Honung och lönsamhet

[louise]

Funderar på om det är lönt att satsa på honungsproduktion. Hur säljbart är det? Nån som har erfarenhet?

[Jerker Nordlund]

Funderar på om det är lönt att satsa på honungsproduktion. Hur säljbart är det? Nån som har erfarenhet?

Marknaden är mycket god- vi har brist på inhemskt producerad honung.

Beräknad tidsåtgång per kupa för en van odlare = 10 h per år

Beräknad skörd per kupa = 25 - 90 kg per år , beroende på säsong och plats. Medel kanske strax under 50.

Beräknat kilopris vid dierktförsäljning - strax över 50 kr / kg

Detta ger en ungefärlig timlön på 50*50/10 = 250 kr/timme

Om inget går fel. Om inte varroan äter upp bina. Om inte de svärmar iväg. Om inte de dör under vintern. Om inte ....

[Skytten]

Känner en biodlare som säger att han får betalt för att använda annans mark, alltså att ställa ut kupor.

[louise]

Var har du hört att det är brist på honung?

Funderar på om det är samma som alla ekologiska varor - brist på det men inte alltid säljbart pga höga priser.  Man äter ju inte så mycket honung tänker jag. Det är ju inget man köper i storpack direkt.

Och var säljer man bäst - på gården, Ica, på marknad, till restaurang? Vem är kunden - tysk turist, lokalbefolkning, fina Göteborgare..?

[Jerker Nordlund]

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=6107&a=635165&printerfriendly=true&&shortVersion=true&kopiera=false

-Totalt råder det fortfarande brist på honung i Sverige, vi kan inte producera de 6.000 ton som konsumeras i Sverige årligen, säger Sören Diberg.

[Johannes]

Hej,Lollo!
Kolla med Vuxenskolan om det finns nån biodlarkurs inärheten.
Kolla med Sveriges Biodlares Riksförbund om möjligheter.
Det behövs fler biodlare!
Det går visst att få avsättning för produkterna genom SBR.
Inte äter väl varroakvalstret upp bina?
Räkna på en medelskörd på trettio kilo.Kolla med biodlarföreningen i grannskapet.

[louise]

Usch, nej, varför startar jag så många projekt..  Kan inte bestämma mig för vad nästa satsning ska vara och hattar hit och dit. Bed & Breakfast, höns, tomater, honung, korv, slakteri...

[Jerker Nordlund]

Hej,Lollo!
Kolla med Vuxenskolan om det finns nån biodlarkurs inärheten.
Kolla med Sveriges Biodlares Riksförbund om möjligheter.
Det behövs fler biodlare!
Det går visst att få avsättning för produkterna genom SBR.
Inte äter väl varroakvalstret upp bina?
Räkna på en medelskörd på trettio kilo.Kolla med biodlarföreningen i grannskapet.

Medelskörden varierar rätt kraftigt över landet och är beroende av drag och temperatur.

Varroan skadar ynglen, inte de vuxna bina.

All honung du producerar kan du sälja till uppsamlingsstationer organiserade av biodlarföreningarna. MEn du får bättre pris om du direktförsäljer.

[Johannes]

fördelen med SBR är att jag vet att jag kan få avsättning för produkten och då vet jag att jag kan räkna med vissa inkomster av verksamheten.Det kan vara en trygghet om man är beroende av att få
lite pengar i börsen.

[Drevern]

Tja, lönsamheten i biodling är ganska stor men man får lägga ner en hel del arbete för att den skal bli det. För att få lönsamhet på det hela krävs det att man ständigt skiftar drottning i kuporna d v s vartannat år i varje (kostar mellan 200-500kr om man inte odlar själv), håller varroan nere, håller borta vaxmåtet från ramarna, har bra drag kring kuporna och samtidigt arbetar med svärmförhindrande åtgärder, billiga lagerlokaler, materialkostande skall hållas nere och så måste man leta efter uppköpare som ger bäst möjliga pris. I fjol hörde jag att privata uppköpare gav 27kr/kg. SBR ligger i regel lite under detta. Räkna med att ett samhälle i bruten jordbruksbygd ger mellan 30-50kg per samhälle och de skall till hösten ha 12 liter sockerlösning ellert en spann med bifor. Spannen går väl lös på ett par hundralappar och sockret är lite billigare.

[javill]

Sen är det ju tyvärr inte helt gratis att starta heller. Det är det som gör att jag inte skaffat bin ännu. Bikupor kostar, bisamhälle kostar, skyddsutrustning kostar alla pryttlar man behöver till kostar. Det går åt många kg honung innan alla startkostnader är betalda.

[Drevern]

Jag hävdar dock att biodling ger på 1-2 år tillbaka 100% av investerat kapital.

[Eulalia]

Jag hävdar dock att biodling ger på 1-2 år tillbaka 100% av investerat kapital.

HEj Drevern..hur stor investering räknar du då med?
Hur många samhällen?

[Jerker Nordlund]

Troligtvis spelar antalet kupor ingen roll - eftersom varje kupa tjänar in sig själv. Skall du dessutom köpa slunga, transkortfordon och bygga om arbetsutrymmen av sanitetsskäl drar det nog på ytterligare.

Desto större anledning är det med tanke på den korta intjänandetiden att finansiera uppstartandet med honungspengar eller "honungsoptioner".

Sälj skörden i form av presentkort på honung och köp kuporna för dessa. Ligg inte ute med pengar i onödan.

[Drevern]

Oavsett storleken på investeringen kommer du att få tillbaka pengen inom 1-2 år, så vida draget inte uteblir. Det är klart att köper du en 24 ramars självvändande slunga och har 2 samhällen blir det svårt men håller du dig inom rimligheten för det antal samhällen du har så blir det återgång på pengarna.

