Värme i dieselbil?

[Skogsvilde]

Om du söker på parkingheater så finn det massor av varianter att köpa från Kina.
Enkla att installera och riktigt prisvärda verkar det som.

Dock kan jag inget om hållbarheten säga.

[Curt Jonsson]

Bilen jag använder är en Peugeot 404 -68. Dieselvärmare har jag alltid drömt om men de är dyra i inköp. Ingen beganadmarknad heller. Samma gäller utrustning att kunna reglera luftrycket i däcken. Kör på både grus och asfalt. När det är halt brukar jag släppa ur 0,5 -1,0 kg tryck.

[Själv är bäste dräng]

Jag blev nyfiken på vad skogsvilde tipsade om och skrev in sökorden på ebay.com. För ca 2 000 kr får du en begagnad webasto från england, det tycker jag är helt OK med tanke på att de kostar ca 14 000 nya här hemma.

Jag kör ofta ut i terrängen med min bil, men jag använder en liten 12v kompressor för att fylla upp däcken igen. Om det inte är nära till en bensinmack, för då kör jag "svävare" dit. Centralfyllning/tömning av däcken skulle vara fint att ha, men det har jag ingen koll på vad det kostar eller om det fungerar bra att eftermontera.

[Ett svart får]

Man kan hitta dieselvärmare på skroten ibland men jag vet inte hur mycket betalt de tar.

[Skogsvilde]

Jag blev nyfiken på vad skogsvilde tipsade om och skrev in sökorden på ebay.com. För ca 2 000 kr får du en begagnad webasto från england, det tycker jag är helt OK med tanke på att de kostar ca 14 000 nya här hemma.

Jag kör ofta ut i terrängen med min bil, men jag använder en liten 12v kompressor för att fylla upp däcken igen. Om det inte är nära till en bensinmack, för då kör jag "svävare" dit. Centralfyllning/tömning av däcken skulle vara fint att ha, men det har jag ingen koll på vad det kostar eller om det fungerar bra att eftermontera.

Det finns CTIS för eftermontering men det är hyfsat dyrt.
Smidigare med egen kompressor.
Tips till dig är att bygga om en ackompressor av kolvtyp.

[torbjorn]

Man kan hitta dieselvärmare på skroten ibland men jag vet inte hur mycket betalt de tar.

Äldre värmare är inte så eftertraktade, dem brukar man kunna få för 500 kr eller så. Men man ska se till att man får plocka ur värmaren ur vraket själv, och ha monteringsanvisning till hands så att man inte missar någonting.
En mycket vanlig värmare på 80- och 90-talet var Webasto DBW46. Den finns också i ett bensinutförande som heter BBW46.  Vad man speciellt ska se upp med när man tar ut en sådan är att bränslepumpen, som är speciell för just den värmaren (en s k doseringspump som ger en bestämd mängd bränsle varje gång värmarens styrenhet skickar en spänningspuls till den), ofta sitter i närheten av tanken eller där avgreningen från bilens bränsleledning är gjord. Man ska såklart se till att man får med hela värmarens kabelstam, inklusive styrenhet, relä för styrning av bilens kupéfläkt, säkringsdosa mm.

En viktig sak när man monterar en sådan värmare är att rikta luftintaget så att det har fall bort från värmaren, och så att det inte kan yra in snö och slask i det. Annars råkar man obönhörligen ut för att förbränningsluftfläkten fryser fast och sedan brinner fläktmotorn, det finns inget som liknar motorskydd.  Man bör också ta en noggrann funderare på hur värmaren ska kopplas in i bilens kylvattenledningar, normalt är den bästa lösningen att koppla den parallellt med värmepaketet via en backventil men ibland kan någon annan inkoppling vara att föredra.

Hmm... Peugeot 404 ?  Där tycker jag att värmen rimligtvis borde vara tillräckligt bra, åtminstone om motorns termostat är i ordning och om man använder kylarskärm när det är riktigt kallt. Kan värmepaketet suga ut så mycket värme ur motorn att den enligt tempmätaren aldrig kommer upp i normal temperatur?

