Vilket alternativ är sämst?

[JagArJag]

Hej

För att kunna använda den gamla ladugården. (ja jag vet att det blir kompromisser osv mot att bygga nytt, så snälla skippa dom predikningarna eftersom det blir mycket billigare och det är det viktigaste efter att djuren ska ha det bra)

Det är fördelar och nackdelar med båda dessa alternativ, och sammantaget vet jag inte vilket som är minst dåligt och vill väldigt gärna ha feedback.
Vilket av följande alternativ är sämst tycker ni?
Kan man ens ha 3,8m bredd eller blir det alldeles för lite?
Den enda port som är stor nog att köra in traktor via (för utgödsling av djupströbädd) är uppmärkt.

Det är en snabbt ritad bild i paint så lägg ingen vikt vid att det inte är skalenligt eller att porten är placerad på olika ställen på dom olika 2 alternativen.

Skraputgödsling i skrapgångarna som tar det till kulvert som är uppmärkt.
Självklart finns 0,5m klövpall mellan skrapgång och foderbord, även avgränsning mellan djupströbädd och skrapgång finns, men det blir för plottrigt att rita dit allting i paint.

[nittonhundranittiosex]

Alternativ 2 hade jag byggt om jag var du. Då kan du enkelt köra in med traktor och fodra. Men hur tänker du strö? Tänk på att varje gång du går in till djuren är ett riskmoment. Ska du ha dikor, stutar eller tjurar i lagårn? Om det är tjutat så rekomenderar jag starkt att undvika att gå in.

[JagArJag]

Alternativ 2 hade jag byggt om jag var du. Då kan du enkelt köra in med traktor och fodra. Men hur tänker du strö? Tänk på att varje gång du går in till djuren är ett riskmoment. Ska du ha dikor, stutar eller tjurar i lagårn? Om det är tjutat så rekomenderar jag starkt att undvika att gå in.

mm det var ett av dom främsta fördelarna med det alternativet tyckte jag också.
Utgödsling är ett större problem, då måste jag öppna upp två portar, en på varje sida om foderbordet (till varje djupströbädd)
Den högra sidan har murade väggar så där hade man gärna haft väggarna hela fortsättningsvis också.
Har du några tips på hur man kan köra in via foderbordet och komma till djupströbädden på ett vättigt sätt?
Foderbordet gör man ju vanligtvis ca 15cm högre än klövpallen, och klövpallen 50cm bred och 15cm högre än skrapgången så där har man 30cm höjdskillnad från foderbordet ner till skrapgången.
Sen mellan skrapgången och djupströbädden är det en avgränsning som verkar bli 40cm hög och 30-40cm bred. Den fungerar som gräns att spraka skrapgången mot för skraputgödslingen, men även för att hålla djupströbädden på plats och när djupströbädden blir högre framåt våren så blir den avgränsningen även ett trappsteg ner för djuren så dom kommer till skrapgången.
Har vart på besök på två gårdar som har det systemet, dvs skrapgång och djupströbädd på samma nivå men med en avgränsning mellan. Lättare och smidigare att gjuta än trappor med nivåskillnader. Avgränsningen är t.ex. skalblock som man guter och armerar fast när plattan är gjuten.

Att bygga ett löstagbart foderbord som håller att köra traktor på är inte det lättaste(om man vill slippa den höjdskillnaden). Massa 3-tumsplankor liggande på någon kraftig konstruktion av rejäla balkar kan gå, men med tiden lär det träet må dåligt av last av traktorn och framförallt snö, regn, dreglande djur osv som med tiden gör det mesta sämre.
Har man då en löstagbar avgränsning också, t.ex. i form av 3 meters betongbalkar, så får man platt golv där när man kört bort dom sakerna, då kan man lätt gödsla ut.

Att göra en "bro" som ligger mellan foderbordet och avgränsningen går men det blir mer trixane när man ska in och ut vid utgödsling, och det är fortfarande en 40cm höjdskillnad ner från bron till djupströbädden då.