Jag sålde i år mina sista 20 samhällen till en kamrat. Säg att han betalat 1000kr/samhälle för bina samt 1200kr/kupa och så ytterligare 10 000 för en slunga och 2000 för overall, pust mm. Han gjorde på honungen från dessa 45 000kr i år. Han har altså tillbaka pengen på 2 år. Vill han dessutom sälja avläggare till våren så kommer han ändå snabbare i mål.

Nu är det nypriser jag har räknat med, köper man begagnat så kostar det givetvis ännu mindre oh bina får man i regel av biodlarföreningarna med kravet att man blir medlem och intresserar sig för odlings framtid. Man kan alltså skära i kostnaden.  

[Skytten]

Startar man med biodling som en "fritidssysselsättning", handlar eller bygger sina prylar något så när smart, får man pengarna tillbaka på under två säsonger, om det inte går poker i projektet.
Att jag använder ordet "fritidssysselsättning" beror på att man får igen pengarna snabbt, de man lagt ut, men man får bidraga med sitt arbete utan ersättning i ca två säsonger, sedan går det att tjäna hyfsat, det är inte svårt att sälja en fullgod produkt.

Vill man ha det som levebröd, bör givetvis en erfarenhet skaffas, under några år, innan en friskare satsning bör komma till stånd.

[Johannes]

Hej,Lollo!
Jag har förvisso inte kunnat börja med någon biodling ännu.
Men jag har gått en biodlarkurs i alla fall.
Jag skulle rekommendera dig att börja i liten skala med några samhällen under ett-två år.
Besvikelsen och den ev.ekonomiska förlusten blir inte så stor då om det inte lyckas riktigt som man tänkt sig.
Går det vägen så har du honung till Dig själv och till dina vänner.
Jag kommer ihåg hur det var att vara lite yngre.Jag hade nån ide om champinjonodling.andra ideer ligger väl i nån låda och en del ger man på båten-med åren.
De anndra ideererna om lite allt möjligt för att få det att gå runt har jag fortfarande.Allt för att skapa största möjliga frihet.

[Johannes]

Den ena tanken ger den andra.
Jag läste i senaste numret av Fri Jord nr.1 2007 om propolis det kunde kanske vara nåt för Dig

[Eyvind]

Startar man med biodling som en "fritidssysselsättning", handlar eller bygger sina prylar något så när smart, får man pengarna tillbaka på under två säsonger, om det inte går poker i projektet.
Att jag använder ordet "fritidssysselsättning" beror på att man får igen pengarna snabbt, de man lagt ut, men man får bidraga med sitt arbete utan ersättning i ca två säsonger, sedan går det att tjäna hyfsat, det är inte svårt att sälja en fullgod produkt.

Vill man ha det som levebröd, bör givetvis en erfarenhet skaffas, under några år, innan en friskare satsning bör komma till stånd.

Hej!
Är det säkert att det blir det tänkta!!!

Biodling, näringsverksamhet.

http://www.skatteverket.se/download/18.7459477810df5bccdd4800010385/28201.pdf

Biodling, hobbyverksamhet.

http://www.skatteverket.se/download/18.3dfca4f410f4fc63c8680006175/34407.pdf  

[Jamte]

Binäringsutredningen

Biodlingsnäringens förutsättningar
Jordbruksverket har på uppdrag av Regeringen utrett förutsättningarna för biodlingsnäringen i Sverige. I uppdraget har ingått att analysera biodlingens tillbakagång samt lönsamhet, konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter.
Biodlingens tillbakagång beror enligt utredningen på flera faktorer. Skatteomläggningen 1991 har haft betydelse eftersom den innebär att alla biodlare är tvungna att deklarera sin verksamhet om den går med vinst. Tidigare var biodlingar med upp till 15 bisamhällen skattebefriade. Däremot har inte dålig lönsamhet haft så stor betydelse eftersom det framförallt är hobbybiodlare med begränsat vinstintresse som har minskat i antal.

Minskningen av antalet biodlare har varit ungefär lika stor i områden som drabbats av bisjukdomar som i områden som inte drabbats. Bisjukdomar är alltså inte en avgörande faktor för biodlingens tillbakagång, vilket man tidigare trott.

I utredningen konstateras att lönsamheten i biodlingen kan vara god under förutsättning att verksamheten drivs rationellt. Trots de höga priserna på svensk honung och konkurrensen från billig importhonung så avsätts hela den inhemska produktionen. Konkurrensmöjligheterna är alltså goda och det borde vara möjligt att öka honungsproduktionen i Sverige.

Utredningen har även behandlat biodlingens samhällsekonomiska värde och betydelsen för landsbygdsutveckling samt effekter på biologisk mångfald och biförgiftningar.

Utredningen presenterar ett antal förslag för att stimulera biodlingen:

• Att införa en skattebefrielse för biodlare med få samhällen. Den övre gränsen borde här ligga mellan 5 och 10 bisamhällen.
• Att finna en fast finansiering för den diagnos- och försöksverksamhet som Sveriges lantbruksuniversitet bedriver. Detta är viktigt för att kunna ha en kontinuerlig diagnos av bisjukdomar med moderna och ändamålsenliga metoder.
• Att förenkla och modernisera lagstiftningen.
• Att genom utbildning och riktad rekrytering öka antalet biodlare i landet.

http://www.sjv.se/amnesomraden/djurveterinar/biodling/binaringsutredningen.4.7502f61001ea08a0c7fff36567.html