Vilken är den bästa hönsrasen för självhushåll?

[Labbolina]

Vilken ras är bäst för självhushåll? Alltså fodersnål, härdig, både värper och ruvar lagom så man får både ägg och kött i lagom mängd.

Har precis förlorat mina höns till räv eller grannens hund... Troligtvis det senare. 
Och är därför på jakt efter nya. Hade funderat lite på Isbar. Men så läste jag att de eventuellt ruvar dåligt.... Visst behöver inte ruvas massor. Men lite kött vill jag ju få också.
Andra raser jag funderat på är Lakenfelder, Hedemora, Norsk Järhöna.
Men kanske är det någon ras som passar bättre som jag missat.
Eller gör man som självhushållare bäst i att ha en blandrasflock? Några hönor för vart ändamål. Överskottet kommer ändå gå till slakt. Men å andra sidan får man ju i så fall köpa in nya hönor hela tiden för att inte få något utblandat som kanske inte ger varken bu eller bä....?
Tips mottages tacksamt!

[Broberg]

Nästa gång jag skaffar höns, ska jag köra på Åsbo.

Alla raser lär ju ha både för- och nackdelar.

[Labbolina]

Varför just Åsbo. Berätta!   

[Broberg]

Varför just Åsbo. Berätta!   

För att de ska vara lite som små blommehöns, fast ruvvilligare. Hade blomme innan och de var bra på alla andra sätt. Dessutom är, där jag bor nu,  hönsbodens inredning och värpreden lagom till åsbohöns..

[Argona]

Jag har Isbar för att de lägger ganska bra med ägg (har jag läst) har bara haft dem i 1 år nu och de läggar bra med ägg tycker jag och i fredags la sig den ena för att ruva dessutom, det trodde jag inte att någon av de 4 st. skulle göra. Jag har Hedemora för ruvningens skull.

[tinaw]

Alla hönsraser har för- och nackdelar för självhushållaren. De fodersnåla ger mindre kött, de högvärpande ruvar mer sällan osv. Lantraserna har små krav på foder och är ofta härdiga och friska, men växer något långsammare än större raser. Jag föredrar att ha en blandad flock med mest värpande raser och så några ruvhönor, eftersom jag är mer förtjust i äggen än i slakten.

Man bestämmer ju själv vilka tuppar man har och vilka ägg man låter hönsen ruva på, så det är ju enkelt att hålla sin flock renrasig om man vill ha några hönor bara av annan sorts, förutsatt att deras äggfärg skiljer sig mycket från de andras.  Man kan till exempel tänka så här: En majoritet värpande raser, flera om man vill, bara hönor. En del ruvande ras som ger ok med kött, ok med ägg, har avvikande äggfärg till tupp/tuppar och några ruvhönor. Och så bara låta hönsen ruva på ägg från ruvhönsen till kött. Alternativt har man tupp till den värpande rasen (förutsätter att man bara har en värpras) och låter de ruvande hönorna bara ruva på värphönsens ägg.

Som kombihönor, bra till både ägg och kött, gillar jag personligen Wyandotte jättemycket, de både ruvar och lägger bra med stora ägg, är rätt biffiga och växer ganska bra i början = tuppkycklingarna kan med fördel slaktas ganska snart. Och så är de otroligt vackra och fluffiga. Men det finns massor av hönsraser, och alla har sina egna favoriter.

En ras som är kul och lite säregen är islandshönan. En ganska liten och nätt höna med bra flygförmåga, som värper mycket, börjar värpa tidigt och är bra på födosök. Men det blir inte jättemycket kött på en sån!

[Labbolina]

Aha, det var intressant med ruvningen Argona.

Tack för tipset om Wyandotte tinaw. Ska titta närmare på dem. Spontan tanke. Äter de inte mycket när de är så stora. Jämfört med lantraser tänker jag. Snygga är de ju i alla fall 

[Doris och Börje]

Ska man tänka till lite ekonomiskt på det hela tycker jag att någon rejäl "bonnablandning"
är ett bra val.
Blandrashöns brukar gå att få till en billig penning och har ofta bra ruvvilja och lägger ofta bra med ägg.
Storlek på höns och ägg kan ju såklart variera beroende på vilka raser de har i blodet.

Själv har jag en Lohman/Isbar/-dominant flock med en skvätt av Sv.dvärg, Appenzeller mfl i blodet.

Mina ruvar mer än nödvändigt och jag får fin färgblandning på äggen som är i en bra storlek.
Får sålt allt överskott!

Säljer ca 75 ägg/vecka när säsongen är som bäst dvs vår/höst. Tar 2 kr/ ägg.

Tillägg: Slaktar överskottstuppar och de ligger på en vikt på ca 1,2 kg när de är urtagna och plockade.

