket balarna väger, eftersom han vägt 4-5 balar när han hämta hö, och dom vägde 18 kilo i snitt, så då måste en halv bal väga 9 kilo, vilket djurskyddet nekade, och sade max 6 kilo, för djurskyddets balar var så stora och vägde 11 kilo.
Vad jag vet kan hö vara olika hårt pressat.
Balar som är skurna är inte konstigt om dom minskar i vikt efter ett par lastningar, då dom fäller en hel del hö.
Förr förra gången var rent uselt, då man knappt våga. Ta i balarna som nästan var tuggade som sågspån.
Det beror helt klart på att redskapen är kassa, och förstör en stor procent av allt hö.
Hon jag tog vikt hö av var det knappt ett grästrå som föll ur balen.
Och hur mycket som spills varje gång man bär bort hö till hästen.
Helt onödigt att skära när man kan vika.
Problemet är att det är svårt att hitta vikt hö.
Skulltorkat kallar dom det, torkas på gammalt vis.
10-15% mindre spill. (minst).

[Nordic Vargtand]

Det beror på vilken typ av maskin man använder till att pressa höet, äldre typer av rundbalspressar kör också hela strån.

Småbalarna görs med mycket gamla maskiner som slagpressar höet, man ställer pressgraden på maskinen.

[Karlsdotter]

Allt har att göra med vilken maskinkedja man har. Först vilket stadie gräset är i och vilka gräs/klöver som ingår. Sedan om gräset är slaget med knivbalk(mycket ovanligt idag), eller om man använt rotor eller slagklippare. Den första knivbalken klipper strået de andra mer sliter av strået. Efter det så beror stråets längd/helhet av om det satt en kross eller krimper bakom slåttermaskinen. Den ruggar/manglar strået så att det ska torka bättre och snabbare. Efter det så kommer vändning och strängläggningen där olika maskiner och utförande av arbetet visar sig i resultatet. Sist så är det pressen och om höet ä väldigt torrt så kan det slås sönder mer i pressen. men mesta skadan är ändå redan gjord innan.

Både de första rundbalspressarna och självlastarvagnarna hade möjlighet att montera knivar för att hacka höet.

[Nordic Vargtand]

Ja, fast det blev bra mycket dyrare, därför var "budgetvarianterna" (inom citationstecken) för mindre maskiner inte försedda med knivar.
Småbalsmaskinerna går mig veterligen inte att förse med knivar (i allafall inte den vi hade, de har i stället tänder direkt på slaghammaren som pressar vecken), man ställde pressgraden med två friktionsvred på de äldre maskinerna för småbalsystemet med fyrkantsbalar.

Det nytillverkas fortfarande sådana, men de är inte så vanliga här.

(Däremot var det ganska vanligt med hack på självlastarvagnar för halm, eller en separat slaghack man anslöt mot dem för siloensilage).

[köttkyckling]

Balarna ser ut att vara skurna efter att dom pressats och knytits, så dom ska vara fyrkantiga och fina, dessvärre även mer eller mindre förstörda.

[Karlsdotter]

Finns ingen press som beter sig på det viset, skadorna har kommit tidigare i processen

[Gamina]

Balarna ser ut att vara skurna efter att dom pressats och knytits, så dom ska vara fyrkantiga och fina, dessvärre även mer eller mindre förstörda.

Mig veterligen skär alla hårdpressar höt i ena kanten. Troligen finns det någon teknisk orsak till det (orsaken är inte att förstöra höt eller att reta Köttkyckling). Varför höt skulle bli förstört av det förstår jag inte. Vill du ha hela strån får du ta in löshö, rundbal där knivarna är avstängda eller bygga en egen småbalspress.

[Nordic Vargtand]

På slagpressarna är det väl mest en bieffekt av packningsprocessen.