Ang att strö halm där så har jag två funderingar, varav ett kanske blir mer meck än man önskar.
Alternativ 1.
Det mest problemfria blir nog en balrivare att koppla bakpå traktorn, som får blåsa in halm genom ett par öppningar i väggen. Det finns redan öppningar som nog går att använda för det ändamålet i form av 1,5-2m breda portar, tyvärr alldeles för sm åoch framförallt låga för att kora in traktor via, men att blåsa halm funkar förhoppningsvis

Alternativ 2
Att man blåser ut med hjälp av höfördelare (hänger redan en sån över halva ladugården), den matas via en hökanon  som får halm genom att en stationär balupprullare lägger ner den upprullade halmen direkt vid fläktens intag. Har sett att det fungerar för hö, men bara en kort stund, vet inte hur det fungerar i längden. Vet hur det är när man tömmer av 25 hölass i hökannonen, då är det lätt att det blir en stor "sudd" med hö som självlastarvagnen packat ihop lite för bra, och då låser det sig. Händer det under kvällarna i januari/februari kan man nog hålla sig för skratt

Tankar?

[JagArJag]

Ang dju som ska bo där så blir det mjölkrasstutar, från dom är avvanda till slaktmogna efter 2 år, förhoppningsvis på strax över 600kg
enbart grovfoder och mineraler, ev med helsädesensilage efter insådd vid plöjning.

[nittonhundranittiosex]

Om jag var du så hade jag sattsat på alternativ 1. Det finns säkert balrivare för ett vettigt pris att få tag på. Men hur ser byggnaden ut idag? Är det ,mycket som måste göras på den? När du bygger om så ha gärna i tanken att du ska kunna göra en tillbyggnad smidigt. Är det någon särskild anledning till att bara föda upp mjölkrasstutar? För på hösten så kan du ju köpa till avvanda dikalvar också, de växer ju bättre. Tänk på att ha många grindar och ha vettiga drivgångar. Du ska även kunna kontrolera vikten på ett smidigt och tryggt sätt. Sen om du om 5 år vill byta till dikor tillexempel så ska du kunna göra det på ett smidigt sätt. Det är mycket å fundera på!

[Tjalve]

Alt. 2 Behöver helt klart fler öppningar för att mocka ut. Att köra över foderbordet kommer inte fungera. Det blir även ganska kort foderbord. Kan alla djuren äta samtidigt?
Även alt. 1 blir svår att mocka ut. Smal port och väldigt smalt att köra på 3,8m är inte mycket för en traktor. Hade det varit möjligt att endast ha en skrapgång och kulverten vid kortsidan hade du sparat en del pengar.

[JagArJag]

Om jag var du så hade jag sattsat på alternativ 1. Det finns säkert balrivare för ett vettigt pris att få tag på. Men hur ser byggnaden ut idag? Är det ,mycket som måste göras på den? När du bygger om så ha gärna i tanken att du ska kunna göra en tillbyggnad smidigt. Är det någon särskild anledning till att bara föda upp mjölkrasstutar? För på hösten så kan du ju köpa till avvanda dikalvar också, de växer ju bättre. Tänk på att ha många grindar och ha vettiga drivgångar. Du ska även kunna kontrolera vikten på ett smidigt och tryggt sätt. Sen om du om 5 år vill byta till dikor tillexempel så ska du kunna göra det på ett smidigt sätt. Det är mycket å fundera på!

Mycket att göra är väl en relativt?
Taket måste höjas och den del som är fähus nu måste bilas bort och gjutas om. Men att bygga nytt kostar massor och är en del jobb också så...
Köttras är ju att föredra, men när jag såg vad dom kostade och räknade på marginalen upp till slaktvikt så började jag fundera på avvanda mjölkrastjurar istället (som då blir stutar för säkerhetens skull)
Finns köttras för vättiga pengar har jag inget emot det, men som sagt är det för liten skillnad mellan inköpspris och slaktpris så får det vara. Även om dom växer bättre blir det svårt att övertyga mig om annat, men någon får gärna komma med vekrlighetsbaserade siffror och försöka ändra mig, jag erkänner gärna om jag har fel

Tillbyggnad blir svårt här, men även om jag skulle bygga nytt bredvid så blir det ont om plats.
Om marknaden svänger och inser att man ska köpa svenskt och inget annat, så det blir möjligt att leva på köttdjur så får man bygga stort nytt nånstans och sen använda denna som avdelning för dom minsta och sen flytta dom till det nybyggda t.ex. Självklart är det smidigare att ha allting i samma, men det går inte, och det går som sagt att använda detta sen också om det mot förmodan går att se någon lönsamhet i sån här verksamhet.

