Bortstött getkilling

[EmelieEmpan]

Hej! I torsdags födde min gettacka 2 killingar. Var inte på plats när det hände och upptäckte senare att hon inte brydde sig om den mindre. Har fått hålla tackan still så att killingen kunnat äta både under tisdagskvällen/natten ons dag å natt å torsdag men insåg nu igår att jag får börja flaskmata. Har varit och köpt Pontus lammnäring min fråga är hur ofta och hur mycket jag bör ge ( tyckte det var lite svårt att läsa mig till det) sen hur fort jag ska öka mängden?

Tacksam för svar!
Emelie

[Karlsdotter]

Lammnäringen är väldigt fet i jämförelse med getens mjölk.
Jag skulle inte välja lammnäring till killing för att undvika problem med magen utan istället välja grix försmågrisar vanlig komjölkspulver och spä lite extra eller den nya för föl.

Sedan brukar man använda sig av formeln 3x3x3 alltså tre deciliter tre gånger per dag i tre månader

[EmelieEmpan]

Okej tack så mycket för tipsen! 😊

[skräptanten]

Hej och välkommen till gettavlorna !
Kan börja med lite terminologi. Mammageten kallas get, pappageten kallas bock och getbarnet kallas mycket riktigt för killing.

Det här som du beskriver med geten och tvillingkillingarna är inte helt ovanligt. Om en killing som föds är svag, kanske har haft en svår förlossning, kan det hända att geten tycker att "den där lilla uschlingen lär inte överleva, så den ödslar jag ingen möda på". Tvillingförlossningar har en högre risk för komplikationer, och därför är det vanligare i de fallen.
Vår uppgift som getens människor är att hjälpa killingen att bli så pigg och frisk att den kan dia själv helt och hållet, och bli accepterad av geten igen. Detta åstadkommer vi genom att ge killingen mjölk i flaska en kortare tid, samt eventuellt lite extra selentillskott för killingens muskler. Det bästa är att ge färsk getmjölk, i andra hand färsk komjölk och i tredje hand lammnäring eller dylikt. 3 gånger per dag är för sällan till en så liten killing, varannan timme är lämpligt när de bara är några dagar gamla. Ge ½ till 1 dl fingervarm mjölk per tillfälle, löpmagen är liten på en nyfödd och den blir snabbt överfull.
Om inte geten är aggressiv mot killingen, är det bäst att låta båda killingarna vara kvar med sin mamma. Tar du in den svaga killingen någon längre period kommer hon att bli förvirrad i sin getidentitet, och varken bli get eller människa i slutänden.

[EmelieEmpan]

Hej! Tack så mycket för svar! Haha oj hade jag skrivit tacka  😂  jag har gett så ofta och mycket som du angivit och hon har blivit jättepigg, tror att hon till och med kommer åt att dia lite lite på geten när den andra killingen diar 😊

[skräptanten]

Låter bra ! Då ska du se att hon snart blivit så pigg (och kaxig) att hon kan sköta sitt ätande själv på mamma!

[Trollmor]

Välkommen från mej med!    Kul att killingen piggnat till.  Även min erfarenhet är att killingen, då så är möjligt, mår bäst av att vara kvar i sin rätta miljö, och tas in endast då det är nödvändigt.  Till exempel om modern stöter bort den så att den blir kall och ensam.  (Men förvirrad i sin identitet av att vara med folk?  Knappast!  Tam blir den, men det blir den även av mycket vänlig kontakt med sina människor på andra vis än med flaskmatning.)

  Getmjölk direkt från juvret (om det är friskt) är förstås bäst, och där ges även bättre möjlighet att snutta en liten mängd ofta, så som skräptanten beskriver är bäst.  Ibland kan man ta en mellanväg och mjölka ner i nappflaskan och ge killingen.  Då blir det ju råmjölk också, vilket är viktigt

  Själv har jag haft en del dåliga erfarenheter av Pontus lämmnäring.  Småttet har fått magproblem av den.  Därför brukar jag föreslå vanlig mjölk i början i sådana här fall, allra helst från barnets mor, i andra hand ett paket från affären, som ju de flesta har hemma.  Dessa små mängder påverkar inte hushållsbudgeten, och är mycket enklare att dela ut, än ett pulver som måste lösas i vatten i en kastrull (som måste diskas) och sen hällas över i en nappflaska (som blir svårare att diska än om det är vanlig mjölk i den).

  (skräptantens termer är rikssvenska, men kärt barn har många namn.  På dalmål kallas getbarnen för keling, vilket förstås är precis vad de är!  På Gotland heter fårpappan lammbock.  Ingen av oss missförstod vad du menade, EmelieEmpan!)