[köttkyckling]

Verkar vara lie, sen skulltorka sen handpressa som gäller.
Klart det blir förstört om det är sönderskuret, det blir stora mängder spill, plus att hästen lämnar kvar sådant smått.
Man ångrar sig nog sen när man spillt 20%, hö börjar ta slut och det finns inte mer att få tag på.
Nu i torkan får man nog importera från långtbortistan.
Det ska inte vara något spill.

[Nordic Vargtand]

Dåså, vad väntar du på? Ut med lien! 

[Trollmor]

Dåså, vad väntar du på? Ut med lien! 

Ja, då får du också fin kondisträning inför dina ritter.  Men torka det ute, det blir mycket enklare - och, faktiskt, bättre!

[Karlsdotter]

Hör med någon bonde i din närhet om de säljer hö på rot? Att du får slå en lämplig åker själv och ta hand om hööet på ditt sätt. Sedan kan du hässja höet som gammalt och få fint hö. Då slipper du skulltorkningen och binda upp en bonde för det.

[köttkyckling]

Hässja, och skulltorkat är inte samma sak då.

[Karlsdotter]

Hässjningen görs utomhus.
Skulltorkningen görs på skullen på ladugården med torkfläktar som tar ström

https://www.youtube.com/watch?v=MMRC5DpoIuY

[köttkyckling]

Alltid trott en hässja var en skulle, därav skulltorkat.
Har precis sått timotej där hästen gick över vintern.
Inte bäste stället för en lie, eftersom stenbumlingar sticker upp ur jorden.
Om man är försiktig kan man nog ändå slå med lie sen.

Ja, då får du också fin kondisträning inför dina ritter.  Men torka det ute, det blir mycket enklare - och, faktiskt, bättre!

I det här vädret torkar det snabbt.
Torka hö med el skulle jag aldrig göra.
Vad jag vet, efter man slagit hö, låter man det ligga och torka i solen, efter några dagar, en vecka är det användbart hö.

[Trollmor]

Vilka missförstånd som kan uppstå, jag blir full i skratt:  Jag trodde du menade skulltorkat när du skrev skulltorkat!     Ordet 'skulle' betecknar i regel den "vindsvåning" som finns ovanpå de flesta gammaldags stall och ladugårdar.  Där uppe förvara(de)s hö och halm till de djur som bodde (bor) i bottenvåningen.  Lätt att ta ner till djuren och effektiv tilläggsisolering på vintern.  I södra Sverige kallar de skullen för 'ränne'.

  En hässja är en ställning, oftast av trästörar och järntråd, som man ställer upp ute på fältet för att ha något att hänga upp gräset på, så att det torkar.  Detta är ansträngande, och för min egen del misstänker jag att uttrycket 'ha det hässjigt' kommer av att det är så jobbigt att hässja hö.  Men bra hö brukar det bli på hässjor!

  Fördelen med skulltorkning framför att torka höet ute är att man blir mindre beroende av vädret.  Men att torka eller eftertorka höet uppe på skullen ger också flera nackdelar:  Extra energiåtgång först för att flytta blött gräs istf att flytta torrt hö, sedan för att värma upp och blåsa igenom höet tills det blir torrt.  När solen inte skiner på det torkande gräset bildas inte tillräckligt med D-vitamin för djurens behov, detta vitamin måste då tillsättas.

  På 1900-talet kom slåttermaskinerna på bred front till Sverige.  Då slutade man att slå de stora fälten med lie.  Steniga backar, dikesrenar och andra ställen där maskinen inte kom åt, dem slog man dock fortfarande med lie.  Det gällde att ta vara på varje strå!

  Men man måste var rädd om både liens egg och alla levande varelser, inklusive sina egna händer och fötter!

  Om hö torkar snabbt blir det skört och går lättare sönder.  Om det torkar mycket snabbt, kan det bildas som en hård skorpa på ytan, och massor av vatten bli kvar där innanför.  Drömläge för mögelsvamparna!

  (När Karlsdotter skriver att man kan hässja höet som gammalt, då menar hon enligt gamla metoder, inte att höet ska vara gammalt när man hässjar det!)

