gårdsnamn

[Gimsteinn]

Hej! Skulle gärna höra om det är någon som har förslag på gårdsnamn. Vi bor i en liten by som heter Hjortseryd, dock finns där redan en gård som kallades storegården i hjortseryd. Vi har en lite mindre gård med en besättning med den utrotningshotade rasen helsingefår, 4 islandshästar. Längs med våran mark är där en ganska stor bäck som är uthuggen i sten. Vi har väldigt mycke sten på tomten, enar och bokar, kom gärna med förslag :-) mvh Jenny

[Anders S]

Ditt användarnamn Gimsteinn låter (om det funkar för er) som ett bra gårdsnamn, fast kanske lite osvenskt till stavningen. (Känns lite udda med två n på slutet.)

[Neon Knight]

Har inte gården redan ett namn?

[javill]

Hjortseryd i Blekinge? Eller det finns nog fler Hjortseryd i och för sig.

Ett namn på gården kan vara, Stenbäcken eller Stenbäckens Gård kanske?

[Gimsteinn]

Ja hjortseryd i Blekinge är det, nej gården har inget namn sen innan vad jag kan hitta. Förr fanns där ett sågverk vid denna bäck. Stenbäcken har jag funderat på men känns inte riktigt blekinge, allt häromkring slutar på ryd el måla :-)

[Bäckaryd]

Hembygdsföreningen och lantmäteriet kan ha information om vad gården kallats förr ifall det kan vara intressant för er.

[Gimsteinn]

Nej tyvärr har redan undersökt saken där, tack endå :-)

[javill]

Ja hjortseryd i Blekinge är det, nej gården har inget namn sen innan vad jag kan hitta. Förr fanns där ett sågverk vid denna bäck. Stenbäcken har jag funderat på men känns inte riktigt blekinge, allt häromkring slutar på ryd el måla :-)

Ellebäcken, Sandbäck  och Hålabäck finns ju i Blekinge. -måla betyder ju mäta så att många ställen slutar på det brukar bero på att man mätt ut mark på ett visst ställe och sen döpt platsen i samma veva. På samma sätt betyder -ryd röjd mark. Man döpte efter hur området såg ut, vad som växte där eller vem som bodde där. Bäck kan ju passa eftersom ni har en bäck hos er.

[Forsnäs Hemman]

Titta på gamla kartor, använd någon variant av fastighetsbeteckningen.
Eller kolla bakåt i gårdens historia och hitta någon namn på en tidigare ägare som kan bli en del av ett gårdsnamn.
Några tips!

[torbjorn]

Det här med ortsnamn och deras ändelser kan leda till ändlösa diskussioner och i värsta fall även pajkastning eller ännu värre saker.

Min uppfattning är att orts- och gårdsnamn, åtminstone i Götaland, som slutar på -ryd brukar ha att göra med s k rödjord, ett järnhaltigt mineral som användes för primitiv järnframställning innan den blev mer storskalig och man gick över till myr- , sjö- eller bergsmalm. På sådana platser finns det ofta arkeologiska spår efter blästugnar, slaggvarpar mm. Någon rödjord är det inte säkert att man hittar på samma plats idag, den är känslig för försurning och löses lätt upp och försvinner med grundvattnet när markens pH sjunker som den ju har gjort i stora delar av Europa under 1900-talet.
Förstavelsen har ofta att göra med namnet på den person eller släkt som först bosatte sig på platsen.

När det gäller gårdar som t ex tidigare har varit torp på en större fastighet och styckats av först i ganska modern tid (andra halvan av 1800-talet och senare) så är det inte säkert att de någonsin har fått något eget namn.  Samma sak med gårdar som kom till i och med laga skiftet.

[Halte]

Just efterleden "ryd" (med varianter som rud, ruda, red, rödja, röd) är ju ortsnamnsforsksrna tämligen ebiga om betydelsen. Det betyder "röjd mark".
Men det man aldrig kan veta utan att ha tillgång till äldre dokument är om det är ett flaskt efterled.. Dvs att namnet ursprungligen varit något annat som med tidens gång blivit "ryd", kanske pga att det ursprungliga ordet mist sin betydelse och att man "översatt" det till ett ord man känner igen.

[Anders S]

Om en by överlevt skiftena, kan det då inte vara så att det i stort sett bara finns bynamnet, medan gårdarna inte har särskilt särpräglade namn? Storegården" är t.ex. inte särskilt särpräglat. Det gäller bara i jämförelse med byns andra gårdar. Gårdar blir mer individuella om de flyttas ut från byn och kan då i högre grad få egna namn.

