Hemberedskap

[Björkris]

Takavrinn?
Nåja...  dom drämde iväg en atombomb.
En Kemisk fabrik fick ett rejält luftburet utsläpp.

Bara en tanke.

Takavrinn till cistern och sen in i huset.
På en civilförsvarsutbildning så var det första vid "luftburna" faror att stänga av inloppet i cisternen.

[Skogsvilde]

Takavrinn till cistern och sen in i huset.
På en civilförsvarsutbildning så var det första vid "luftburna" faror att stänga av inloppet i cisternen.

Jo, men samtidigt så ska man ta det med en viss baktanke...
då det speciella läget där man hade sina cisterner så var risken för nedfall i en helt klart mindre risk än i det hemberedskaps läge man befinner sig inom det gemensamma språket i huvudsak är svenska.,

[Carolus]

Vatten som stått ett halvår i en plasttank ska nog inte under några omständigheter vara dricksvatten. Det kommer att smaka plast och bli unket. Då tror jag det är bättre att satsa på färskt vatten i form av takavrinning, kondensvatten från avfuktare eller en källa eller brunn som öses eller länsas regelbundet. Tak för vattenuppsamling kan ju tvättas av regelbundet. Hur man än gör så tror jag det är bra att träna på att använda lite vatten dagligen. Att inte duscha utan tvätta sig med tvättlapp.
att inte använda spoltoalett utan istället utedass. Vara sparsam med disk och diska vattensnålt. Torka av allt kladdigt med tidningspapper som sen komposteras eller eldas. Så disken kan bli mer vattensnål. Det går att göra mycket.

Märker att i tråden används IBS-tank och IBS-behållare lite om vartannat. Volymmässigt så verkar försäljningsställen säga det förra om 800-1000L, de senare om 300L (och mindre?)

Jag citerar från Civilförsvarsförbundets hemsida :

Om det är bra kvalitet på vattnet som tappas upp och dunken är ren och står mörkt och
svalt kan vatten hålla upp till sex månader, men det rekommenderas att man byter
vattnet oftare för att vara på den säkra sidan och slippa unken smak.
Kontrollera vattnet ungefär varannan månad.

Här preciseras inte volymen på dunken...  jag tycker att det borde finnas ett ungefärligt mått när en dunk har blivit så stor att den snarare är en behållare.

Som torpjens har jag några 10L dunkar med vatten mörkt och svalt. Har inte funderat på koka det, rätt eller fel p g a  att det är kommunalt vatten. Försöker komma ihåg att rotera dunkarna var 6:e månad. Glömde det förra året, så det blev samma intervall som torpjens. Iakttagelsen var liknande, ingen lukt och ingen missfärgning. Tänkte inte på att smaka.

[Lugnebergagård]

Jag har ett portabelt vattenfilter från MSI. Kostade några tusenlappar men renar dåligt vatten från virus och bakterier. Använder det när jag vandrar primärt. Men i höstas fick vi använda det i hemmet när vi hade inträngande ytvatten i brunnen. Fungerade galant för en stor familj.

[Skogsvilde]

Märker att i tråden används IBS-tank och IBS-behållare lite om vartannat. Volymmässigt så verkar försäljningsställen säga det förra om 800-1000L, de senare om 300L (och mindre?)

Jag citerar från Civilförsvarsförbundets hemsida :

Om det är bra kvalitet på vattnet som tappas upp och dunken är ren och står mörkt och
svalt kan vatten hålla upp till sex månader, men det rekommenderas att man byter
vattnet oftare för att vara på den säkra sidan och slippa unken smak.
Kontrollera vattnet ungefär varannan månad.

Här preciseras inte volymen på dunken...  jag tycker att det borde finnas ett ungefärligt mått när en dunk har blivit så stor att den snarare är en behållare.

Som torpjens har jag några 10L dunkar med vatten mörkt och svalt. Har inte funderat på koka det, rätt eller fel p g a  att det är kommunalt vatten. Försöker komma ihåg att rotera dunkarna var 6:e månad. Glömde det förra året, så det blev samma intervall som torpjens. Iakttagelsen var liknande, ingen lukt och ingen missfärgning. Tänkte inte på att smaka.

