Svartrot

Startat av Doris och Börje, 11 Aug-14 kl 09:44

Föregående ämne - Nästa ämne

0 Medlemmar och 1 Gäst tittar på detta ämne.

Doris och Börje

Mitt första år med svartrot i landet och ser ut som att jag lyckats bra :)
Hur har ni gjort med förvaring efter skörd?
Eller har ni låtit dem stå kvar i jorden?
Hur länge?

Bor på min lilla gård med min stora familj!

Anders S

Svartrot är flerårig. Man kan äta även några år gamla rötter. De smakar mer då, men kan delvis vara lite träiga, eller i varje fall grövre i konsistensen. Dessutom är de fullt vinterhärdiga på friland. Det som kan hota dem är sork samt möjligen en blöt vinter. Sorken verkar dock inte vara så begiven på svartrot, tycker jag och väta klarar de nog rätt bra också.

Summa summarum har man flera alternativ när man ska skörda dem. Man kan skörda sent på hösten och förvara i jordkällare el dyl som andra rotfrukter. Man kan skörda tidig vår. Sen börjar de troligen blomma och då är det nog mindre lämpligt att skörda. Man kan också testa att skörda nästa höst, om de finns kvar. Eller nästa vår eller höst o.s.v.

Men ska man ha typiska mjälla svartrötter bör man skörda första hösten eller senast våren därpå. Ser de färdigväxta ut nu eller snart så kan du börja skörda primörer och proväta. Men skörd för lagring bör du vänta med till sent i höst.

kurt

Och som andra rotsaker så är det viktigt att inte ens den smala toppen bryts av, det förkortar hållbarheten

Anders S

Citat från: kurt skrivet 11 Aug-14 kl 12:49
Och som andra rotsaker så är det viktigt att inte ens den smala toppen bryts av, det förkortar hållbarheten

Intressant synpunkt. Stämmer det? Jag har aldrig observerat detta, men inte heller tänkt särskilt mycket på det. Kan det inte vara så att toppen lättare går av på sämre rötter, som t.ex. har begynnande röta eller låg torrsubstanshalt?

Svartrötter går förstås av lättare än andra rötter, men det är en annan sak, tror jag.

kurt

Alla mekaniska skador är ingångsport för växtpatogener från Erwinia, Pectobacterium och Brenneria

Anders S

Olika rotfrukter är olika känsliga för mekaniska skador. Många tål rätt väl att läka skador av typen att bli av brutna (ju längre ned desto bättre) eller avhuggna med spade. Det blir en ärrvävnad och så är det bra med det. Den kan sen skäras bort. Morot tål t.ex. rätt mycket, medan svartrot är nog relativt känslig. Den kan lätt få sprickor i köttet där den går av och i dessa kan det med tiden bli en svartnande röta.

Curt Jonsson

Mina svartrötter är ljusbege och ser ut som en bläckfisk som trasslat in sig. De var små plantor när jag fick dem i maj. Väger kanske ca:ett hekto. Låter det rimligt?

kurt

Citat från: Curt Jonsson skrivet 02 Nov-14 kl 22:08
Mina svartrötter är ljusbege och ser ut som en bläckfisk som trasslat in sig. De var små plantor när jag fick dem i maj. Väger kanske ca:ett hekto. Låter det rimligt?

Är du säker på att det är svartrot och inte havrerot eller något annat?

Curt Jonsson

Jag undrar själv. Nästan inget att skörda efter en hel sommar.

Cornelis

Låter inte som svartrot, hur såg blasten ut? Mina svartrot är helt svarta, vid tidig sådd får jag fram svartrot av helt acceptabel storlek lite utanför Umeå. Vi har ganska sandig jord för de behöver ordentligt med luckert djup för att blir bra tycker jag. I år provade jag även en ny sort som gav finare rötter och större.
Bor i ett hus vid älven, odlar massa grönsaker och ser hönsen sprätta omkring på gården.

Lucie

Vad är det för sort Cornelis? Tänker pröva att odla svartrot framöver. :)

kurt

Liknelsen med bläckfisk tyder på sockerrot (Sium sisarum), men den har ju helt annan blast

Curt Jonsson

Blasten har formen som vass eller svärmorstunga i miatyr med ljusa linjer i centrum.. Har lämnat de flesta kvar i jorden.

Cornelis

Om jag inte minns helt fel var det "rysk kämpe" en sort Sesam. Det var ett svårt år för att dokumentera bra, kajorna tog alla våra märkpinnar till att bygga bo. Nästa år ska allt skrivas ner :)
Bor i ett hus vid älven, odlar massa grönsaker och ser hönsen sprätta omkring på gården.

Anders S

Hoffmanns Schwarze Pfahl är också en bra sort.

Jag har varit med om samma Cornelis. Man kan göra så här: om man har t ex en skruvmejsel eller ett uttjänt stämjärn och gör hål med, så kan man skjuta ner märkpinnarna/märkstickorna så långt att de knappt syns. De blir då också svårare att dra upp. Sen kan man komplettera med en kartskiss, så det går att hitta sorterna ändå, även om stickorna försvinner. Hängslen och livrem om man så säger.

Lucie

Citat från: Cornelis skrivet 04 Nov-14 kl 08:52
Om jag inte minns helt fel var det "rysk kämpe" en sort Sesam. Det var ett svårt år för att dokumentera bra, kajorna tog alla våra märkpinnar till att bygga bo. Nästa år ska allt skrivas ner :)

Aj då, men de fick säkert fina bon ;D. Tack, ska kolla upp den sorten inför nästa år.

LenaWB

ursäkta att jag kapar tråden men....vi fick en hel del kapbitar över efter ett träpanel-arbete  i somras. Istället för brasved  blev det ett gäng märkpinnar istället... kapades till lagom stora märkskyltar och jag  har textat alla de vanliga frösådda grödorna så nu har jag att märka ut med nästa säsong.... Ska mina skator o trastar få med sig dem - då behöver det intas anabola först.... tji fick dom! För att återknyta till svartrots-ämnet, frösådde ett gäng sent i år och hoppas de övervintrar galant och ger mig fina rötter i vår!!
Odlar själen och allt möjligt annat på tomten o odlingslotten i Spånga, samt på fritidsstället i Roslagen.  Älskar skog o mark, vovven o ja är perversa på att plocka svamp. Gjuter betongföremål, kardar o försöker spinna ull - har inte riktigt tid att jobba men vad göra...


Du behöver registrera dig eller logga in för att delta i forumet. Det är enkelt och gratis, välkommen : )

* Online just nu

474 Gäster, 2 användare
Tur-Johan, torpjens