Hur tillbringar bina vintern?

[SNICKAREN]

Hej Poze

Förstår din frustration...har själv tyckt att det fanns en himla massa "besserwisser" här, och de dyker upp  med samma jämna mellanrum!

Så är det i alla föreningar/forum/sammanträffande...dessa "jag vet bäst" finns där.

Man kan ifrågasätta, man skall ifrågasätta dessutom, fast då med önskan att öka (även den egna) förståelsen för grundlagar, naturlagar, bilagar, den bästa kan gå på grund efter att seglat på bifloden i sex månader.
Inte alla som klarar av detta tyvärr. Utan fortsätter i samma charad.

Fortsätter man att dela med sig får man bara skit !

[Jano]

Inte aktiv nu men va när jag bodde i värmland.. så i snitt 4 % vinterförluster i 12 års tid med mellan 25 och 150 samhällen  är inge bra tycker du ?

För att klargöra, "skitigt gäng" var 5-10 st av dom 100 tal som naturligt trillat av pinn under vintern.

Börjar tröttna på det här forumet, antingen är det nybörjare som frågar samma fråga som ställts hundra ggr eller så är det folk som har den absoluta sanningen..
Skit ner dig och adjö

Hoppsan . Det var ett kryddat svarsslut på en enkel undran. Här får man vara beredd på både ros och ris när man vill förmedla resultatet av de undersökningar om binas vinterliv som man gör.

[besk]

Du var ju bra jäkla spydig i ditt svar Jano, i den bemärkelsen var det kanske en ganska välavvägd replik.

Det börjar märkas att biodlarna är lite trötta på vintern och smått stingsliga...

[tinna.m]

Hon skiter i kupan och bina städar ut det.. på sommaren har hon ju enorm ämnesomsättning och skiter hur mycket som helst.. på vintern skiter hon 5-10 gånger.. ofta på bin tror jag så de "bär ut det"

Hittade lite vid skitsnabb Googling:

Queen faeces
At emergence hindgut of queens is empty but after 24-48 hours there is 10-30 μl of faeces [1]. Young queens often release faeces during fighting. In laboratory conditions the faeces of young queen repel workers and stimulate autogrooming behaviour, but this effect is not present in case of queens older than 2-3 weeks [1]. In natural conditions workers are attracted to the faeces and imbibe it [2].

The faeces contain (accordng to [3]):

ortho-aminoacetophenone
decanoic acid
dodecanoic acid
octyl decanoate
decyl decanoate
decyl octanoate
tetradecyl decanoate
octanoic acid
benzoic acid
l-dodecanol
octyl octanoate
The first five components are not present in faeces of workers [4]. Benzoic acid and octanoic acid were present in faeces of queens and workers [4].

The faeces of young queens have a milky yellowish-brown color and a strong floral scent. The faeces of queens older than 2-3 weeks are clear with pieces of dark solid matter and have a rancid odour [1]. The floral smell of the faeces of young queens is probably caused by presence of ortho-aminoacetophenone which smells like grapes [3]. This compound is responsible for repelling properties of the queen faeces in laboratory conditions and can be considered as a pheromone [3]. The queen faeces can be used for queen recognition or nestmate recognition [5].

A queen can be stimulated to release faeces in laboratory conditions [6] this method can be used for detection of Nosema spores without sacrificing the queen [7].

References

[tinna.m]

Att skita ner sig eller antagonisten är inte ovanligt. Förekommer även vid revirstrider mellan drottningar.

In honey bees (Apis mellifera), virgin queens may eject a liquid substance
from their abdomens while they are engaged in fatal combat. We investigated
the functional significance of “spraying” behavior by staging queen “duels”
within colonies housed in observation hives. Spraying occurred in 39.7% of all
interactions between rival queens and was recorded in 12 of 15 duels. Workers
were highly attracted to the surfaces and individuals contaminated by spraying,
forming tight clusters with hundreds of bees in which movement was severely
restricted. One or both queens in a pair became immobilized by the workers
in 37.5 and 29.2% of all spraying events, respectively, but the queens were
never killed by the workers. Conversely, a mobile queen penetrated the worker
aggregation and stung an immobilized queen in one-third of the observed
bouts. Thus spraying may serve as a fighting tactic by virgin queens to increase
their chances of winning by temporarily immobilizing their rivals.
KEY WORDS: aggression; Apis mellifera; queen bees; colony reproduction; polygyny

[tinna.m]

Lite mer feromoner i översättning

Bee Feromoner

   
Feromoner är ämnen som utsöndras av en individ som orsakar ett specifikt svar i andra medlemmar av samma art.

