Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Köttraser?  (läst 2270 gånger)

boonzo

  • Inlägg: 61
    • Gästrikland
Köttraser?
« skrivet: 15 aug-16 kl 00:11 »
Hej!

Skrev ju tidigare och frågade om gestrikefår som köttdjur i genbank..
Men funderar nu om vi kanske skulle avveckla gestriefåren helt eller alternativt minska denna grupp och skaffa en till ras som istället passar bättre som rena köttdjur då det kommer betydligt fler förfrågningar om just kött en livdjur tyvärr, Och det verkar ju finnas lite att välja på där.. Texel, Suffolk, Dorset, Shropshire, Leicester tex.. sen blandraser på det.. Om man vill kunna få lamm en gång per år, i feb-april och ha en ras som såklart gärna har rätt så bra lammningar, och gärna inte är så jätte hetsigt i temperamentet.. vart hamnar man då? Vi har tillgång till både naturbete, skogsbete, och återbete på åker. Kan texel vara något tro? Läser man: http://lammproducenterna.se/kunskap/farraser/texel/ så låter det ju som något som kan passa? Någon som kan komma med egna erfarenheter?

Mvh B


kurt

  • Inlägg: 3493
SV: Köttraser?
« Svar #1 skrivet: 15 aug-16 kl 03:49 »
Problemet generellt med köttraser är väl att de kräver mera och bättre foder och att det riskerar att bli mera problem med lamningen av stora lamm

Oskar 123

  • Inlägg: 478
    • Dalsland
SV: Köttraser?
« Svar #2 skrivet: 15 aug-16 kl 07:11 »
Leicester är trevliga. Även Gotlandsfår, som ger hyfsat med kött och även fina skinn. Men det gör Leicester också.
Bor på en liten gård i Dalsland med familjen. Har gotlandsfår, gäss, hund, katter och höns av diverse raser.

Gilbert

  • Gäst
SV: Köttraser?
« Svar #3 skrivet: 15 aug-16 kl 08:20 »
Vi harr 60 Gotlandsfår och kallar inte dem "köttras" precis, men vi funderar på att ta in köttraser.


skogaliten

  • Inlägg: 1026
    • -
SV: Köttraser?
« Svar #4 skrivet: 15 aug-16 kl 23:45 »
Hur mycket, och vilken sorts jobb vill du lägga ner på fåruppfödning? Hur många får har du kapacitet att ta fram grovfoder och eventuellt kraftfoder till?

De förfrågningar du nämner om kött, är det "folk" som eventuellt vill köpa köttlådor, är det ett slakteri som vill att du levererar x antal lamm y antal ggr per år, eller är det att du vill ha en allmänt lönsam besättning?

Att skapa en rejäl inkomst, som ersätter lönearbete på allmogefår/ryafår/finullsfår/gutefår är svårt, men det finns de som gör det. Ofta förädlar man då också skinn och ull på olika sätt, t.ex. pysllar med skinnsömnad, spinner garn eller tovar.

Ska man få en rejäl andel inkomst på fåren utan så mycket andra jordbruksinkomster, så att man kan sluta att lönearbeta t.ex, så krävs det stora besättningar, oftast minst 80-100 tackor.
För att hålla så många tackor, så krävs olika investeringar: i lokaler som ett praktiskt och lättskött fårhus, tillräckligt bra och tillräcklig mängd åker (grovfoder + spannmål m.m. till grovfoder) och bete (det behövs många fållor, det blir ganska många grupper), och så behövs ett "bra djurmaterial". Då kan man leverera med kontrakt till något slakteri. Ska man sälja köttlådor och/eller ha gårdsbutik och/eller ha eget gårdslakteri, så kanske man kan klara sig med något färre tackor, men får mycket mera jobb istället. Ska mant.ex. sälja köttlådor på återtag från ett slakteri, så behöver man kunna få avsättning för för lammen, hantera beställningar och leveranser och se till att få ett kilopris som ger tillräckligt betalt för allt arbete, uppfödningskostnader och slakt- samt styckningskostnader. I dag blir ett sådant kilopris någonstans kring 120-150 kr per kilo, alltså närmare 2500 kr för ett styckat och klart 18 kilos lamm i en kartong. Detta baserat på slaktpriset på de småslakterier som finns i mina trakter. Slakt- och styckningskostander ligger kring 500-700 kr per lamm, beroende på styckning och om det vakumpackas och märks eller ej.