Det är samma sak som bäst före.. 
säkerhetsmarginalen är stor och förvarar man rätt så ökar möjligheten att lagra betydligt.

[Själv är bäste dräng]

Och tänk på att vattnet vi pumpar upp ur berggrunden kan stått där i många år. Slår man djupborrat vatten på tät dunk så är det ju oftast väldigt låg syrehalt i det, så även om det kommit i en bakterie så har den det inte lätt.

[kretslopp]

Jag tror det är jätteviktigt att hålla igång brunnar och vattenkällor genom att rensa och länsa(tömma) dom. I byn här är det flera som borrat och som fått upp vatten som måste filterbehandlas. Blir det utan el som under stormen Gudrun så finns inget vatten att få tag på. För varken pump eller filter kommer att fungera.

[Carolus]

Läser i media att befolkningen i delstaten Texas i Usa har haft det rejält tufft ett tag.

Vinteroväder (som för övrigt också drabbade andra delar av Usa) anlände för 10-14 dagar. sedan.

Texas hade minusgrader flera dagar i följd. Så sent som i början av denna vecka hade flera miljoner hushåll fortfarande ingen el.

Texas har annars gott om energi, litar sig själv på naturgas som man också exporterar. Men hela systemet för naturgas, från transporten till förbränningen, dimensionerades aldrig för 'låga' temperaturer, så det havererade i kylan.

Delstatens största problem i stunden är inte elen, för den verkar ha kommit tillbaka, utan tillgång på rent vatten. Vattenrör och vattenledningar har i mycket stor omfattning frusit sönder. Sjukhus har akut brist på rent vatten. Även där vattenförsörjningen kommit igång måste det ofta kokas p g a uppstådda föroreningar.

I andra temperaturläget så hade delstaten Californien förra året stora problem med elförsörjningen under värmeböljorna & skogsbränderna .

Och det skall visst inte enbart ha handlat om luftledningar som brann upp eller hushåll som körde sina air conditions på max. Utan om själva elgenereringen (?).

I Sverige erinrar jag mig enbart ett tillfälle när temperatur ställde till problem för elgenerering. Det var 2018 då havsvattnet blev så varmt att det inte längre klara av att kyla i Ringhals kärnkraftverk. Sedan dess har det kärnkraftverket börjat avvecklas. och de andra skall (på gott och ont) gå liknande öde till mötes.

Annars, hur fungerar våra andra energikällor ifall temperaturerna skulle bli mer extrema?

T e x långvarigt 45 grader på sommaren? Kommer solceller fortsätta leverera? Påverkas deras livslängd?

Åt andra hållet? ifall det på vintern långvarigt skulle bli -35 grader, påverkar det på något sätt vattenmagasinen? 

Att vindkraften är känslig har ju visat sig hos oss i vinter där högtryck med låga temperaturer gett lite vind.

I Texas var det tvärtom, deras vindkraftverk, som står för 7% av energin där, gick inte p g a stormarna.

[Själv är bäste dräng]

Ja, det visar att man inte skall lägga alla ägg i samma korg, och att det är bra att ha folk med fantasi och erfarenhet av andra förhållanden vid planeringsbordet.

[Skogsvilde]

Det är svårt det där.
Att planera och förvänta sig vad som kommer att ske.
Och vad ska det egentligen få lov att kosta.
Och vad är egentligen rimligt?
Om man får katastrofväder var 10:de år eller mer sällan.

Det stora problemet i Texas var att den typen av väder normalt sett inte inträffar.
Vilket innebar att infrastrukturen inte fanns, inte ens snöplogar finns.
Visst, man hade pekat på brister och uppmanat dom att förbättra, det blir kanske lättare att jobba med det nu.

[Carolus]

Det är svårt det där.
Att planera och förvänta sig vad som kommer att ske.
Och vad ska det egentligen få lov att kosta.
Och vad är egentligen rimligt?
Om man får katastrofväder var 10:de år eller mer sällan.

