Hur tillbringar bina vintern?

[Znibban]

Skulle tro att du har jätteduktiga städbin som tagit bort ynglen för de inte var friska. Grattis i så fall men  jag är bara nybörjare så det är en ren gissning från min sida.

[SNICKAREN]

Hej Jano
Håller med om att man måste vara passupp på fodret nu bör i Mälardalen och har fått gett några kupor foderdeg trots jag gav dem relativt mkt socker i höstas . Gav dem iofs redan i aug och hösten var ju varm så. Nu en fråga hittade några nästan fullgångna yngel utanför kupan som blivit utstädade  inte många men man undrar ju vad det beror på.
Ngn som har ngt förslag?

Yngelet dör när det blir för kalt i kupan, för dåligt isolerade kupor, bina klarar ej av att hålla tillräkligt hög temperatur och förbrukar även mer foder.

[Jano]

  Det är helt riktigt att tidigt lagt yngel kyls om det blir bakslag i väderleken med minusgrader. Bina drar åter ihop sig i klunga och tidigt lagt yngel hamnar utanför binas uppvärmningsområde och dör.
 Detta beror inte på för dålig isolering utan tvärt om har bina haft det för trångt och välisolerat. Det gör att vinterklungan upplöses alldeles för tidigt och yngling startar innan klimatet ute är lämpligt för binas aktiviteter. Det finns kanske varken pollen eller nektar att hämta utifrån och det foder som finns kvar går snabbt åt. Den felaktiga uppfattning som finns att bin måste sitta trångt och vara väl isolerade under vintern leder ofta till sådana här överraskningar. För tidig yngling är inget att sträva efter. Om yngel som rensats ut var nästan fullgånget tyder det på att äggläggning var igång redan i månadsskiftet februari- mars vilket är för tidigt även här nere i Halland.

[christelle]

Mina bin har nog redan gjort en omgång med yngel? De nya (?) bina var ute häromdan i mängder och orienteringsflög framför alla kupor.

[Jano]

 Hur vet du att det är nya bin som är ute och flyger. Fast nere i Blekinge kan det kanske vara möjligt. Det tar nästan 5 veckor från ägg till orienteringsflygande ungbi. Alla gamla fältbin friskar också upp sitt orienteringssinne inför säsongen.

[christelle]

Nä det vet jag såklart inte, därav frågetecknen. Vad jag säkert vet är att de rensade den 9/2 (måndag vecka 7) så det kan förhålla sig så eftersom de flög ut den 19/3 (torsdag vecka 12) då det var förhållandevis varmt och fint väder.
Får tillägga att de flesta bin som jag såg var oslitna och blanka som välryktade hästar

[Jano]

Ja de flesta bina som finns nu på våren är rätt så oslitna. De är resultatet av de ägg som lades från mitten av augusti förra året och har inte jobbat som fältbin i någon större utsträckning förrän nu på våren.

[Kap Horn]

Hej

Även jag kunde se att de bin som kommer ur kupan nu har tjock päls och fina vingar. De är inte slitna (än) av många mil i luften.

Minst två samhällen måste ha yngel med tanke på värmen. I dag, bara 8 grader, så vår de ute. Inget pollen, men de drog in vatten för glatta livet.
Kunde se de vid olika vattensamlingar.

[Kanin-Eva]

Under våren utökar jag så att samhällena har två lådor, med tio lågnormal i vardera, som yngelrum och en eller två skattlådor i början på juni månad. Då har jag tillräckligt med bin för att ta hand om dragen som finns här och avbryter yngelproduktionen genom att flytta yngellådan med drottningen åt sidan.

Jag är en biodlarwannabe som ska få mitt första samhälle i vår. Jag försöker läsa och förstå och hoppas att jag får ställa några dumma frågor:

Låter du alltså de två övervintringslådorna vara kvar och bli yngelrum? Och sedan i början av juni sätter du på 1+1 låda som skattlådor? Du skriver att du avbryter yngelproduktionen genom att flytta yngellådan. Varför? För att nya yngel kräver mat som du stället vill kunna skatta? Hur och vart flyttar du yngel och drottning? Behövs det inte hela tiden nya yngel för att hålla kupan vid liv, speciellt inför vintern? Jag inser att svaren kanske är självklara när man haft bin ett år men hoppas ändå på att du ska orka svara,

[Jano]

Hej Kanin-Eva.
Svaret på de frågor du ställer hör egentligen inte till hur bina tillbringar vintern, fast när man tänker efter gör de det till en del. Skattlådorna ingår i vårens utökning och sätts på i början och mitten av maj och är redan tagna i bruk i början på juni.                        Förfarandet med ett yngeluppehåll i juni och halva juli minskar betydligt risken att invintra gamla utslitna dragbin. Äggen som ska bli vinterbin läggs i slutet på juli, hela augusti och början på september. Yngeluppehållet ställer också till det för varroans fortplantning. Delningen gör också att man har kontroll på samhällets naturliga sätt att förmera sig genom just delning, eller svärmning som det också kallas.
 Man får inte glömma att tiden från ägg till färdigt dragbi är ca. en och en halv månad i ett ynglande bisamhälle. I ett samhälle utan yngel att mata blir biet dragbi mycket tidigare.
 Avläggaren med den gamla drottningen ställs intill samhället som den togs ifrån.
Det är honungsproduktion som är målet för mig. Om det är biproduktion som är målet går det ju inte att stoppa yngling och då får man kanske fodra istället för att hålla det hela igång.
Hoppas du fick svar på dina frågor Annars får du komma igen kanske under en rubrik som passar ämnet.
   