[JagArJag]

Alt. 2 Behöver helt klart fler öppningar för att mocka ut. Att köra över foderbordet kommer inte fungera. Det blir även ganska kort foderbord. Kan alla djuren äta samtidigt?
Även alt. 1 blir svår att mocka ut. Smal port och väldigt smalt att köra på 3,8m är inte mycket för en traktor. Hade det varit möjligt att endast ha en skrapgång och kulverten vid kortsidan hade du sparat en del pengar.

Har man foderbordet på tvären så behöver man två öppningar, en på varje sida om foderbordet. Grindarna mellan respektive grupp på varsin sida kan man ju ta bort/fälla ut så man har öppet över hela sidan med traktorn vid utgödsling.
När jag har kollat på vilka mått djuren behöver i olika storlekar så får jag in samma antal djur vid foderbordet, som det får plats i på djupströbädden, dvs alla kan äta samtidigt. Men nackdelen är att det bli ringen plats över, så ett ranglågt djur kanske inte vågar sig fram även om det skulle få plats

Vid ett långt foderbord på "rätt håll" så tänker jag mig en port på vänstra kortsidan, där är det trävägg och relativt enkelt att öppna upp en port, och sen kör man hela vägen in från den porten. Tråkigt lång att backa när man börjar närma sig längst till höger, men det får man leva med den dag som man gör det, en dag per år är inte så farligt mot att öppna upp på andra sidan. Jag måste även då fylla ut utanför så det blir rätt nivå för att kunna köra in, och ska det funka smidigt behöver jag spränga bort en sten och delar av ett berg som sticker upp., annars backar man nästan rakt in i det varje gång man ska backa ut på den högra kortsidan.
dom flesta nybyggda ställen jag har varit vid har haft det så, dvs en ingång för utgödsling vid ena kortsidan.

Jag har för mig att du sagt att ni kör över avgränsningen mellan skrapgång och djupströbädd när ni gödslar ut, kommer jag ihåg fel eller gör ni det? Är det skalblock 19cm höga och 25cm breda ni har? Det borde skumpa till ganska rejält vid varje överkörning?

Hur menar du med en skrapgång? när foderbordet är på tvären menar du? Det blir väldigt avlånga djupsträbddar då, 4,5+20 meter t.ex. Blir svårt att få plats med alla djuren vid foderbordet då. Eller missuppfattade jag dig?

[JagArJag]

Någon som har förslag till alternativt sätt att distribuera ensilage om man har det långa foderbordet, dvs på längden/rätt håll?
så man slipper hänga upp räls och upprullade? Stolpar, överliggare, räls mm kostade mer än jag hoppats på.
Att dra det för hand med högaffel kommer inte att bli standardsättet för det dagliga arbetet.
Att lägga balen på en vagn, putta vagnen till där balen ska var, och sen tippa av är ju bara möjligt när foderbrodet är tomt, och det kommer att ligga ensilage där när jag behöver fylla på.
Att köpa en liten minilastare går ju, men känns lite dyrt nöja för en sån sak

[JagArJag]

Tjalve: nu trillade nog polletten ner hos mig så jag förstod vad du menade ang en skrapgång och kulverten på ena kortsidan.
Du menade att kulverten är ritad i mitten på längsgående skrapgång, men det är ju bara en skrapgång. Skraputgödslingen har bara en skrapa som skrapar åt båda hållen. Sen är det "räls" över kulverten så skrapan åker över kulverten utan problem.

Det går ju att ha kulverten på kortsidan åt höger, men då hamnar utloppet frpn kulverten vid gödselplattans utgång, där man kör in med traktorn vid utgödsling.
För att det ska funka måste man mura en vägg där och riva muren på andra kortsidan av gödselplattan för att tömma den därifrån.

[JSRosen]

hej! Vet att det var ett tag sen det skrevs på denna tråd men vill gärna flika in.
Jag hade skulle vilja utveckla alt 1 om möjlighet finns.
Om det finns möjlighet att göra ett snedtak utanför ladugårdens ena långsida med gjuten platta med foderbord och skrapgång på 3-3,5m och sedan göra en lika bred skrapgång rätt igenom ladugården på längden och sedan ströbädd innanför denna och sedan delas ladugården in i avdelningar efter det behov du nu har. Kan till och med finnas utrymme för en driv/obervationsgång bakom ströbädden. 
Alltså.
Snedtak utanför befintlig ladugård bredd 3-3,5m bred 4 m hög
Skrapgång på längden igenom ladugården 3-3,5m bred
Ströbädd på iaf 4 m bred.
Gavlarna på byggnaden öppnas och ersätts med tex skjutportar
Strö och utfodring kan då göras med traktor, lättas med balrivare och om den mot förmodan skulle gå sönder kan du ändå köra in en bale och rulla ut den igenom hela byggnaden.
Du får också tre "nivåer" att kunna avgränsa djuren vid tex vägning, behandling, utgödsling m.m.
Skulle själv gjort såhär då jag skulle tagit över efter min morfar dock med liggbås ist för ströbädd då ladugården är smalare än din. Har ritingarna på papper tyvärr men kan försöka kludda ihop nått i paint om det finns intresse eller om min beskrivning är oklar.
Lycka till.

