Färskt eller torkat till svarvning?

[Idd]

Jag skaffade härom veckan en ordentlig svarv, för jag tycket det är ett så fasligt skoj hantverk. Sen dess har jag hört bud från två olika håll; träet ska vara torkat i förväg så att det färdiga föremålet inte spricker, och träet ska vara färskt så det torkar jämnare och inte spricker. Dom torra bitar trä jag hittat har varit fulla av sprickor i ändträet, kanske har dom torkat fel?
Vad har ni som läser för erfarenheter?

Är det kanske så att det skiljer mellan olika träslag om det ska vara torkat eller färskt? Provade igår att svarva i en torr bit alm, det va riktigt hårt och det jag fick av va mestadels damm. Kanske bör det nämnas att verktygen jag har är ämnade för skärsvarvning, så vitt jag förstått ska det snarare bli som hyvelspån det man tar bort så. Kände mig iallafall sugen att prova svarva i en bit färsk alm istället, om jag ändå haft en bit. Men svarven fick jag några bitar torkat guldregn och med dom har det gått bra.
Känner mig aningen förvirrad och vilsen.

[ärt]

Om du svarvar rått så kommer träet att slå sej alt. spricka. En skål behöver inte spricka. Ta ut trästycket så att du inte har kärnan (märgen) och dess närmaste omgivning med. Torka långsamt, ej mycket luftväxling, el värme. Den kommer att slå sej. Men deformationen blir då den kan röra sej (får inte vara för tjock) i stället för att spricka.
Längdsvarvning kan jag tänka är rätt likt. Stort stycke med kärna = spricka. utan kärna , märg den blir skev och vacker.

[Sjaunja]

Jag svarvar numera alltid i rått virke, mycket roligare tycker jag. Att skålar blir ovala gör mig inget. Lägger i spånlådan och torkar sedan. Är jag extra rädd för sprickor så har jag grejen i en påse med några hål i några dagar innan spånlådan.

[ärt]

Det blir ju en helt annan avverkning när det är vått. Nackdel med rått är ju att man inte kan eftersvarva när den torkat. Brukar dock justera botten kanten annars står den o guppar. Spänner den med dubben mot en planskiva.
Du kan ju bara spänna upp en rå träbit Idd. Göra spån utan att det ska bli någott.
Finns en bok som heter skärsvarvning av Ville Sundqvist. Den är bra.

[mohsart]

Fördelarna med att svarva rått är dels att det sliter mindre på stålen och helt enkelt går lättare - träet är mindre hårt och dels att när man fått ned dimensionerna så minskar risken att det spricker.
Nackdelen är att den färdigsvarvade produkten deformeras när den torkar, men gillar man inte "båt"-formade skålar kan man svarva dem med lite tjockare väggar och ta det sista när de torkat.

/Mats

[Idd]

Med svarven fick jag bland annat dom här två skölparna med en udda form. Jag har svårt att komma på när och hur dom är menade att användas och jag hittar inget liknande när jag googlar.
Någon som har en idé? Mats, du brukar va insatt i sånt här?

Ifall jag inte kommer på vad dom är till för slipar jag troligen om dom till något mer användbart.

[fredde e]

Blir väl fint med dessa om Du vill svarva lite snyggare. Med lite ränder och so, som en mässingsljusstake ser ut.

[mohsart]

Jag ser inte hur de är udda. De ser ut att lämpa sig fint för skålsvarvning.

/Mats

[ärt]

 När du satt upp ett fyrkantigt ämne i svarven är det bra med ett stål som är trubbigt, så som dina är.
Ska du ha mer användning för dem bör du göra dem betydligt spetsigare.
Skölpen är ju ändå det svarvjärn man använder som mest.

[Idd]

Okej, dålig bild.
Eggen är liksom slipad så att kanterna sträcker sig förbi mitten. Hur jag än vinklar den får jag inte eggen att ta, inte utan att det hugger.

[ärt]

 Den borde få en omgång i smärgeln. Nere visas de skölpar jag använder.

[mohsart]

Ok, ja de verkar felslipade

/Mats

[fredde e]

De är nog specialgjorda för vissa ränder eller so. Skölpar är det ju inte.

[ärt]

 Det är till skärsvarvning jag har dem. Du kan göra mönster med en mejsel om du skärsvarvar men där blir det rakt el konvext aldrig konkavt. Upplever dem inte typ special.

[mohsart]

Håller med ärt

/Mats

[Idd]

Tack. Då ska dom slipas om 

[ärt]

Bilden visar svarvkrokar. De med skaft är bra både vinkel och material. Tillverkade av Åke Newton utanför Helsingborg. De andra utan skaft fick brynas minst två gånger för en skål. Ok rätt stora. Åkes pallade med. Han Hade kallsågsblad till eggen. Har aldrig provat dem i torkat material.