Har man Gotlandsfår, så får man inkomster både på skinnen och köttet, men lammen är alltid slaktmogna "på hösten" p.g.a. årstidsbunden brunst, lammen föds alltid i mars-april. Men rätt uppfödda ger gotlandsfår hyggliga till bra slaktresultat, med plusvärden för skinnen, trots att lammen slaktas när det finns som mest lamm på marknaden. Scan betalar t.ex. 160 kr/st för skinnen. Säg att du slaktar lamm i klass R som i medeltal väger 20 kg och har normal fetthalt när det är som sämst betalt på hösten, då får du ungefär 650 kr från slakteriet per lamm.

Har man vilken annan ras som helst, så är volym och kvalitet (rätt växta lamm vid slakt), samt när på året man har leveransklara lamm avgörande för hur mycket inkomster man kan få. Bäst betalt för lammen på slakteriet får man till jul, påsk och under sommaren (grillsäsongen).
Ska man föda upp lamm som kan levereras under "våren" eller om de växer lite sakta under sommaren, så behöver lammen födas senast under januari, och kommer därmed att födas upp på stall.  Det kräver gott om plats i fårstallet, grovfoder med höga näringsvärden, gott om halm, samt en hel del kraftfoder både till tackor och lamm.

Det spelar egentligen ingen som helst roll vilken ras du väljer, vill du få fram "fina slaktlamm" så fungerar vilken köttras som helst, eller en rasblandning bestående av två (eller tre) noggrant utvalda raser där man utnyttjar heterosiseffekten för att få riktigt bra "sprutt" på tillväxten.
Alla köttraser är mer krävande avseende skötsel och utfodring än vad lantrasfår/allmogefår är. Lantrasfår/allmogefår växer enligt sin kapacitet även på tämligen magra beten och blir mycket sällan för feta, medan köttrasfåren kräver bättre beten (åkerbeten/vallåterväxt) för att växa tillräckligt och samtidigt stor noggranhet i uppfödningen för att de inte ska bli överfeta.

Vi får inkomster från slakt på slakteri, försäljning av skinn och livdjursförsäljning på mellan 30-50 tusen kronor per  år från 20-25 st genbanksanknutna allmogefår. Slaktresultaten ligger något bättre än vad Lammproducenterna anser är lämpliga medelvärden för slaktlammsproducenter.
Vi skulle nog kuna krama ut några tusenlappar till (när slaktkostanderna är betalda), om vi sålde köttlådor istället, det har vi gjort tidigare, men vi har tröttnat på besväret med att sälja de sista 5-10 lammen, det är alldeles för många kunder som förbeställer ett lamm och som inte vill ha i sista stund, eller som hela tiden ändrar sig runt styckningsvalen (3 st) så man får ringa och ändra gång på gång hos slakteriet, eller som inte betalar som de borde. De allra flesta, stamkunderna, brukade det gå fint med, men alla lammen som inte ska bli livdjur måste ju bort, så alla måste ju placeras. Det är enklare med Scan, och med kontrakt och lämplig blir det bra betalt för djur i gott skick...

BTW, Gestrikefår är ungefär lika stora som min ras, och antagligen mycket nära släkt, så de borde kunna växa bra. Varför kan du inte slakta dessa och sälja till intresserade köpare av lammlådor? Jag känner till tämligen stora genbanksbesättningar, i synnerhet av Värmlandsfår, som inte ens försöker sälja mer någon bagge eller ett fåtal tackor som livdjur per år, de koncentrerar sig helt på slaktlamm, skinn och ull.
Man måste inte sälja livdjur, och baggar säljs det tämligen få av hur som helst, och hälften av lammen blir ju baggar...

boonzo

  • Inlägg: 61
    • Gästrikland
SV: Köttraser?
« Svar #5 skrivet: 16 aug-16 kl 13:50 »
Tack så mycket för ett mkt bra svar! :)

Fast en drömmen vore att kunna leva av lantbruket, så lär man väll vara realist och se att det är fruktansvärt svårt :) Satt tanken på köttdjur var inte att kunna kliva av och börja med får på heltid eller ens halvtid för den delen utan bara att bemöta efterfrågan av de kunder vi har/haft och kunna få något sålt satt det inbringar någon inkomst ifrån just får verksamheten iaf, då vi trots allt har och fortsättningsvis vill ha får så vill man ju gärna få in de intäkter man endå kan få in av dom. Vi tänker i skalan 15-20 avelstackor, dvs lite under din skala av djur.

Vi har testat och bara sålt livdjur men det är som du skriver, får man bara 30-40% av årets lamm sålda så lär man ju också bli av med resten, vi upplever att efterfrågan på just livdjur inte är jättestor just här. Men frågor om att få köpa kött det får vi ofta..
Vi har dock inte skickat några djur på slakt en men planerar att göra det till hösten. Och det känns som att det kanske vore vara det primära valet, att föda upp för slakt, och andrahandsvalet livdjur.