  Lycka till nu, med livräddningen! 

[SussiloII]

Flaskmatning och att ta in killingen, dvs skilja den från mamman och flock, har jag undvikit så lång det var möjligt. Det är som skräptanten skriver att killingar som flaskas upp skilda från flocken blir varken getter eller människor. Däremot är risken stor att du får en skrikig och odrägligt efterhängsen djurindivid. I mitt tycke är det bättre att hålla fast geten flera ggr/dag och låta killingen dia naturellt - rätt mat, rätt temperatur, rätt "förpackning" - och ingen disk. Måste en ändå flaskmata så går det som Trollmor skriver att mjölka direkt ner i nappflaskan och ge killingen. 3x3x3 är en ungefärlig tumregel men den gäller äldre killingar. Lycka till  !

[Trollmor]

Ja, i längden blir det mindre arbete om du lyckas ha kvar killingen i rätt miljö.  Just nu är det jobbigare att gå ut och hålla fast, men förhoppningsvis accepterar geten sin killing om några dagar, och då slipper du!  Mamman sköter även om en killing bättre än vad vi kan.

  Men om mamman är aggressiv mot sin avkomma, då är det bättre att ta in den stackaren!   

[Rumpnisse]

Killingar klarar snabbt av att lapa mjölk. Det kan vara bättre än att hålla på med flaska. Det är även bättre att ge killingar kalvnäring än lammnäring. Då geten står närmare kon än fåret i kostnäringen.
Till nästa gång komplikationer uppstår kan du i förta hand verkligen kolla att killingen fått i sig de första dropparna från getens juver.
Mjölka geten i kopp och låt killingen dricka från koppen bredvid sin mamma. När killingen blivit äldre som 14 dagar eller äldre kan du ge vatten kalvnäring och getmjölk blandat ljummet och välvispat färre gånger per dag.
Jag själv har haft ca 120 killingar per år, och även lamm. Det är klar skillnad på foder för dessa två olika djurarter.

Härligt att killing och get mår bättre!
Lycka till!


Skickat från min iPad med Alternativ.nu

[Trollmor]

Välkommen hit, Rumpnisse!  Kul att du vill bidra med dina erfarenheter. 

  Killingen i den här tråden var nog lite försvagad av att inte ha fått full vård från modern.  Då klarar de inte att dricka ur skål.  Dina killingar var nog fullt friska, och då är det lätt att lära dem dricka ur skål

  Skillnaden mellan lamm och killingar när det gäller flaska eller skål har jag också lagt märke till.

[Rumpnisse]

Hej Trollmor!
Nja, att få levererat 120 killingar varje år, så blir det flertalet försvagade små individer. Ju fler djur, desto större procent missöden!!
Vi klarade svå svaga stackare på det sättet. Bland annat en krake som inte hade förmåga till sugreflex. Det gick hur bra som helst. Geten är intelligent. Och överlevnadsinstingt finns hos alla arter. Hjälper man dom sunt på traven utan att förmänskliga ett djur genom överdrivet omhändertagande, alltså sätta i knät ifrån modern och börja nappa, så klarar dom detta på en gång. Stå eller sitt bredvid killing och moder och håll kvar killingen tills den dricker ur skålen. Bara mana på den.
Är den lealös, så kanske det inte fanns en chans till överlevnad ändå.

Sedan har ju killingar en tendens att bara rätt som det är, lägga sig ner att dö trots att de sett friska ut.
Detta har jag dock aldrig upplevt med lamm.
Kanske för att geten är ett så starkt djur som inte påvisar någon sjukdom förrän det är för sent.
På lamm ser man dock tydligt om de hänger eller ser vissna ut och man hinner göra en insats för tillfrisknande.
Det är min erfarenhet.


Skickat från min iPad med Alternativ.nu

[Trollmor]

Ja, det är en viss skillnad om du får hem 120 killinlgar som du inte har personlig relation till, jämfört med Emelies enda killing som hon gärna vill ha kvar!

  Att killingar skulle ha tendens att bara lägga sig ner och dö utan förvarning har jag aldrig varit med om.  Däremot har jag älskat liv i många lealösa individer!   

  Jag tror att getter i hela landet kommer att ha nytta av att vi som skriver här inne har så olika erfarenheter.  Kombinationen blir tämligen oslagbar!  Vi verkar alla vara överens om att det bästa för Emelies killing är om den kan få mjölken direkt från mamman.  Hur har det gått, Emelie?