[köttkyckling]

Hövetenskap är bra att kunna.

[Trollmor]

Ja.  Mycket fingertoppskänsla och erfarenhet!  Å mycket, mycket jobb!!

[torpjens]

   Håll ämnet, var vänlig och överseende så blir inläggen kvar och trivseln högre. /Torpjens

[bo_i_dala]

Balarna ser ut att vara skurna efter att dom pressats och knytits, så dom ska vara fyrkantiga och fina, dessvärre även mer eller mindre förstörda.

Hej!

Efter läsning av denna tråd bara MÅSTE jag få skriva......



Låter som helt vanliga medium eller hårdpressade balar............

Om höet dessutom legat på skulltork först och sedan pressats så är höet skört vid pressningen- många strån går av.

Om dessutom höet har blåsts upp på skullen m hökanon- fler avbrutna strån.

De "vikta" balar du efterfrågar får man om man löspressar direkt på åkern- då är höet inte helt torrt- det måste då antingen skulltorkas eller saltas- det är inte omöjligt att få det lagringstorrt före löspress MEN det gör höet sprött och då får man stort skördesvinn........

Eftersom alla vill ha höet billigt och bra får man balansera mellan skördemetoderna......

Övrigt; en rotorslåttermaskin "sliter" inte av gräset- var har denna uppfattning kommit ifrån? Rotorslåttermaskinens knivar rör sig snabbare än en gräsklippare.....

MVH/ Bosse

[Trollmor]

Rotorslåttermaskinens knivar rör sig snabbare än en gräsklippare.....

Det hör på namnet att de går runt, runt, men jag har aldrig sett någon sådan maskin, i varje fall inte underifrån (där gräset träffar på den, eller tvärtom).  Är det alltså knivar som går väldigt fort, och därför hinner skära av gräset innan det hinner vika sig, eller finns det något mothåll som på en sax eller en gammaldagd slåttermaskin, så att gräset blir mera klippt än skuret i rotändan?

[bo_i_dala]

Hej!
Inget mothåll mer än gräsets "tröghet.....

MVH/ bo

[Ylven]

Sedan påverkas ju höets kvalitet av flera faktorer. De i mina tycken samlas nedan:

• Vilka växter som växer i vallen
• När det har skördats
• Hur många gånger det har vänts innan det pressads
• Hur gammalt det är

[Trollmor]

Tack, bo_i_dala!

Tillägg till Ylvens lista:
*  hur fuktigt det är när det pressas
*  hur det har lagrats

[köttkyckling]

Håll nu med att ett billigt hö är ett bra hö.

Exempel nu när gräset vuxit så dåligt att det är så kort att det inte lönar sig att betala hyran för traktor för att slå höet.

Resultatet blir att man struntar i det hela eftersom man går back.
Resultatet av det blir att hö rusar i pris, för att det finns för lite hö.
Orsaken är att allt en dyr märkestraktor rör vid blir svindyrt att köpa, eftersom kostnaderna ska täcka traktorn.
En dyr traktor där man betalar för märket är då lågproduktiv.
Eftersom långt ifrån alla jobb lönar sig med den, eftersom hyran automatiskt är hög pga högt inköpspris.
Höet skulle bli mycket billigate om man köpte mtz belarus traktorer från den så kallade av vissa, diktatorn Lukashenko.
Dom enda som skulle förlora pengar på det är "gravörerna" som graverar in dyra märken på ett och samma stål. (stål = traktor).
Sätter på sitt märke och säljer dyrt.
Svetsar på några egna detaljer osv.
Och sen spyr ut skit i stora floder på den traktorn delarna från början kommer från.

Ett billigt hö, är ett bra hö.

[Ylven]

Billigt hö är inte alls nödvändigvis bra hö.

Här pratar vi om kvaliteten på höet. Näringsinnehållet. Det påverkas inte av om traktorn var billig eller gammal, annat än att nya maskiner kan vara bättre på att skörda spätt gräs med bättre näringsinnehåll...

