Spånar på stadiga väggar för sambons Hobbithus

Startat av Daniel Johansson, 28 Jun-16 kl 04:02

Föregående ämne - Nästa ämne

0 Medlemmar och 1 Gäst tittar på detta ämne.

Trollmor

Djur och maskiner kanske inte heller mår så bra av fukt?  Hur blir det om man gräver ner ett klot till hälften, dränerar och isolerar, och så bosätter sig i den övre halvan och använder undre halvan till förvaring och eldning?

  Klotet som form är vackert, och effektivt vad gäller volym i förhållande till yta.  Men det har som bekant andra nackdelar!

En får va gla att en ä sum en ä, när en nu ente ä sum en saa.

Själv är bäste dräng

Man får helt enkelt tänka på att den del som är under jord inte går att bygga på samma sätt som man gör ovan jord där vi ju gärna använder oss av diffusionsöppna, naturliga material. Ett ytterlighetsfall är ju en båt där skrovet måste vara tätt. Isolering av skrovet bör därför vara diffusionstätt eller fristående så att kondensvatten kan passera mellan isolering och skrov utan att sugas upp i isoleringen. Överbyggnaden på en båt kan byggas med vanligt byggsätt.

PantaRei

Det finns ju en hel del fort och bunkrar runtom i Sverige, en del är väl öppna för allmänheten nuförtiden så kanske läge för ett studiebesök? De är ju byggda enligt principen tjocka betongväggar halvt eller helt nedgrävda/nedsprängda under markytan.

Tjalve

Citat från: PantaRei skrivet 03 Jul-16 kl 16:30
Det finns ju en hel del fort och bunkrar runtom i Sverige, en del är väl öppna för allmänheten nuförtiden så kanske läge för ett studiebesök? De är ju byggda enligt principen tjocka betongväggar halvt eller helt nedgrävda/nedsprängda under markytan.
Om det är liknande Per-Albin linjen du menar så visar det nog med all tydlighet vikten av att bygga på rätt ställe och tänka på dräneringen. Tror det ståd vatten i minst hälften av dessa bunkrar innan de plomberades.
Socialism is a philosophy of failure, the creed of ignorance, and the gospel of envy, its inherent virtue is the equal sharing of misery.

Ett svart får

Men de var ju inte tänkta för att bo i, så det blir inte riktigt någon rättvis jämförelse

Daniel Johansson

Är det någon som har koll på om det gör någon skillnad hur jag dränerar om jag bygger den här "jordbyggnaden" på en rullstensås?

Angående fuktkänslighet i betongväggar.

Själv är bäste dräng

Med bra dränering så att ditt hus aldrig står i vatten och heller aldrig har blöt jord liggandes mot väggarna så sänker du kravet på betongkvaliteten rejält.

Daniel Johansson

http://t.sr.se/1g9MeCN. Scrolla ner för att läsa intervjun istället för att titta på den.

Halva normala kalkmängden krävs för att göra den här cementen.

6 timmar i en tryckkokare 200 grader; kalk och vatten.

Nu behöver jag tillverka en tryckkokare av lite större modell och något ekonomiskt sätt att värma den på.

Någon som har förslag?


Daniel Johansson

Nu har jag även hittat den superviktiga egenskapen som det speciella vulkaniska materialet har, i Vitruvius recept.

Den kristalliserade sig och armerade betongen så att sprickor inte spred sig när de uppstod.

Det är väl samma uppgift som armeringsjärn har nuförtiden?

Först trodde jag att Egenskapen som armeringsjärnet bidrog med bara var att förhindra uttöjning. Men det kanske i grund och botten samma sak.

Vitis

Citat från: Daniel Johansson skrivet 07 Jul-16 kl 02:57
......
Först trodde jag att Egenskapen som armeringsjärnet bidrog med bara var att förhindra uttöjning. Men det kanske i grund och botten samma sak.

Väldigt förenklat kan man väl säga att armeringsjärnen tar upp dragkrafter och betongen tar upp tryckkrafter. Skissa på de bärande delarna och fundera på var krafterna kommer att verka så förstår du hur det vill böja sig, dragkrafter i "ytterkurvan" och tryckkrafter i "innerkurvan".