Det stora problemet i Texas var att den typen av väder normalt sett inte inträffar.
Vilket innebar att infrastrukturen inte fanns, inte ens snöplogar finns.
Visst, man hade pekat på brister och uppmanat dom att förbättra, det blir kanske lättare att jobba med det nu.

Nu är Texas historien en aningens mer komplicerad än så...

2012 hade man en liknande situation, inte lika kraftig, men ändå. Då ropades det på åtgärder... men inga genomfördes av de texainska ansvariga tjänstemän o politiker.

Det är väl inte i första hand bristen på snöplogar som inneburit att vattenledningarna frusit.
Men snöplogar kan vara bra att ha när man skall fram o fixa nedblåsta kraftledningar.

Men när jag skummar artiklarna så skrivs det inte om nedfallna ledningar - utan om frånvaron av elektroner i dom. Beroende på att naturgas-kraftverken inte kunnat drivas.

Sedan är det där med frekvensen på ovädrena. Håller helt med dig om att är det mer sällan än vart 10:e år så kan det kosta för mycket att förbereda sig.

Men om de p g a klimaturspårning inträffar oftare?

Sen misstänker jag att Texassituationen kommer kosta mer och ta längre tid att fixa än t e x stormen Per i Sverige.

Frusna vattenledningarna i Texas kan vara mer än sönderfrusna rör i hus = vattenskador. Sönderfrusna ledningar i marken tar tid att gräva upp o fixa. Kostar också.

Någon gång de senaste 25 åren inträffade det att i Västerbotten kom en rejäl köldperiod -20 grader under senhösten, innan det överhuvudtaget kommit någon snö. Och snön dröjde ...  minns att media rapporterade om många på landsbygden som lagt sina vattenrör enligt anvisning på rejält djup. Men detta djup vart plötsligt för litet, teknikernas rekommendationer utgick från att vid -20 grader så låg samtidigt kanske minst 30-50cm snö ...

Jämfört med Texas idag så var det väl en piss i Mississippi. Som för övrigt är en flod som inte rinner i Texas 

[Skogsvilde]

Och vad har det med topic att göra?
Det du funderar om är en samhällsfråga/problematik.

Vad kan man själv göra för att kara sånt?

[Själv är bäste dräng]

Se över sitt hem så man inte har ett Texas i miniatyr.

Till exempel:

Ledningar som kan frysa vid extremväder bör antingen skyddas eller vara av sådant slag (PEM) att de tål att frysa.
Brandskydd finns även om vattnet är fruset.
Det går att värma sitt hus eller delar av det om elen uteblir.

Det som drabbat USA nu är ju ett exempel när den enskilde måste klara sig själv ett tag för att det centralt styrda samhället har tillräckligt att stå i först. Det behöver finnas redundans i samhället, och har nissarna på stadskontoret inte tänkt tillräckligt långt så är det bra om befolkningen täcker upp för åtminstone vissa missar.

[Skogsvilde]

Se över sitt hem så man inte har ett Texas i miniatyr.

Till exempel:

Ledningar som kan frysa vid extremväder bör antingen skyddas eller vara av sådant slag (PEM) att de tål att frysa.
Brandskydd finns även om vattnet är fruset.
Det går att värma sitt hus eller delar av det om elen uteblir.

Det som drabbat USA nu är ju ett exempel när den enskilde måste klara sig själv ett tag för att det centralt styrda samhället har tillräckligt att stå i först. Det behöver finnas redundans i samhället, och har nissarna på stadskontoret inte tänkt tillräckligt långt så är det bra om befolkningen täcker upp för åtminstone vissa missar.