[köttkyckling]

Av vilken anledning tror du en ny maskin är bättre påatt skörda spätt gräs med högre näringsinehåll?
Det jag säger är att ett dyrt gräs inte är bättre än ett billigt, och ett dyrt gräs förlorar nästan alla på.

[Karlsdotter]

Det handlar mer om tillgång och efterfrågan. Skulle det finnas mer hö än hästar så skulle inte höt gå att sälja oavsett hur bra eller dåliga, billiga dyra maskiner som används. Men kan inte bonden tjäna på höt så odlar han nåt annat som fyller plånboken och det blir brist på höt igen.

[köttkyckling]

Klart att det är mindre förtjänst på hö, det är mindre jobb med hö, och ska man tjäna pengar utan att ta överpris krävs stora arealer.
Man kan säga att det ÄR överpris på allt hö i förhållande till arbete nerlagt.
Sen beror det på hur man hanterar höet, är hanteringen dyr blir även höet dyrt.

Priset har inget med kvalitet på höet att göra, så länge det inte är förstört på något sätt och därav säljs billigare.
Även fiol årshö kan vara bra kvalitet.
På tal om kvalitet, är det endast växter av levande varelser som tillåts sägas vara av dålig kvalitet, eller kommer man kunna säga i framtiden att även djur finns av dålig kvalitet?
I så fall kan man säga att om du köpt gräs som djuret inte äter, är antingen gräset, djuret eller båda av dålig kvalitet eller av fel sort (ras).
Till exempel en häst äter mycket, men han är inte kräsen.
En idisslare äter mindre, men är även petigare med maten och kräver mycket växter av några utvalda arter.
Som jämnförelse äter hästen av knopparna på tistlar.
Det är SYND att hästnäringen inte är utveklad i detta land inom kött/mjölk.
Det finns inga specialicerade raser på kött och mjölk.
Köttet kommer från travsporten.

[Gamina]

Vad tycker du är rimligt pris för hö? Gäller priset småbalshö eller rundbal?

Ärligt så är ett rimligt pris på gräs 0,0 kronor.
Och det krävs att man i grund och botten är djupt psykiskt hjärnskadad för att man ska köpa gräs, men eftersom så många är det, känns det på något sätt riktigt att betala, tack vare grupptrycket, åt minstånde för arbetet att slå och samla ihop gräset.
Dock inte för själva gräset i sig.
Men det är mycket som är konstigt och sjukt med våran existens om man börjar tänka på saken, vilket jag tycker man ska göra, och inte bara snurra med i ekorrhjulet som en redd grönsak, och inte som en modig heller.
Man kommer snart förstå att vi människor för inte allt för länge sedan, inte alls levde bofast som idag, och att leva bofast inte är naturligt för oss.
Vi är vandrare i både kropp och själ, ända in i benmärgen.
Därför mår så många av oss psykiskt dåligt, och blir sjuka, även om inte alla vill erkänna det.
Vi har helt enkelt skapat en miljö som inte passar oss.
Vissa tror till och med att vi kommer från en annan planet tack vare detta, i och med känslan att dom inte hör hemma här.
Men det är bara vandrarna som slutat vandra.
Friheten är inget att vara rädd för, den är trygg när man känner till den.
Vad har detta med bra hö att göra frågar sig säkert någon, jo det är sammanlänkat.
Vandrarna tog inte med sig något hö, utan lät det stå kvar.
En häst betar gärna "hö" som står på rot och har torkat, lika gärna som hö från ladan.
Vill man lägga ner arbete på att slå och samla ihop höet, kan man göra det om man vill, men man kan lika gärna släppa en häst på bete där det torkade gräset står kvar.
Arbete botar inte sjukdom och psykisk ohälsa som vissa vill få oss att tro.

[köttkyckling]

Ägaeskapet Som lever kvar sen feodalsystemet.