Att bygga en egen stor tryckkokare låter spännande, och fullständigt LIVSFARLIGT.  :D

200 grader ger sådär en 15 bar, ska du dessutom elda direkt på trycktanken är du riktigt modig.

TW

Citat från: Daniel Johansson skrivet 07 Jul-16 kl 02:57
Nu har jag även hittat den superviktiga egenskapen som det speciella vulkaniska materialet har, i Vitruvius recept.

Den kristalliserade sig och armerade betongen så att sprickor inte spred sig när de uppstod.

Det är väl samma uppgift som armeringsjärn har nuförtiden?

Först trodde jag att Egenskapen som armeringsjärnet bidrog med bara var att förhindra uttöjning. Men det kanske i grund och botten samma sak.

Jag känner inte till Vitruvius recept i detalj men på hans tid var det Puzzolanbetong som gällde. Det hydrauliska bindemedlet var vulkanisk aska av en kvalitet som bröts bland annat i Puzzuoli.
Den betongen hade med dagens mått mätt relativt låg tryckhållfasthet och ingen draghållfasthet alls. Den hade väldigt god hållbarhet så i romartidens oerhört massiva konstruktioner med enbart tryckbelastning fungerade den bra och somliga byggnader står än i dag. Däremot tvivlar jag på att den fungerar ihop med modern armering. Armering måste du ha överallt där det är dragbelastning eller stor skjuvbelastning. Dessutom behöver du en sprickarmering som hindrar krympsprickor från att uppstå såvida du inte använder extremt långsamthärdande betong och lyckas skydda den från både frost och uttorkning de första åren.

Om du tänker bygga en tryckkokare som ger 15 bar och använda den för att tillverka cement som du skall använda för ett oarmerat betongtak då skall du nog börja med att skriva testamente. Med såna där fantasier blir det en jätteråttfälla av alltihop......om du inte först har omkommit i en ångpanneexplosion.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

Daniel Johansson

Citat från: TW skrivet 07 Jul-16 kl 17:39
Om du tänker bygga en tryckkokare som ger 15 bar och använda den för att tillverka cement som du skall använda för ett oarmerat betongtak då skall du nog börja med att skriva testamente. Med såna där fantasier blir det en jätteråttfälla av alltihop......om du inte först har omkommit i en ångpanneexplosion.

Det med alternativ armering och tryckkokningen var två olika artiklar. Jag var inte tillräckligt tydlig om det.

Jag tänker inte utsätta mig för onödiga risker, ingen risk för det ;)

bsod

Med risk för lite upprepning av vad andra sagt...

Under mark skulle jag gjort det som en källare med isodräns eller pordrän. Väggen murad med lecablock typ 25 cm breda eler mer (finns ingen anledning till massiv betong som jag ser det). Ovan mark hade jag egentligen fortsatt med leca (för jag gillar dessa block), men är det väldigt mycket rundade former hade h+h ytong solbet eller sipporex kanske varit mer lämpligt eftersom de är lättare att forma  (såga)  än lecablock.

Det går utmärkt att få till runda former med leca om man tjockputsar efteråt, men det tar mer tid.

Taket hade jag gjort traditionellt med takstolar osv. Invändigt för att få till den runda formen hade jag format flera lager med isolering (mineralull med högre densitet t.ex. så kallad markskiva), och därefter putsat (gissningsvis tunnputs).
Utvändigt på taket hade jag lagt duk, och jord för.att få till hobbitstilen.

Så hade jag gjort. Lecablock är egentligen inte så dyrt.  Jag vill minnas att jag brukar räkna med 500-600 kr per m2 vägg med lecablock,  murbruk väggarmering, isolering invändig o utvändig puts, putsnät, färg.  Men då räknat utan mängdrabatt vilket man borde få. Men bara material räknat...



Du behöver registrera dig eller logga in för att delta i forumet. Det är enkelt och gratis, välkommen : )

* Online just nu

466 Gäster, 2 användare (1 Dolda)
ärt