[skogsbonne]

Sussex för dom ruvar, lägger mycket ägg och blir kött på tupparna

[bo_i_dala]

Hej!

Har haft en del höns och det är fyra raser jag kan rekomendera

- Norska Jaerhöns, stora ägg, bra fodersökare och könsvisande dunfärg

- Orusthöns, Bra storlek på äggen, trevliga hönor (goda moderegenskaper) och bra fodersökare

- En Silveruddshybrid, jag vill minnas att den hette Silvia-någonting, God äggläggare.

- "Sverigehönan" en värphybrid framtagen för att värpa bra på hemmaproducerat foder utan importerad soya, bra foderekonomi

MVH/ Bosse

[Labbolina]

Hej!

Har haft en del höns och det är fyra raser jag kan rekomendera

- Norska Jaerhöns, stora ägg, bra fodersökare och könsvisande dunfärg

- Orusthöns, Bra storlek på äggen, trevliga hönor (goda moderegenskaper) och bra fodersökare

- En Silveruddshybrid, jag vill minnas att den hette Silvia-någonting, God äggläggare.

- "Sverigehönan" en värphybrid framtagen för att värpa bra på hemmaproducerat foder utan importerad soya, bra foderekonomi

MVH/ Bosse

Norska Järhöns har jag varit lite inne på, men vet inte var jag ska få tag på. 

Queen Silvia? Har jag också kikat lite på men det jag läst om den är att de kan vara lite åt "skarpare" hållet. Trevliga höns är ju att föredra.

Vad är "Sverigehönan" och var får man tag på sådana?

[flindra]

Jag vill nog gärna slå ett litet slag för lantraserna i alla fall. En liten skvätt lantbrukshistoria som man kan vara med och bevara. En del av raserna ruvar lite lagom mycket. Man får en flock som äter lite och letar mat själva. De sköter sig själva och är friska och starka.

Men vill man ha jättetama hönor ska man kanske ha någon annan slags höna. Fast man kan nog tämja även en lantras om man går in lite för det. Å andra sidan kan det ju vara en fördel om de inte är alltför tama när man ska slakta, kan bli jobbigt känslomässigt.

2 kr för matägg, jösses vad billigt! Tycker man ska försöka ta mera. Då får man ju knappt betalt för maten de äter... Äggen i butik kostar ju ofta mera. Tycker det finns ett värde i djur som har det bra, och att vi som har egna lyckliga djur inte ska sälja oss för billigt.

[Ronny]

Ska man tänka till lite ekonomiskt på det hela tycker jag att någon rejäl "bonnablandning"
är ett bra val.

Lantrashönsen kan man väl säga är färdiga bonnablandningar.

[bo_i_dala]

Hej!

Norska jaerhöns kan inte vara så svåra att få tag på, sök på de hemsidor som rasfjäderfäklubbarna har.

Sverigehönan fanns hos SLU i Uppsala, ring och fråga.

QS kan nog bli svår- Silverudd är ju "borta"
MVH/ Bosse

[Doris och Börje]

Lantrashönsen kan man väl säga är färdiga bonnablandningar.

Men dyrare

[skogsbonne]

Hej!

Norska jaerhöns kan inte vara så svåra att få tag på, sök på de hemsidor som rasfjäderfäklubbarna har.

Sverigehönan fanns hos SLU i Uppsala, ring och fråga.

QS kan nog bli svår- Silverudd är ju "borta"
MVH/ Bosse

Det är ju bara personen som är borta inte hönsen. Vet folk som har QS

[bo_i_dala]

Vad bra!!

[Ronny]

Tycker de flersta klagar på att lantrashönsen är alldeles för billiga, åtminstone de som säljer

Specialraser och hybrider värper visserligen många ägg, men som självhushållsras håller jag på lantraserna för de är mer mångsidiga och kräver mindre foder.

[karsan]

Är inte förmåga att hålla sig undan höken och andra rovdjur en aspekt också? 
Där har jag dock själv inga erfarenheter som skiljer mellan olika raser.

Samt pålitlighet att värpa i rede i hönshuset i stället för egna påhitt i terrängen - för de ska väl gå fritt?
För mig har min isbar varit den pålitligaste.  Svensk dvärghöna mest opålitliga.  Hedemora mitt emellan.  Men jag har bara haft ett fåtal höns.  Vad har ni andra för erfarenheter?

[flindra]

Det kan nog skilja en hel del mellan olika individer inom samma ras. Men en lite flaxigare ras lär väl kunna hålla sig undan bättre från höken tänker jag. Hätta (t.ex. skånsk blomme och silkeshöns) ska vara riktigt kasst när det gäller att se höken har jag hört.