   
   
   
Bin använder feromoner för ett antal olika kommunikations- och beteendekontroll. Ett feromon kan orsaka många olika svar beroende på miljöförhållanden och feromonkoncentration.

   
   
   
Beteende Feromoner

Den feromon produceras av Nassonoff körteln, som vetter mot sidan av magen, har många syften, bland annat att locka arbetare och drottningar. Omvänt, o-aminoacetofenon är ett feromon som produceras av jungfru drottningar och släpptes med avföring. I små grupper, stöter bort den feromon och används när en ny drottning känner sig hotad av arbetarna.
Huvud larm feromon släpps med sting, och är en blandning av många föreningar. Bensylacetat orsakar bara flygbeteende, medan 1-butanol, 1-oktanol och hexylacetat orsaken enbart rekrytering av fler bin inifrån kupan. Andra föreningar (1-hexanol, butylacetat, isopentyl acetat, och 2-nonanol) agera i mer än en beteende sammanhang.

Marker Feromoner
Honungsbin använder också Nassonoff körtel feromoner för märkning födokällor i märkningen kupan i vädrade blivande bikupa platser med scouter, och samla svärmar under flygning. Nassanoff körtel aktivitet ses bäst när en svärm är knopp. När ett nytt kupan plats hittas, vissa bin markerar ingången med en våt, vitt material från slutet av buken. De övriga bin kommer sedan in. När bina hitta en ny källa till mat, de också markera det med samma kemiska. En kraftfull markering feromon är oktylacetat, som också finns i sting feromon.
Lukten av varje koloni är olika, och förmodligen ett resultat av en kombination av endogena (feromon eller feromonliknande) material och exogena (mat) material i varje bikupa. Kolonier kan normalt inte kombineras till en bikupa utan bina slåss och dödar varandra. Biodlare brukar komma runt detta genom att placera en tidning mellan de två kolonierna. Vid tiden bina har ätit genom deras lukt har blandade och blir omöjliga att särskilja. Under tunga honung flöden kolonier kan förenas utan svårighet, som skillnaden i koloni lukt verkar försvinna, eller vara nedsänkt av doften av nektar.

http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://www.chm.bris.ac.uk/webprojects2001/loveridge/index-page5.html&prev=search

[christelle]

Vet inte om jag blev så mycket klokare men ändå kul att läsa att man forskat så mycket på drottningfaeces så att man vet precis vad det innehåller, intressant också att den inte har exakt samma sammansättning som arbetsbina. Kanske man kan läsa ut var i kupan drottningen bajsar fast jag inte kan utläsa det?

[Jano]

Vet inte om jag blev så mycket klokare men ändå kul att läsa att man forskat så mycket på drottningfaeces så att man vet precis vad det innehåller, intressant också att den inte har exakt samma sammansättning som arbetsbina. Kanske man kan läsa ut var i kupan drottningen bajsar fast jag inte kan utläsa det?

Hej cristelle.
Nu har jag fått fram relevant information direkt från prof. Ingemar Fries på SLU.
Han skriver i sitt svar: På grund av den rena föda som drottningen får är hennes avföring som en relativt klar vätska. Arbetsbina äter snabbt upp den inne i kupan. De tar på så sätt vara på restnäring som finns kvar och avfallet hamnar sedan i arbetsbinas tarm.

Det var ungefär som jag trodde i det svar jag gav dig tidigare.

[Jano]

På många ställen har bina varit ute och flugit i dag. men här på västkusten har inte temperaturen kommit över 10 grader och det blåser frisk vind. Bina håller sig fortfarande inne och sitter hårt bundna i sin vinterklunga. Bilderna på min lilla testavläggare är tagna i dag kl. 13.30 och tempen i kupan var bara lite över 13 grader. Klungan sitter nu så högt upp så den är antagligen ovanför givaren vilket kan förklara den låga temperaturen. I centrum av biklungan är det förmodligen uppåt 25 grader vid denna tiden på året. 

[Jano]

I den kupan som har temperaturgivare mellan yngellådan och lådan med foderramarna ser  man fortfarande inga bin under täckplasten. Värmen har stigit till 25 grader i klungan och den sitter fortfarande i skarven mellan lådorna och i undre delen av foderförrådet. Det går inte åt mycket foder i ett vilande bisamhälle. Men när bina varit ute och klungan upplösts då går det fort åt.

