Efter att Toyota Prius nämndes i diskussionen om "jojjokörning" dras jag med funderingen om den s.k. Atkinson-cykeln kan vara något för händiga hemfixare att experimentera med.
Ursprungligen konstruerade herr Atkinson sin motor i slutet av 1800-talet som ett sätt att kringgå patent rörande den vanliga ottomotorn, men det unika med atkinsoncykeln går att återskapa i en vanlig ottomotor genom att mickla med ventiltiderna. Antagligen bygger man även en sådan motor med högre teoretiskt kompressionsförhållande.
Toyota Prius sägs ha en motor som följer atkinsoncykeln genom att insugsventilerna står öppna längre än vad som är normalt. Resultatet blir att en del av den insugna blandningen trycks tillbaka ut i insugsröret innan ventilen stänger och därigenom kommer kolvens arbetsslag tillåta en högre grad av expansion relativt den insugna luftmängden. En sådan motor får lägre litereffekt och ett uppåt sett begränsat varvtalsregister men verkningsgraden bli i gengäld högre.
Den som kan slipa egna kamaxlar borde själv kunna ekonomitrimma en äldre skräpmotor enligt atkinsoncykeln genom att slipa av insugsventilernas nockar till en platå och kompensera det minskade lyftet med ändrad utväxling i vipparmsbryggan. Eftersom fyllnadsgraden minskar bör den komprimerade volymen i förbränningsrummen minskas i motsvarande grad. Jag antar också att en sådan motor bör ha ganska långa insugsrör för att inte de tillbakatryckta färskgaserna ska smita ut och kondensera i luftburken.
I praktiken uppfattar jag den atkinsonkonverterade ottomotorn som ett effektivt sätt att köra på halvgas genom att pumpförlusterna minskas.
http://en.wikipedia.org/wiki/Atkinson_cycle