[JagArJag]

Hej och tack för dina förslag.
Jag tror att jag vet hur du tänkte dig men du får väldigt gärna rita ner lite snabbt om du har möjlighet för det var ett par saker som jag inte riktigt är säker på att jag hängde med

[JSRosen]

2

Hej och tack för dina förslag.
Jag tror att jag vet hur du tänkte dig men du får väldigt gärna rita ner lite snabbt om du har möjlighet för det var ett par saker som jag inte riktigt är säker på att jag hängde med

Här kommer det! hoppas den funkar.
1 är då gödselplatta
2-3-7 Det gråmarkerade är då ladugården där ströbädd "innre" skrapgången och observationsgång/drivgång är.
4 är "yttre" skrapgången med snedtak med öppningar i varje box in till ladan.
5 foderbord med "kant" framtill
6 är gaveln på ladan med två portar en för ströbädd och en för den inre skrapgången grindar innanför dörrarna är nog att rekommendera, endast grind i yttre skrapgången.

Att göra detta så krävs det ju att man har en generös takhöjd alt en byggnad som tillåter att man tar ner höloftet eller en stark liten traktor som kan komma in smidigt och ändå ska kunna driva balrivaren.
Sen är det ju nödvändigt att kunna köra in från gavlarna på ladan.

[JSRosen]

Det verkar inte gå att öppna min bild. kanske kan maila den ist. pm din mail isf och använd beskrivningen som jag skrev. btw det är en OpenOffice fil

[JSRosen]

Vi ska se om det funkar nu.
Här kommer det! hoppas den funkar.
1 är då gödselplatta
2-3-7 Det gråmarkerade är då ladugården där ströbädd "innre" skrapgången och observationsgång/drivgång är.
4 är "yttre" skrapgången med snedtak med öppningar i varje box in till ladan.
5 foderbord med "kant" framtill
6 är gaveln på ladan med två portar en för ströbädd och en för den inre skrapgången grindar innanför dörrarna är nog att rekommendera, endast grind i yttre skrapgången.

Att göra detta så krävs det ju att man har en generös takhöjd alt en byggnad som tillåter att man tar ner höloftet eller en stark liten traktor som kan komma in smidigt och ändå ska kunna driva balrivaren.
Sen är det ju nödvändigt att kunna köra in från gavlarna på ladan.

[JagArJag]

Tackar, nu hängde jag med och det var som jag tänkte men jag förstod inte riktigt grejen med två skrapgångar att ta bort gödsel ifrån. Är det endast för att ha flera utrymmen dom gånger man hanterar dom menar du?
Om man vill ha ett till utrymme är det nog smidigare att ha en till grind som man kan sänka ner eller fälla ut över djupströbädden, men jag kanske missar hur du menar så förklara gärna

Sen en sak jag lärt mig när jag ritat är att gränsen mellan djupströbädd och skrapgång ska vara antingen väldigt bred eller så ska det vara två öppningar. Detta pga att ranghöga djur inte ska stå ivägen om ranglåga djur vill gå mellan utrymmena.

Att lyfta innertaket har jag också kommit fram till och även löst hur man ska göra det så du och jag var inne på samma spår där. Förutom att det tar lite tid så är det inte så jätteavancerat med den konstruktionen som är där nu som tur är.

Vad hände med gården du skulle ta över? Det lät på din formulering som att det inte blev av?

[JSRosen]

Tackar, nu hängde jag med och det var som jag tänkte men jag förstod inte riktigt grejen med två skrapgångar att ta bort gödsel ifrån. Är det endast för att ha flera utrymmen dom gånger man hanterar dom menar du?
Om man vill ha ett till utrymme är det nog smidigare att ha en till grind som man kan sänka ner eller fälla ut över djupströbädden, men jag kanske missar hur du menar så förklara gärna

Sen en sak jag lärt mig när jag ritat är att gränsen mellan djupströbädd och skrapgång ska vara antingen väldigt bred eller så ska det vara två öppningar. Detta pga att ranghöga djur inte ska stå ivägen om ranglåga djur vill gå mellan utrymmena.