[ANNE-CHARLOTTE HALLBERG]

Fick ta in en getkilling, där mamman försökte döda den lilla. Hon kastade henne över ryggen, mm. Det enda alternativet, var att ta in henne. Vi höll geten så att den lilla fick i sig råmjölk. När den kom in fick den pontus lammnäring, 3x3, och den fick vällingen i en skål, som hon sög i sig maten ur, inga problem där. Problemet vi fick, var en inneboende get, som i och för sig var rumsren, men inget jag rekommenderar. Den lilla kan ju vara lite medtagen av att komma till världen, men jag hoppas det löser sig för dig. Hur har det gått?

[Trollmor]

Hihi, ja, det är inte så svårt att få dem rumsrena, och inte brukar det heller vara några stora problem att återplantera dem tiill deras rätta miljö när de inte längre behöver skydd och mat dygnet runt.

  Men, som sagt, hur har det gått?

[Rumpnisse]

Ja, det är en viss skillnad om du får hem 120 killinlgar som du inte har personlig relation till, jämfört med Emelies enda killing som hon gärna vill ha kvar!

  Att killingar skulle ha tendens att bara lägga sig ner och dö utan förvarning har jag aldrig varit med om.  Däremot har jag älskat liv i många lealösa individer!   

  Jag tror att getter i hela landet kommer att ha nytta av att vi som skriver här inne har så olika erfarenheter.  Kombinationen blir tämligen oslagbar!  Vi verkar alla vara överens om att det bästa för Emelies killing är om den kan få mjölken direkt från mamman.  Hur har det gått, Emelie?

Det har du rätt i Trollmor, att andra tar del av infon som ges.
Att få levererat så många killingar som jag nämnde att vi fick behöver för den delen inte betyda att jag inte hade nära personlig kontakt med dom. Naturligtvis kom inte alla killingar samma vecka. Vi stod väldigt nära våra djur och hade en mycket nära kärleksfull kontakt med varje enskild individ. Tills bockarna åkte på grönbete innan slakt eller försäljning. Getkillingarna behölls för rekrytering var enda en.

Jo då, både dåvarande chefsveterinär från Nordens ark och andra kollegor sa samma sak. Killingar/ getter har en tendens över lag att bara lägga sig ner och dö utan synlig orsak. Men så klart att det inte händer så ofta. Så om någon råkar ut för detta så ska man inte bli allt för förtvivlad och ta det personligt. Som jag gjorde i början. Man letar väl oftast ordentligt efter en orsak av många skäl för att ha friska välmående individer.

Ja, hur har det gått med killingen?



Postat med Alternativ.nu´s app

[EmelieEmpan]

Hej allesammans!! Så otroligt tacksam för alla som skrivit och vill hjälpa till! 😊 har varit så mycket med lilla Thurid som hon blivit döpt till så har helt missat att svara! Hon är jättepigg men tyvärr så har jag inte lyckats få geten att acceptera henne utan geten är jätteelak och slänger bara iväg henne så fort hon kommer i närheten. Så därför har det fått bli flaskmatning men försöker med jämna mellanrum att hålla fast geten så att lilla Thurid får dia ordentlig mjölk också. Återigen tack för all hjälp! 😊😊

[skräptanten]

Bind upp geten ett par gånger om dagen, förslagsvis i samband med utfodringen. Då kan killingen äta i lugn och ro, och du slipper stå och molhålla geten !
(Stavningskontrollen, som är obehagligt rikssvensk, reagerade på "molhålla", det fanns det tydligen inget som hette, men jag tror att betydelsen framgår ändå. En motsträvig get får en verkligen molhålla ibland, eller hur?)
Troligen kommer det ordna sig av sig självt när killingen blir äldre och kaxigare, då kommer inte mammans protester göra någon nytta.

[Trollmor]

Jag tycker det verkar som om den geten har bestämt sig för att detta inte är hennes killing!  Då kan det bli svårt att få henne att ändra beteende.

  Molvärk, molhålla ...  Låter som ett riktigt gammalt förled, troligen är stavningskontrollen för ung för så hedervärda ord!

  Även i sak håller jag fullständigt med skräptanten:  Hellre passa på vid kraftfoderutdelningen!  Om det blir tillräckligt ofta för lilla Thurid.  Fint namn!  Bättre använda lite "hjärntvätt" än våld, det brukar bli effektivare i längden.

[SussiloII]

inte brukar det heller vara några stora problem att återplantera dem tiill deras rätta miljö 

Det beror på hur killingar flaskmatas, hur lång tid, om de får möjlighet att träffa mamman och flocken var dag osv. Har killingen bott inne hos människorna en längre tid och fått för sig att den hör till människofamiljen kan återplanteringen tvärtom bli riktigt svår. Naturligtvis måste en flytta på en killing vars mamma kastar iväg den. Jag brukade ha en liten stadig spjälkätte, ibland med värmelampa över, inne hos flocken.