[christelle]

Här i Blekinge sitter inga bin still, alla har varit ute idag och hämtat ljusgult (hassel?) och orangegult (vintergäck eller krokus?) pollen så kanske denna vinter närmar sig slutet?

[Kap Horn]

Hej Jano

Det var jo synd...här vid Småland ostkust blev det 15 grader och det var full aktivitet i alla kupor.
Härligt att se och höra.

Christell
Vet att krokus har orangegula och vintergäck lätt gyllene pollen.

[Jano]

Hej Kap Horn
Det är faktiskt inte synd att bina kan vänta med upplösning av klungan lite till. Om de sätter igång med yngling för tidigt kan de få problem med fodertillgång. Naturen ger inte någon nektar förrän sälgen drar igång sin blomning. Tidig värme och sedan återgång till kyligare väder är inte det bästa för ett bisamhälles välbefinnande under tidig vår, men 15 grader har de ju svårt att motstå. Håll koll på foderförbrukningen.

[christelle]

Hej Kap Horn
Det är faktiskt inte synd att bina kan vänta med upplösning av klungan lite till. Om de sätter igång med yngling för tidigt kan de få problem med fodertillgång. Naturen ger inte någon nektar förrän sälgen drar igång sin blomning. Tidig värme och sedan återgång till kyligare väder är inte det bästa för ett bisamhälles välbefinnande under tidig vår, men 15 grader har de ju svårt att motstå. Håll koll på foderförbrukningen.

Ja det är en sanning i binas värld, nu får 4/5 av mina samhällen extra foder. Varmt på dagarna då de flyger och frost på nätterna verkar tarva rejält med mat till dem.

[Curt]

Extra foder vid denna tid skall bara ges till samhällen som i princip är utan mat. Extrafoder blockerar yngelceller och hindrar utvecklingen.

[Jano]

 I dag steg temperaturen till 13 garder i skuggan och bina gjorde sina första flygturer efter vintern. I den lilla testavläggaren var klungan helt upplöst och det var full fart både ut och in. För att kolla hur mycket foder som fanns kvar av de fyra kilo de vick vid invintringen så öppnades lådan. Det visade sig att det fanns ca 2 kilo kvar i överdelen av kakorna. Ett litet samhälle övervintrar lika bra som ett normalstort om de får tillräckligt stort utrymme för att reglera sitt klimat utan att behöva förbruka en massa foder.

[vattuvarg]

Ett litet samhälle övervintrar lika bra som ett normalstort om de får tillräckligt stort utrymme för att reglera sitt klimat utan att behöva förbruka en massa foder.

Intressant tanke. De topplistkupor jag provar nu har en flyttbar mellanvägg som anpassas till samhällets storlek inför vintern. Låter som om det skulle vara en bra idé.

[Kap Horn]

Hej Jano

Om man tänker efter, har tagit del av andras erfarenheter dessutom (så som dina) så faller mycket på plats.

 

[Jano]

Intressant tanke. De topplistkupor jag provar nu har en flyttbar mellanvägg som anpassas till samhällets storlek inför vintern. Låter som om det skulle vara en bra idé.

Min åsikt om detta har jag förmedlat vid ett tidigare tillfälle. Men prova sina ide'er måste man så kör på.

Det finns mycket bilddokumentation om hur bin vill bygga, och inrätta sin bostad så att den fungerar både sommar och vinter, men det verkar inte som det tas på allvar. Samma byggsätt gäller för bina om de bestämmer sig för ett horisontellt utrymme. De bygger i längdriktningen för att få så stora sammanhängande kakor eller kakgator som möjligt. Detta konstateras om ett bisamhälle har etablerat sig i ett bjälklag t.ex. Det är endast för att förenkla skötseln som vi tvingar dem att bygga på tvären i en trågkupa eller TBH.
 För övrigt verkar det vara tunnsått med kunskapen om varför invintringen av bisamhällen beskrivs som den gör i kurslitteratur mm.

[Jocke]

Hej Jano
Håller med om att man måste vara passupp på fodret nu bör i Mälardalen och har fått gett några kupor foderdeg trots jag gav dem relativt mkt socker i höstas . Gav dem iofs redan i aug och hösten var ju varm så. Nu en fråga hittade några nästan fullgångna yngel utanför kupan som blivit utstädade  inte många men man undrar ju vad det beror på.
Ngn som har ngt förslag?