"Så mellan raderna"

[evelina_c]

Planerar för kommande odlingsår, har ett land där jag ska odla sena grönsaker, potatis, morot, lök, rödb, palstern, och grönkål. Tänkte att jag kanske kan så snabbväxande  grönsaker som skördas tidigt innan blasten tittar upp och tar över. Tips om bäst tillvägagångsätt och lämpliga sorter mottages tacksamt:)

[masa]

Det som kan tänkas hinna bli färdigt utan att störa de senare grödorna allt för mycket rädisor och majrovor. Jag tycker att det är endast extrem platsbrist som motiverar sådd "mellan raderna". Det blir konkurrens om näring och ljus och ogräshanteringen försvåras.

Däremot går det mycket väl att odla mellan raderna i slutändan av säsongen. Jag brukar plantera ut en omgång av kålväxter (broccoli, blomkål, majrova, kålrabbi, kålrot) mellan lökraderna när löken och vitlöken börjar närma sig mognad. Ibland vill löken inte sluta att växa och då kan det vara bra med en gröda som konkurrerar så att löken snabbare "lägger av". Eftersom jag odlar mycket lök och vitlök, blir det mycket plats för utplanteringsväxter mellan raderna. Utplanteringen sker i juli-augusti, majrovor t.o.m. i september.

[christelle]

Planerar för kommande odlingsår, har ett land där jag ska odla sena grönsaker, potatis, morot, lök, rödb, palstern, och grönkål. Tänkte att jag kanske kan så snabbväxande  grönsaker som skördas tidigt innan blasten tittar upp och tar över. Tips om bäst tillvägagångsätt och lämpliga sorter mottages tacksamt:)

Tror inte riktigt på att hålla på och störa i jorden när du väl satt en gröda på ett ställe, men jag kan ha fel. Bättre kanske då att rama in landet med snabbväxande grödor innan blasten skuggar ner tex med låga sockerärtor. Tänk på växtföljden när du blandar många sorter på samma yta och på att morötter och kålväxter kan behöva täckas med fiberduk hela säsongen.

[Eldjarn]

Jag har testat ”mellangrödor” en del. Det klassiska är ju att ha varannan rad morötter och lök. De sena morötterna behöver ett radavstånd på kanske 45 cm och ökar man det till 55 cm så kan man ha en rad sättlök mellan varje morotsrad. Så skördar man löken i augusti och morötterna en månad senare. Samma princip borde gå att använda med palsternackor.
   Grönkålen brukar behöva 60 cm mellan raderna, där kan man ha en omgång tidig plocksallat i mellanrummet. Sallat brukar man ju så i flera omgångar, så när man kan börja skörda nästa omgång så river man upp de plantor som finns mellan grönkålsraderna.
   Rödbetor utvecklas snabbt, där fungerar det inte med en mellangröda. Men de sena rödbetorna brukar jag så i slutet av juni och då kan man hinna med en ”förgröda” av rädisor eller sallat.

[lichiplommon]

Planerar för kommande odlingsår, har ett land där jag ska odla sena grönsaker, potatis, morot, lök, rödb, palstern, och grönkål. Tänkte att jag kanske kan så snabbväxande  grönsaker som skördas tidigt innan blasten tittar upp och tar över. Tips om bäst tillvägagångsätt och lämpliga sorter mottages tacksamt:)

Vilken zon odlar du i?
I växthus i zon 4 går det tex att odla spenat innan man planterar ut tomater mm. Basilika trivs mellan tomater unde hela säsongen. Spenat, rädisor eller en del sallads sorter går att ha som 'förgröda' och även som eftergröda om man har en lång odlingssäsong. Men det hela beror också på vad du har behov av, vilken växtföljd du tänkte använda osv.
En bra ide är att göra en skiss av din trädgård, vilka ytor du har, hur du tänkte dela upp den mm. Sedan kan du göra en inventering av dina behov. Vad tycker du om? Vad behöver du mycket utav? osv
Sedan kan man sätta sig och fundera och pussla.
Det finns också odlingssystem som rentav bygger på samodling. själv är jag restriktiv med detta. Kålväxterna behöver helst ha en 4-5 årig växtföljd och då tycker jag att det är lika bra att köra med växtföljd i hela odlingen än med samodling. Men det är kanske min 'rädsla' som styr.  

[evelina_c]

Vilken zon odlar du i?
I växthus i zon 4 går det tex att odla spenat innan man planterar ut tomater mm. Basilika trivs mellan tomater unde hela säsongen. Spenat, rädisor eller en del sallads sorter går att ha som 'förgröda' och även som eftergröda om man har en lång odlingssäsong. Men det hela beror också på vad du har behov av, vilken växtföljd du tänkte använda osv.
En bra ide är att göra en skiss av din trädgård, vilka ytor du har, hur du tänkte dela upp den mm. Sedan kan du göra en inventering av dina behov. Vad tycker du om? Vad behöver du mycket utav? osv
Sedan kan man sätta sig och fundera och pussla.
Det finns också odlingssystem som rentav bygger på samodling. själv är jag restriktiv med detta. Kålväxterna behöver helst ha en 4-5 årig växtföljd och då tycker jag att det är lika bra att köra med växtföljd i hela odlingen än med samodling. Men det är kanske min 'rädsla' som styr.