[carusogugge]

Kanin-Eva, här finns en välskriven text om detta:
http://bisidan.se/blogg.html?start=40
se blogginlägget 21 maj

[Kanin-Eva]

Tackar, carusogugge. Nu tror jag att jag förstår. Ungefär i alla fall.

[Jano]

Så var ännu en vinter till ända. I onsdags den 8 april blev det plötsligt sommar med 18 grader varmt. Bina flög för fullt och på eftermiddagen blev det vårundersökning av bisamhällena. Vinterklungorna var nu helt upplösta och det fanns yngel i alla även täckt. Inga större mängder men bina går på sparlåga så länge det inte finns någon nektar att dra in. I ett par samhällen sågs också drottningen traska runt. Även de små testavläggarna var vid god vigör, men som jag anat var drottningen i testet med skaksvärmen pucklande. Hon var född så sent att hon ej kommit ut på parning innan vädret satte stopp. Men testen visar att det går att övervintra väldigt små bisamhällen på väldigt lite foder. De tål till och med att störas flera gånger under vintern utan att få problem, varken med utsot eller drottningförlust, om de tillåts övervintra enligt sitt eget koncept. Än är det ingen fara med trängsel i minikupan, det ser så ut men det syns inga bin från andra hållet så det är bara bin på halva ramarna.

[Marianne No]

Hej Jano.

Jag uppskattar verkligen dina test med minisamhällen! Någon gång i framtiden vill jag prova själv! Vad är planen vidare nu med minisamhället om drottningen inte är befruktad? Det tar väl lite tid innan det går att få tag på nya drottningar?

/Marianne

[Jano]

Det lilla samhället som är på bild i mitt förra inlägg är vid ful vigör med äggläggande drottning. Det andra hastverket, som jag kallar det, fick en överbliven drottning och jag märkte inte förrän i slutet på november att hon antagligen inte blivit parad. Det var lite sent att göra något då. Som ett extra test kunde man ju kolla hur det skulle gå för detta att övervintra. Det gick alldeles utmärkt men som jag anade var samhällets drottning puckelynglande nu på våren. Nu ska jag en av de närmaste dagarna ta bort henne och ramarna med drönaryngel. Istället  sätta in en yngelram med spätt yngel och påsittande bin från ett av mina produktionsamhällen för att se vad som händer. Har den blivande drottningen tur så kanske det finns drönare färdiga i bigården när hon vill ut på parning.
Jag har inget nytt foto på denna avläggare men den första april såg skämtet ut som denna bifogade bild.

[Marianne No]

Hej Jano.

Jag blev nyfiken på varför du ska ta bort ramarna med drönaryngel om du kan ha behov av drönare till parning med en ny drottning? Är det skillnad på drönare gjort av en oparad drottning och drönare gjort av en parad drottning eller är det genetiken du tänker på?

/Marianne

[Ylven]

Kan du beskriva konceptet för övervintringen av ett litet samhälle?

Två av mina tre samhällen har dessvärre gått hädan i vinter. Ett beroende på att det inte var stormsäkrat (mitt fel), jag såg att det fanns levande bin när jag satte ihop det igen, men förmodligen blåste alltför många bin bort.
Det andra har dött av mer oklara orsaker. Det syns att de har ynglat in i det sista, rester av yngelklotet syns, det finns halvt utkrupna bin som dött...

[Jano]

 Hej Marianne Ax.
De drönare som tvingas utvecklas i trånga arbetar celler tror jag inte blir så bra. Att de blir mycket mindre ser man ju men hur de blir annars vet jag inte. Det kommer ju att födas riktiga drönare i alla de andra samhällena så därför behövs inte puckeldrönarna.
 // Jano

[Jano]

Kan du beskriva konceptet för övervintringen av ett litet samhälle?

Två av mina tre samhällen har dessvärre gått hädan i vinter. Ett beroende på att det inte var stormsäkrat (mitt fel), jag såg att det fanns levande bin när jag satte ihop det igen, men förmodligen blåste alltför många bin bort.
Det andra har dött av mer oklara orsaker. Det syns att de har ynglat in i det sista, rester av yngelklotet syns, det finns halvt utkrupna bin som dött...

Ett litet samhälle övervintrar på samma sätt som ett stort. Biklungan i yngellådan och fodret i skattlådan. Utrymmet både i sidled och höjd ska skalas ner så det passar bimassan. Det är därför det blir idealiskt med LN-ramar på högkant. Bina börjar vintern på de tomma cellerna i yngelavdelningen och har fodret över sig. De får nya tomma celler att sitta på/ i allteftersom klungan förflyttar sig uppåt under vintern.

 I det samhälle som blåste omkull för dig kan drottningen ha varit bland de omkomna.

[bjelkeman]

Efter att ha läst 16 sidor om hur bin tillbringar vintern så ville jag bara säga ett jätte TACK till Jano som så tålmodigt svarat på frågor och förklarat hur han gör med sina bisamhällen och varför. Och tack också till ni andra som hållit diskussionen igång.  Ovärderligt material att lära sig från.