Namn på måla och ryd uppfattar jag mer som bynamn än gårdsnamn, men är inte säker på det.

Gårdar i oskiftade byar i Dalarna har ofta namn efter släkten, där släktnamn och gårdsnamn sammanfaller. Eller om det inte finns en längre släkttradition, så kan gården ha namn efter nuvarande eller förra ägarens efternamn.

Torp i Sörmland har ofta namn, som de fått när de fortfarande ingick i ett torpsystem under ett gods.

[skräptanten]

Er gård har redan ett namn. Garanterat. Gå ett varv bland grannarna i byn och fråga (hoppas det finns bofasta kvar), så kommer ni få veta vad gården heter. Gamla namn på platser är viktiga delar av vårt kulturarv och historia, och bör få finnas kvar - inte ersättas av moderna hittepånamn .

[Anders S]

Er gård har redan ett namn. Garanterat. Gå ett varv bland grannarna i byn och fråga (hoppas det finns bofasta kvar), så kommer ni få veta vad gården heter. Gamla namn på platser är viktiga delar av vårt kulturarv och historia, och bör få finnas kvar - inte ersättas av moderna hittepånamn .

Håller med. Hade tänkt skriva något liknande förut, men det föll bort. Dock kanske "garanterat" är att ta i en aning?

[kurt]

Är det ett äldre hus så brukar ju gårdsnamnet finnas i husförhörslängder och andra församlingsböcker

[Ett svart får]

Ofta har det väll börjat med en gård som sedan kanske delats för att kunna ärvas av två söner, fått ett antal torp som sedan blivit friköpta och i modern tid kanske det styckats av villatomter. Det blir en by med samma namn som gården och alla andra fastigheter står utan egna namn. I detta fall kanske det passar att kalla gården "östra Hjortseryd", "nedre Hjortseryd eller "lilla Hjortseryd" eller liknande.

[Halte]

Er gård har redan ett namn. Garanterat. Gå ett varv bland grannarna i byn och fråga (hoppas det finns bofasta kvar), så kommer ni få veta vad gården heter. Gamla namn på platser är viktiga delar av vårt kulturarv och historia, och bör få finnas kvar - inte ersättas av moderna hittepånamn .

Inte alls garanterat. . Här kommer byn saknar 4 av 6 gårdar namn. De har istället kallats typ "Karlssons" om någon med det namnet ägde gården för att sedan byta namn ttill nästa ägares namn. Det är nog inte ett helt ovanligt "namnskick" så det är ingalunda garanterat att gården har ett namn.

[bokeliden]

Jag har haft min gård i 20 år, det var bara drygt tio år sedan jag fick vägnamn ist för gårdsnamn i adressen. Tror inte det var mycket längre sen någonstans. Jag hade frågat lantbrevbäraren, här kommer fortfarande posten fram med Bokeliden  på kuvertet.

[javill]

Inte alls garanterat. . Här kommer byn saknar 4 av 6 gårdar namn. De har istället kallats typ "Karlssons" om någon med det namnet ägde gården för att sedan byta namn ttill nästa ägares namn. Det är nog inte ett helt ovanligt "namnskick" så det är ingalunda garanterat att gården har ett namn.

Så är det här också. De äldsta gårdarna har namn efter de som bott där för länge sedan, efter området/platsen eller något som fanns på platsen följt av Gård. De äldsta gårdarna bl a vår fanns redan på dansktiden. Har sett vår gård och ett par av de andra på danska sjökort från 1500-talet och det är inte omöjligt att vår gård låg här redan på vikingatiden eftersom ändelsen -boda som vår gård har i namnet kan vara ett tecken på att den fanns redan då. 
De yngre gårdarna som flyttades ut i det stora laga skiftet verkar vara namnlösa men, några av dem kallas Karlssons eller Oskars efter den som bor där eller bodde där sist.

[javill]

Jag har haft min gård i 20 år, det var bara drygt tio år sedan jag fick vägnamn ist för gårdsnamn i adressen. Tror inte det var mycket längre sen någonstans. Jag hade frågat lantbrevbäraren, här kommer fortfarande posten fram med Bokeliden  på kuvertet.

Här har det inte heller funnits gatuadress mer än i drygt tio år. Innan dess hade alla hus och gårdar postlådeadresser.