Precis.. 
Det bästa skyddet är att man själv har en genomtänkt plan på hur man ska komma sig bäst ur situationen.
Dock är det åter igen så att "vilket läge ska vi planera och förbereda oss för" 

Själv så ser jag till att försöka förstärka det skydd som krävs för att överleva i vårt klimat och dess extremer.
Ganska enkelt när man bor på landet i ett ganska omodernt hus.
Vedeldning, grävd brunn.
Dock frös brunnen -18--19 beroende på tokigt lågt vattenstånd. Det var kallare i år med sämre snö när det blev kallt. Men med ett bra vattensyånd i marken så klarade det sig.
Nytt, tätt tak gjorde att rören i kåken inte frös..

[Själv är bäste dräng]

Dock är det åter igen så att "vilket läge ska vi planera och förbereda oss för" 

Det är där det är bra med fantasi, och tänka lite utanför lådan. Vi är ju vana med kyla, och vi som är lite äldre vet ju att det kan bli rätt kallt vissa år, så det är relativt lätt att planera för. Men värme är ju inget problem för oss normalt sett, ungefär som kyla inte är det i Texas. Men vad händer om vi får 2 veckor med 40 grader var dag? Var det inte uppåt 30 så länge för ett par somrar sedan? Lägg på ynka 10 grader och det är vad Texasborna drabbats av, fast tvärtom. Samtidigt som vattenreservoarerna är låga och det inte blåser på vindsnurrorna.

[Skogsvilde]

Det är där det är bra med fantasi, och tänka lite utanför lådan. Vi är ju vana med kyla, och vi som är lite äldre vet ju att det kan bli rätt kallt vissa år, så det är relativt lätt att planera för. Men värme är ju inget problem för oss normalt sett, ungefär som kyla inte är det i Texas. Men vad händer om vi får 2 veckor med 40 grader var dag? Var det inte uppåt 30 så länge för ett par somrar sedan? Lägg på ynka 10 grader och det är vad Texasborna drabbats av, fast tvärtom. Samtidigt som vattenreservoarerna är låga och det inte blåser på vindsnurrorna.

Problemet är fortfarande att ska man planera för det riktigt extrema. Eller räcker det med det som är normalt?

Har man tex när det gäller värme ved för 2 års förbrukning så är man väl försedd om det böir en extremvinter.
Jag håller på att bygga upp ett vattenförråd.  NZ och Australien är det vanligt att folk har 40-100 kbm lagrat vatten, det kan nog bli ett sådant med tiden.
Men det får bli ett par IBC tankar till en början och tunnor vilket innebär att jag har dryga 3000 liter för en torr sommar.

[Själv är bäste dräng]

Men det gäller också att se om det är extremt. Att behöva spara vatten i sådan omfattning om man inte sysslar med större odlingar är nog inte prio ett i Sverige, men att tänka på vad som händer och hur man reder ut det om det är 2 veckor med för Sverige onormalt varmt väder är inte extremt. Vi har temperaturer som far 30 grader på vintern som ingenting, det kan hända även på sommaren fastän vi inte är vana vid det. Här har vi jordkällare att svalka oss i, och faktiskt en luft-luft värmepump, men det finns många som inte har den lyxen. Och som frisk är det egentligen inga problem fastän arbetstakten och koncentrationen blir lidande, men "de gamla och sköra" har det inte lika lätt. Och skogsbränder kommer som ett brev på posten. Kommer det att påverka något annat? Givetvis kan grödorna drabbas, men blir samhällsfunktioner störda? Asfalten blöder och blir hal, tågspår kröker sig, klarar transformatorstationer värmen?

När man tittar på Texas där problem uppstått som vi ser som komiska, ungefär som Norrlänningar ser på Stockholmstrafiken i kaos för en snöflinga, så slår det mig att andra kan komma att se likadant på Sverige om det händer något som är vanligt i deras länder, men inte här.

[Carolus]

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

När man tittar på Texas där problem uppstått som vi ser som komiska, ungefär som Norrlänningar ser på Stockholmstrafiken i kaos för en snöflinga, så slår det mig att andra kan komma att se likadant på Sverige om det händer något som är vanligt i deras länder, men inte här.

Så sant!

Min käpphäst är svenska kärnkraftverken som projekterades på 1950talet och som aldrig dimensionerades för att klara att kyla med havsvatten som hade temp överstigande +25 grader.