[Själv är bäste dräng]

Tips till dig är att bygga om en ackompressor av kolvtyp.

Låter bra, tack. Att jag har inte tänkt på det själv, men det sitter faktiskt ac i bilen, fast när jag köpte den var det vinter så då testade jag bara om den drog när man tryckte på knappen. Ett halvår senare när den inte levererade någon kyla så fick den helt enkelt vara avstängd. Förmodligen inget freon kvar. Men tryckluft kan jag ju ha den till En arbetsbil blir inte sämre om man har tillgång till tryckluft. Och till sommaren skall jag försöka hitta de perfekta däcken, lättrullade och tysta med högt tryck, och tåliga och bäriga att köra med lågt tryck. 

[torbjorn]

Man ska dock vara lite försiktig om man ska pumpa luft med en gammal kylkompressor. Kompressorn går mycket varmare när den ska pumpa luft än när den ska pumpa kylmedium, men om man bara gör det kortvarigt och på lågt varvtal så är det nog ingen fara. Det kan vara idé att ha en oljeavskiljare på utgående luft, kylkompressorer brukar ju inte direkt vara gjorda för att skilja noga på smörjoljan och det medium de pumpar. Likaså trivs nog kompressorn bättre med ett bra luftfilter på luftintaget.

[Rubensgården]

Nu när vi är inne på det: Hur mycket tryck kan man få ett turboaggregat att ge på dryg tomgångskörning? Där har vi luftflöde iaf.

[Ett svart får]

Nu när vi är inne på det: Hur mycket tryck kan man få ett turboaggregat att ge på dryg tomgångskörning? Där har vi luftflöde iaf.

En pytteliten turbo kan nog ge en del men en vanlig bilturbo ger i princip inget

[Curt Jonsson]

Jo termostaten är ok. Kollar den varje år eftersom jag har sommar och vintertermosater. Har ett extra värmepaket med fläkt så värmen är ok. Men jag saknar att värmen kommer fortare. På 70 och 80 talet förvärmde jag dieseln genom att klamra bränsleröret längs avgasröret förståss med dålig verkningsgrad, men det räckte för att slippa parafinering.

[Rubensgården]

Vid 14 minus når vår BMC Mini traktor en motortemp på 40 grader. Låg belastning och låga varv då vi mest flyttar sten. Motorn är en Austin diesel på en liter. Är det att klassa som normalt? Gillar inte så låg drifttemp på motorer.
/Jan

[torbjorn]

Vid 14 minus når vår BMC Mini traktor en motortemp på 40 grader. Låg belastning och låga varv då vi mest flyttar sten. Motorn är en Austin diesel på en liter. Är det att klassa som normalt? Gillar inte så låg drifttemp på motorer.
/Jan

Jag tycker att det definitivt känns som för låg temperatur.  Man skulle kunna misstänka en dålig termostat, i synnerhet om övre kylarslangen blir varm redan då motorn bara håller 40 grader.  Om motorn aldrig blir varmare än så trots att termostaten är i ordning så kanske motorblocket kyls för kraftigt av luftdrag från kylfläkten, i så fall kanske man måste skärma av kylaren eller, om möjligt, ta bort ett par av fläktbladen.
En annan kylningsorsak som är specifik för just dieslar, är ju att motorn pumpar igenom stora mängder kalluft även vid låg belastning, eftersom det oftast inte finns något gasspjäll. Man borde kunna minska det problemet genom att ordna luftförvärmning, t ex genom att låta luftrenaren ta in luft från en plåtkåpa runt avgasgrenröret. Eller också genom att sätta dit ett gasspjäll som får strypa luftflödet vid behov, även om det ger ökade pumpförluster och därmed större bränsleförbrukning. Precis den lösningen finns på äldre Mercedes personbilar med dieselmotor.