Skulle tro att det ligger mellan zon 2-3. Har ont om plats och vill få ut så mycket som möjligt:s Planerar i minsta detalj och får ta till alla knep ochmöjligheter. Tänkte attväxtföljd nog kunde bli lite krångligt när man samodlar, speciellt när man är nybörjare:o Vill nog lite för mycket på en gång;) får prova mig fram! Tack alla för tips och råd:)

[Eldjarn]

Om man tänker odla på samma jordbit mer än 3 – 4 år så bör man nog tänka på växtföljden. Morötter, palsternacka, dill och persilja hör t.ex. till samma växtfamilj (flockblommiga) och bör inte odlas efter varandra om man vill undvika svamp- och insektsangrepp. Odlar man kålväxter bör det gå åtminstone tre, fyra år innan de återkommer på samma skifte. De nya, aggressiva stammarna av potatisbladmögel gör att man bör ha några års uppehåll innan potatis återkommer på ett skifte. Så det blir många faktorer att ta hänsyn till när man har en begränsad yta att odla på och vill utnyttja den maximalt.

[Anders S]

Jag har testat ”mellangrödor” en del. Det klassiska är ju att ha varannan rad morötter och lök. De sena morötterna behöver ett radavstånd på kanske 45 cm och ökar man det till 55 cm så kan man ha en rad sättlök mellan varje morotsrad. Så skördar man löken i augusti och morötterna en månad senare.

Helt rätt. Detta fungerar bra. Dock räknar jag 40 cm mellan morotsrader, 30 cm mellan lökrader och vid samodling 60 cm mellan morotsrader med en lökrad mellan. Du kan ha rätt i att 45 cm är bättre än 40 (beror på omständigheter) men kanske 55 cm är lite lite?

Samma princip borde gå att använda med palsternackor.

Frågan är väl om p-nacka och lök trivs så bra ihop, samt om inte p-nackans blad växer till snabbare än morotens och därigenom skuggar och vindskyddar mer (vilket ger mer fukt när löken ska mogna av).

[evelina_c]

Om man tänker odla på samma jordbit mer än 3 – 4 år så bör man nog tänka på växtföljden. Morötter, palsternacka, dill och persilja hör t.ex. till samma växtfamilj (flockblommiga) och bör inte odlas efter varandra om man vill undvika svamp- och insektsangrepp. Odlar man kålväxter bör det gå åtminstone tre, fyra år innan de återkommer på samma skifte. De nya, aggressiva stammarna av potatisbladmögel gör att man bör ha några års uppehåll innan potatis återkommer på ett skifte. Så det blir många faktorer att ta hänsyn till när man har en begränsad yta att odla på och vill utnyttja den maximalt.

Kanske du vill bjuda på lite specifika  tips på hur jag utnyttjar min yta bäst:)? Jag har frilandsyta på ca 30m2, div odlingslådor osv. Har gjort en skiss på vad jag ska odla och var men det blir en hel uppsats om jag skriver det här;p

Mitt mål (utifrån nuvarande förutsättningar) är att familjen ska kunna vara helt självförs. med mat 2-3 mån (sensommar/höst) om året, och sen givetvis med lite av varje som tillvaratas på olika sätt, under hela året.

Hur fungerar skifte när det är på en så liten yta, går det ens? Tänker att avståndet som en växt flyttas kanske inte blir tillräckligt för att förhindra smittor?

[Eldjarn]

Anders:
Du har nog mera rätt än jag.

Evelina:
Det går ju att odla på många olika sätt, men vi kan ta mitt nuvarande ”grönsaksland” som exempel.
   Jag gick över till att ha en organiserad växtföljd efter att ha fått ren missväxt på två av mina viktigaste grödor, dill och morötter, ett par år efter jag börjat odla på vårt nya ställe.  För närvarande odlar jag ca 40 kvadratmeter fördelat på 6 upphöjda bäddar.
  Jag har delat in grönsakerna jag odlar efter växtfamiljerna, Flockblommiga (morötter), Korgblommiga (sallat), Korsblommiga (kålväxter), Mållväxter (rödbetor), Ärtväxter och potatis. Squash odlas på limpa och tomater och gurka i växthuset. Lök ingår inte i växtföljden utan odlas där det finns plats över.        Teoretiskt ska då en växtfamilj komma tillbaka vart sjätte år på en viss odlingsbädd. I praktiken blir det inte så, bland annat på grund av för- mellan- och eftergrödor.
   Jag tänker inte så mycket på ”smitta”, för den finns nog där hela tiden. Det viktiga är att svampsjukdomar och insekter inte ska få tillfälle att föröka upp sig i jorden på växter av samma familj. Genom att hålla reda på vad jag odlat så kan jag i alla fall undvika att komma tillbaka tidigare än efter tre år på samma jordstycke med samma gröda.
   Man behöver inte odla i upphöjda bäddar. En del som odlar på planmark delar in odlingslotten i fyra skiften med en permanent ”korsgång” och ser till att grödorna roterar ett steg varje år. På det sättet får man en fyraårig växtföljd. Att odlingen är liten behöver inte hindra att man har en god växtföljd. Det krävs ”bara” mer planering och mer kunskap. (Har jag kommit på nu efter att ha odlat i 40 år. )
   Jag är övertygad om att det finns fler som har tips om hur man löser växtföljdsfrågan. Det skulle också vara intressant att få kommentarer till min lösning. Finns det någon tråd om växtföljd på forumet?

[christelle]

Finns skrivet och diskuterat om växtföljd både här på forumet och i Handboken.
Googla här ovanför och/eller sök på växtföljd under "Odling" i Handboken.