Då fanns det inte på kartan att havsvatten kunde bli så varmt!

Extremtemperaturerna inträffar NU ca 60 - 70 år efter projekteringen (och dimensioneringen).

Kan det finnas fler viktiga anläggningar/komponenter i dagens samhälle som för 60-70 år sedan eller närmare i tiden inte är dimensionerade för nuvarande temperaturextremer?

En del vägbankar och vägviadukter nuförtiden är inte gjutna som förr. Istället vilar de på sand, och har sin bäraktighet tack vare att sanden hålls med en viss fuktighet. Denna reglering fixas av en liten damm vid sidan av, och dithörande elbehövande pumpverk. Dimensionerade för extremtemperaturer? Detta är okänt..

En bagatell från min egen tillvaro, nyligen inträffad. Behövde uppsöka sjukan för kontroll av en krämpa. Blev anvisad ett behandlingsrum, lägger märker till att det är svalt därinne, kanske 16-17 grader. Sjuksyster anländer, berättar att våningen flera dagar haft problem med dålig värme och fastighetsskötarna lyckas inte åtgärda.

Sedan greppar hon mackapären som mäter kroppstempen i ena örat, den hänger på väggen där den också laddas.

Tempmätaren fungerar inte. Hon går till flera intilliggande rum, inga av tempmätarna funkar. Till slut går hon iväg och blir borta länge, kommer tillbaka med en tempmätare som funkar. Frågar henne om denna senaste mätare kommer från ett rum med normal värme, hon svarar 'ja' och tittar lite förvånat på mig som 'hur kunde han veta det'. Så jag berättar för henne om min förmodan att batterierna i första tempmätarna kanske inte klarade att ta emot o hålla laddning när temperaturen låg under vanlig rumstemperatur.

Kan tänka mig att inköparna på sjukvården inte tänkte/brydde sig om att sätta en spec på att batterierna på öron tempmätarna skulle funka under en lägre rumstemperatur. Eller så ville de inte sätta sådan spec, det skulle dra med sig extrakostnader.

Kan fundera på hur många fler och kanske viktigare apparater inom sjukvården som är batteridrivna och med ev svårigheter vid något lägre temperatur?
Att vid kris en större byggnad kan få en störning i värmetillförseln behöver ju inte innebära att värmen är helt borta, enbart lägre. Som vid en störning i fjärrvärmenätet.

Sjukvården kan klara sig vid kris, men du måste kunna ta dig dit.
Hemma har du ett reservlager av diesel, så det gör inget att macken inte kan leverera bränsle p g a långvarigt elavbrott. Men på väg till sjukan blir det stopp.
Vägbanken till bron över älven har kollapsat - det räcker inte att du har 4WD, nivåskillnaden är för stor. Varför rasade vägbanken just nu? var det p g a elavbrott till pumparna som skulle hålla rätt fuktighet? eller var det för att nattemperaturen legat på -35 till -40 i två veckor, samtidigt som det var nästan ingen snö, så pumparna hade frusit sönder?

Den som ev är intresserad kan roa sig med att titta på en sida hos Trafikverket där man kan se stationer i landet som mäter tjäldjupet.
Själv tittade jag på stationen för Stora Skedvi. Den 21 januari var tjäldjupet där 80cm, 15 februari 120 cm.

https://tjaldjup.trafikverket.se/

[kretslopp]

Det finns en ide om att allt ska fungera normalt i alla lägen och väder. Att anpassning till väder och oväntade händelser inte finns längre. Det har ändrat sig så mycket under mitt liv. En sådan sak är att det alltid ska finnas el och obegränsat. Eller att vägarna alltid ska vara farbara. Jag har varit med om elransonering och att gatlyktor stängts ned för att spara onödig förbrukning men också nattaxa. När jag körde skolbuss och det var källossning fick barnen gå till en bättre väg eller stanna hemma någon dag. Det var inte snack on att vägen skulle köras  sönder och samman i stället för att vänta till bättre väder. Fram för anpassning igen.