[Rubensgården]

Har bara sett gasspjäll på vacuumreglerade dieselmotorer. Ska kolla termostaten och kylarflödet. Tycker den är en aning kall även på sommaren så kanske finns det saker att göra.

[Curt Jonsson]

Kylfläkten har betydelse.  Har monterat bort den mekaniskt drivna fläkten på baklastaren H10 och monterat en elektriskt driven kylarfläkt som jag slår på själv vid behov. Numera kommer den upp i normal arbetstemperatur även vid låg belastning.

[ensamhet]

För att slippa alla problemet med att starta mina dieselfordon när det är kallt, så värmer jag motorn till ca 80 grader med hjälp av pannan i huset.
När det är 30 minus ute, så tar det ca 30 minuter innan hjullastaren (BM 4400) är varm. Kylsystemet rymmer runt 150 liter har jag för mig.

[Själv är bäste dräng]

Hur gör du då?

[ensamhet]

Enkelt förklarat.
En värmeväxlare i stället för ett element i källaren. Slangar ut genom väggen med snabbkopplingar på utsidan. Expansionskärl och glykol i den del som inte hör till värmesystemet i huset.
Slangar på motorn med motsvarande snabbkopplingar.
En slang upptill och en nertill på motorn.
Den slang som är upptill på värmeväxlaren kopplas upptill på motorn. Slangen nertill på värmeväxlaren kopplas nertill på motorn.
Det gör att det blir självcirkulation, annars kan man ha cirkulationspump.

Jag har en och en kvart tums rör och slangar i huset och en tums på hjullastaren. På bilarna har jag en halv tums eller tre kvart tums rör och slangar.
Min värmeväxlare är inkopplat nära pannan före shunten, för att få så hett vatten som möjligt.
Jag använder trycklösa, droppfria snabbkopplingar för hydraulik, för att slippa glykolspill på marken.

En kompis har bara en vedpanna med ren glykol och högt tryck i systemet för att få upp temperaturen över 100 grader till värmeväxlaren.
Då går det ännu fortare, samt att han kan koka andra vätskor utan ström.

[Skogsvilde]

Enkelt förklarat.
En värmeväxlare i stället för ett element i källaren. Slangar ut genom väggen med snabbkopplingar på utsidan. Expansionskärl och glykol i den del som inte hör till värmesystemet i huset.
Slangar på motorn med motsvarande snabbkopplingar.
En slang upptill och en nertill på motorn.
Den slang som är upptill på värmeväxlaren kopplas upptill på motorn. Slangen nertill på värmeväxlaren kopplas nertill på motorn.
Det gör att det blir självcirkulation, annars kan man ha cirkulationspump.

Jag har en och en kvart tums rör och slangar i huset och en tums på hjullastaren. På bilarna har jag en halv tums eller tre kvart tums rör och slangar.
Min värmeväxlare är inkopplat nära pannan före shunten, för att få så hett vatten som möjligt.
Jag använder trycklösa, droppfria snabbkopplingar för hydraulik, för att slippa glykolspill på marken.

En kompis har bara en vedpanna med ren glykol och högt tryck i systemet för att få upp temperaturen över 100 grader till värmeväxlaren.
Då går det ännu fortare, samt att han kan koka andra vätskor utan ström.

Kort sagt en vidareutveckling på militärens lösning men en lågtryckspanna med slang till samtliga fordon.
Skitsmart lösning.

[Själv är bäste dräng]

Ja, det låter smidigt. Med cirkulationspump, smidiga slangar och givetvis droppfria snabbkopplingar så är det ju inte mycket svårare att använda än en vanlig elkoppling. Men det är nog säkrast att ha sådana kopplingar som släpper om man drar i slangen ifall fler använder systemet.

Och så gäller det att ha samma kvalitet på glykolblandningen i alla fordon, för det blir som att dela spruta med en gammal narkoman om man kopplar in en rishög med dåliga packningar i systemet.