Bra beten har vi iaf, oftast på återväxt, och vi kan förse oss med eget grovfoder x 2 satt just fodret är inget större problem, kraftfoder i form av krossat spanmål har vi köpt in billigt men planerar att köpa en egen kross, för då kan vi köpa in okrossat billigare endå. Halm har vi också köpt in till mkt bra pris.

Men det kanske kan funka att bara ställa om till kött och att då använda gestrikefåren? Vi trivs ju bra med rasen annars satt det kanske är värt att testa, skicka på slakteri med återtag, funkar inte det något bra med kunder som krånglar så kanske scan kan vara ett alternativ. Man kanske får testa sig fram här, och kunna få det att funka.. Vi har ju utkörning och gårdsförsäljning av ägg också satt vi är vana vid att flänga runt :)

Anledningen av funderingarna kring rasbyte var väll snarare att isf kunna få ut mesta möjliga i köttväg, om man nu skall satsa på just kött som det primära. Men det kanske blir +/- med tanke på att de större raserna äter mer, kanske har mer komplikationer (veterinärs kostnader) osv, satt i en sån här liten skala kanske man tjänar på att behålla gestrikefåren och få ut lite mindre slakt kg per djur, då de trots allt är lättare att hålla samt "billigare i drift"? Har jag förstått det rätt då?

Vi har ju nån gris för husbehov också som vi också fått förfrågningar på kött om.. även här funderar vi på att utöka lite satt vi iaf kan slakta och sälja nån gris till kund. Men det blir ju i en mindre skala satt där blir det återtag.

Hur funkar det rent praktiskt att sälja til tex scan? Vad är minimum antal lamm de tar?

Mvh B

skogaliten

  • Inlägg: 1026
    • -
SV: Köttraser?
« Svar #6 skrivet: 16 aug-16 kl 15:50 »
OBS: får ska INTE ha krossad spannmål, så du behöver inte köpa någon kross! Det blir lätt obalans i vommen med kross (det går liksom för fort), deras matsmältningssystem tar däremot hand om hel spannmål på ett utmärkt sätt.

Den allsidigaste spannmålen till får är helt korn. Annars fungerar hela ärtor eller hela åkerbönor mycket bra.


Vi har kontrakt med Scan, och är KRAV-anslutna, och får därför också kravtillägg.

Om man inte har kontrakt, eller krav-tillägg, vill jag minnas att man måste skicka minst 9 lamm/utslagstackor, för att inte få avdrag för transportkostnader. Man får skicka färre lamm också, men får helt enkelt sämre betalt. Scan har enbart återtag av grovstyckat eller hela kroppar, och vill nog slippa sådant, så de gör det så bökigt de kan med återtag.
Att låta slakta fåtal lamm på legoslakteri brukar fungera bra, numera så finns det betydligt fler småslakterier än vad det fanns när jag började med får. Man får dock komma ihåg att boka in sig i mycket god tid, det brukar vara kö till attraktiva tider under hösten.
Det finns inget som hindrar att man t.ex. skickar en större grupp lamm till slakt hos t.ex. Scan, och dessutom låter legoslakta lagom många för att sälja några köttlådor till bekanta.

Men bered dem som frågar efter kött på kilopriser på minst 120-130 kronor. Och att ett lamm väger minst 15 kilo. Jag har haft så många som tror att det blir i stort sett gratis att köpa "från bonden" (40-50 kr/kg), och att det är tillåtet att sälja hemslaktat.
 Räknar man noga på sina produktionskostnader samt slaktkostnader, så kommer man inte helt enkelt inte lägre än de där 120-130 kr/kg, om man inte ska skänka bort köttet.

Minimum antal lamm för att få KRAV-tillägget har varit 18 st de senaste åren. Men eftersom vi oftast säljer de flesta tackorna som livdjur, så finns det bara baggar att slakta, så vi slaktar därför bara en gång per år. Kontraktet är ett delårskontrakt, så vi får bara bra betalt om vi slaktar fram till första vecka i september, eller efter mitten av november.  Vi försöker då boka slakt, så att  djuren slaktas i november. Den största risken brukar vara att några av djuren blir för stora för att ge maximalt ekonomiskt utbyte. De bör väga, slaktvikt, mellan 18-23,5 kg för att betalas bäst, och ha klassning U eller R enligt europ-skalan. Djur under 15 kg betalas nästan inte alls hos slakterierna, utan enstaka som inte vill växa ordentligt, hamnar i vår egen frys. Levandevikten vid slakt ska vara någonstans mellan 42- 48 kg i runda slängar.
De djuren vi skickar då, oftast i början av november håller vikten, och klassningen. Förra året var medelvikten 20,0 kg, och medelklassningen R. Året innan, så var medelklassningen R- och medelvikten 19,5. Enstaka djur får t.o.m. klassningen U, och sedan ett antal år tillbaka så blir det inga lamm med klass P, utan det allra sämsta brukar bli klass O eller O+.
Då går lammen på vallåterväxt på slutet, om det blir dåligt väder och vallen tar slut, så får de enbart ensilage, inte kraftfoder, vi tar i så fall ur högen med balar avsedda för dräktiga och digivande tackor, alltså mycket goda näringsvärden.