[Skogsvilde]

Så sant!

Min käpphäst är svenska kärnkraftverken som projekterades på 1950talet och som aldrig dimensionerades för att klara att kyla med havsvatten som hade temp överstigande +25 grader.

Då fanns det inte på kartan att havsvatten kunde bli så varmt!

Extremtemperaturerna inträffar NU ca 60 - 70 år efter projekteringen (och dimensioneringen).

Kan det finnas fler viktiga anläggningar/komponenter i dagens samhälle som för 60-70 år sedan eller närmare i tiden inte är dimensionerade för nuvarande temperaturextremer?

En del vägbankar och vägviadukter nuförtiden är inte gjutna som förr. Istället vilar de på sand, och har sin bäraktighet tack vare att sanden hålls med en viss fuktighet. Denna reglering fixas av en liten damm vid sidan av, och dithörande elbehövande pumpverk. Dimensionerade för extremtemperaturer? Detta är okänt..

En bagatell från min egen tillvaro, nyligen inträffad. Behövde uppsöka sjukan för kontroll av en krämpa. Blev anvisad ett behandlingsrum, lägger märker till att det är svalt därinne, kanske 16-17 grader. Sjuksyster anländer, berättar att våningen flera dagar haft problem med dålig värme och fastighetsskötarna lyckas inte åtgärda.

Sedan greppar hon mackapären som mäter kroppstempen i ena örat, den hänger på väggen där den också laddas.

Tempmätaren fungerar inte. Hon går till flera intilliggande rum, inga av tempmätarna funkar. Till slut går hon iväg och blir borta länge, kommer tillbaka med en tempmätare som funkar. Frågar henne om denna senaste mätare kommer från ett rum med normal värme, hon svarar 'ja' och tittar lite förvånat på mig som 'hur kunde han veta det'. Så jag berättar för henne om min förmodan att batterierna i första tempmätarna kanske inte klarade att ta emot o hålla laddning när temperaturen låg under vanlig rumstemperatur.

Kan tänka mig att inköparna på sjukvården inte tänkte/brydde sig om att sätta en spec på att batterierna på öron tempmätarna skulle funka under en lägre rumstemperatur. Eller så ville de inte sätta sådan spec, det skulle dra med sig extrakostnader.

Kan fundera på hur många fler och kanske viktigare apparater inom sjukvården som är batteridrivna och med ev svårigheter vid något lägre temperatur?
Att vid kris en större byggnad kan få en störning i värmetillförseln behöver ju inte innebära att värmen är helt borta, enbart lägre. Som vid en störning i fjärrvärmenätet.

Sjukvården kan klara sig vid kris, men du måste kunna ta dig dit.
Hemma har du ett reservlager av diesel, så det gör inget att macken inte kan leverera bränsle p g a långvarigt elavbrott. Men på väg till sjukan blir det stopp.
Vägbanken till bron över älven har kollapsat - det räcker inte att du har 4WD, nivåskillnaden är för stor. Varför rasade vägbanken just nu? var det p g a elavbrott till pumparna som skulle hålla rätt fuktighet? eller var det för att nattemperaturen legat på -35 till -40 i två veckor, samtidigt som det var nästan ingen snö, så pumparna hade frusit sönder?

Den som ev är intresserad kan roa sig med att titta på en sida hos Trafikverket där man kan se stationer i landet som mäter tjäldjupet.
Själv tittade jag på stationen för Stora Skedvi. Den 21 januari var tjäldjupet där 80cm, 15 februari 120 cm.

https://tjaldjup.trafikverket.se/

Det resonemanget tappar en hel del när man börjar tänka efter.
För om vägbanken var fuktig när kylan satte in och tjälen började ta sig ner i den så innebär det att den kommer att bli stabilare och stabilare allteftersom under vintern har sin lilla gång.
Risken för ras kommer snarare när tjällossningen är klar och det torkar upp, Dvs frammåt sensommaren

Nja...   nånnannansfel och dom får lösa problemet utan att jag ska annat än gnälla.