Att lyfta innertaket har jag också kommit fram till och även löst hur man ska göra det så du och jag var inne på samma spår där. Förutom att det tar lite tid så är det inte så jätteavancerat med den konstruktionen som är där nu som tur är.

Vad hände med gården du skulle ta över? Det lät på din formulering som att det inte blev av?

Att ha två skrapgångar är kanske inte nödvändigt. Jag gjorde bara om min ritning som har liggbås till ströbädd. Dock så hade jag allt som en enhet med tre utgångar till den yttre skrapgången. Alltså inte fyra boxar, då det var tänkt att ha kvigor i.
Att göra hela ladan till ströbädd är ju ett annat alternativ med en stor port på vardera sida och sedan öppna upp hela långsidan mot skrapgången. Skulle nog vilja ha en observationsgång/drivgång längs med den "stängda väggen för att smidigt kunna komma åt djur i de två mittersta boxarna.

Tanken vara att jag skulle ta över min morfars mjölkgård för 10 årsen. Gården är liten, bara 17ha varav 10 skog. Till det arranderades ca 20-25 ha åker.
Min plan var att köra mjölken i två år sen satsa på kött med jobb vid sidan av. Jag skulle då bygga om de gamla mjölkstallet till liggbås med två skrapgångar till kvigorna. Mot ena långsidan på ladan (åt söder) skulle jag bygga ströbädd med skrapgång för 24 kor 9mx30m, och ytterligare en fristående ströbädd med skrapgång på 9mx40m för ca 30 kor och en tjurbox för 3-4 avelstjurar.
Tanken var att spara alla kvigor, behålla dem med bäst avelsvärde och sedan göra köttlådor av resten alt skicka till slakt. Tjurarna säljs vidare vid 6-8 månads ålder.
ca40 -50ha åker skulle arrenderas till som ligger i anslutning till gården och ca 70-100 ha bete fördelat på tre olika platser inom en mils avstånd.
Anledningarna till att det inte blev av är många, men den mest bidragande orsaken är att jag blev avrådd att göra det och sen gick arrendet ut och priset gick upp drastiskt så det förlängdes inte. Jag började plugga något helt annat än jordbruk och jobbar nu inom handeln. Det gör mig ont att se hur de 40-50ha åker nu bara ligga i träda och betet är nu i stort set igenvuxet.
Nu bor min mor på gården efter att min morfar gick bort för några år sen och håller enbart hästar där ihop med min morbrors får.
Hoppas du lyckas med din "bonna"dröm 

[JagArJag]

Synd att det inte blev något för dig.
Kan inte förstå hur dom som äger marken bara låter den växa igen, synd på bra mark
Hoppas förutsättningarna för dig att köra igång ändras till det bättre så du kan komma igång med åtminstone något litet vid sidan av.

[JSRosen]

Synd att det inte blev något för dig.
Kan inte förstå hur dom som äger marken bara låter den växa igen, synd på bra mark
Hoppas förutsättningarna för dig att köra igång ändras till det bättre så du kan komma igång med åtminstone något litet vid sidan av.

Ja det blir bara mer och mer mark som läggs igen. Där jag bor och är uppvuxen fanns det fram till jag var 18, (är 30 nu) ca 20-25 mjölkbönder och kanske 5-10 köttbönder inom 4 mils radie. Nu är där 5-6 mjölkbönder och kanske 8-10 köttbönder kvar. Nästan all naturbetesmark är skogsbevuxen och djuren betar nästan uteslutande åkermark då det finns så gott om den här som inte behöver brukas, eftersom så många lagt ner.
Sen kryllar det av hästar, överallt, säkert 200-300ha åker och lika mycket bete om inte mer runt där jag nu bor går enbart till hästnäringen, och så talar miljöaktivister om att jordbruket är miljöbovar. Att hålla hästar som kräver ca 2ha bete och åkermark/djur och år bara för nöjesskull är inte att använda marken optimalt och att säkra upp sveriges matproduktion.
Ja någon gång i livet kanske man iaf kan få ha 10kor och några åkerlappar bara för skojs skull men nu har jag ingen gård att ta över och att investera i mark och gård när ju väldigt kostsamt och inte tala om maskiner och djur. Visst vinner man på triss kanske