Men för att få tillväxten på lammen, så behöver tackorna fodras ordentligt, ha ett gott hull och en balanserad foderstat hela vägen. När högdräktigheten börjar vill jag ha dem i lite överhull t.o.m., så att de inte tappar för mycket när det blir trångt i magen. Kraftfoder behövs oftast, jag får inte riktigt upp ensilage i sådana värden att vi klarar oss utan. Men det behövs ganska små mängder, typ 2-3 dl pellets per tacka. Vi har också prövat med spannmål/ärt/åkerböna samt koncentrat genom åren, men eftersom vi inte odlar dessa fodermedel själva så blir det krångligt att hitta att köpa, hämta och lagra, mäta och blanda, och vi behöver ju bara små mängder... De första 5-6-veckorna efter lamningen, ska tackorna ha ork att ge maxat med mjölk till sina lamm, utan att gå ner sig. Då växer lammen i raketfart medan de är kvar inne, och kommer att fortsätta att växa bra ute på betet. Bagglamm skiljs av någon gång kring 100 dagars ålder, tackor med trillingar (eller fler lamm) kan få bli av med lammen oavsett kön då också, så att de kan få återhämta sig. Sedan är det "bara" att flytta runt fårgrupperna mellan betena under resten av sommaren...

Vi har 20-25 tackor av Helsingefår, varav minst 5 (ofta 6) förstgångslammare, och ser till att få lamm från mitten av februari till mitten av mars. Av erfarenhet vet jag ett det brukar finnas folk som planerar att starta med får under sommaren, och som därför gärna köper sina livdjur under juni, och då har vi alltid tacklamm som hunnit bli tillräckligt gamla att skilja av före midsommar. Vi har extra många ungtackar så att vi kan sälja med en sådan som hunnit lamma en gång. En såld livdjursgrupp behöver helt enkelt behöver innehålla minst ett lite vuxnare och erfarnare djur också. Vi brukar ofta sälja en grupp på våren, och oftast en eller två mindre grupper med tacklamm på hösten samt några/någon bagge.

De flesta år, så säljer vi vartenda tacklamm till liv, och ibland, men inte alltid blir det också en ny genbank. När vi säljer grupper, så blir det alltid mängdrabatt, jämfört med rekommenderade priser.

Vi låter också bereda skinnen (Tranås skinnberederi). Vissa år bereds skinnen från alla slaktade djur (=har sålt slut på lagret med skinn), annars ett varierande antal. Skinnen säljer vi på några små marknader i trakten (julmarknad vid kyrkan, föreningsloppis m.m.), genom lapp på anslagstavlan hos närbutiken, och via bekantas bekanta. Ju mer man jobbar på att sälja desto bättre det går det...


Vår modell ger ett överskott på fåren, som sponsrar våra hästar...

Gilbert

  • Gäst
SV: Köttraser?
« Svar #7 skrivet: 16 aug-16 kl 16:50 »
Det blir billigare med bra bete, höensilage när det inte finns bete och vid behov pellets. Vi köper hem 3 ton pellets i taget. Får blir så feta av att proppas med spannmål.

Här är det också skinnen om de är fina som ger lite överskott, allt annat marginellt på nollan.

boonzo

  • Inlägg: 61
    • Gästrikland
SV: Köttraser?
« Svar #8 skrivet: 17 aug-16 kl 10:43 »
Tack så mycket för ett utförligt och tillfredsställande svar! :)
Mycket matnyttigt där! Ska sätta mig och försöka göra i ordning en förhoppningsvis hållbar modell att gå efter vad gäller våra får och framtiden, nu har jag lite att gå på! :)

Tack!
Mvh B


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

419 gäster, 2 användare
sayerbýr, Gröfre Slissing

* Forum

* Om tidningen Åter



- Fantastiskt inspirerande
/Catarina L

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser