Barn och graviditet + kaniner?

[Kanna]

Hur har ni som har kaniner gjort när ni haft små barn? Har ni tyckt att det har varit jobbigt att samtidigt sköta kaninerna eller går det bra att hinna med?

Kan en gravid kvinna städa kaninburar eller är det risk för toxoplasmos som det är med kattavföring?

Jag är inte gravid just nu men jag och min man har försökt få barn ett tag och vi hoppas att det ska bli snart. Jag funderar på om jag ska skaffa fler kaniner eller om de bara kommer att bli en börda senare.

[tessg]

Tiden man har som nybliven småbarnsförälder räcker aldrig till allt man vill, har man för många måsten blir man bara stressad.

Är det fler kelkaniner du vill skaffa hade jag väntat tills barnet blivit i alla fall 1 år.

Är det slaktuppfödning hade jag kört på (med tanke på att du inte är gravid ännu). Bygg fler burar, utöka antalet kaniner. Under graviditeten kan man sköta kaniner, toxoplasma hos kanin har jag aldrig hört talas om, det kan nog bara köttätande djur som katt drabbas av.
Blir du gravid kan du planera kullar så att du hinner slakta av innan bebisen kommer. Behåll ett par djur om du vill. När sedan bebisen blivit lite större och du känner att du har tid och ork, är det lätt att skala upp uppfödningen igen om burar mm. redan finns på plats.

Jag har två barn och vill ha ett tredje, men inte just nu. Jag bygger burar och ökar kaninbesättningen för fullt. Min plan är just att minska ner antalet till ett minimum innan min förmodade "trea" föds, och sedan känna mig för och sakta öka igen, som sagt är det lätt gjort om burar osv. finns. Att bygga en massa burar med en ettåring i famnen har jag priovat, rekomenderas dock ej

Sedan är det ju så att barn kan vara så vansinnigt olika. Vissa ligger och sover gott timme efter timme i vagnen. Då är det förståss lätt att sköta kaniner.
Mina barn har inte velat titta åt vagnen ens, enda platsen de velat sova på har varit i min famn, burstädning blir rätt uteslutet då.
Eftersom man inte kan veta på förhand vilken "sort" man får, tycker jag det är klokt att räkna med att få ett mycket krävande barn som lämnar väldigt lite tid åt annat, så slipper man bli stressad och få dåligt samvete.

[Kanna]

Det är kel och hoppkaniner det handlar om. Jag har nu tre kaniner och en kull på tre ungar. Ungarnas mamma fick problem med förlossningen och det blev kejsarsnitt. Tyvärr klarade hon inte narkosen och avled. Jag hade egentligen tänk behålla bara en unge ur kullen men jag tyckte så mycket om mamman och nu när hon dog känner jag att jag egentligen skulle vilja behålla hela kullen. Jag får fundera på hur jag ska göra. Burar håller jag redan på att bygga och jag har plats i min kaninbod. Fast jag vill ju också ha tid till att kaninerna ska få komma ut och röra på sig och inte bara sitta. Jag kommer att se till att de får den omsorg de behöver men det ska ju vara roligt för mig också och inte en börda.

[tessg]

Ok, då blir ju situationen lite annan, kelkaniner slaktar man ju inte av. Du kan inte ordna större hagar inne i din kaninbod, där de kan gå flera ihop? Då blir det mindre städjobb, mer yta och mer socialt för kaninerna, och du behöver inte känna dig pressad att ta ut dem i koppel eller liknande.

[sisel]

Om det är kelkaniner kan du väl kastrera och ha dem ihop. Det blir lättare för dig och du behöver inte ha dåligt samvete om de får lite mindre uppmärksamhet när de har varandra.

[garttin80]

Jag har en snäll pojke på tio månader. Han har varit med och öst skit, byggt burar och hägn. Sågat ner småträd, plockat gräs mm mm. Han är rätt nöjd med att titta på folk och djur från vagnen. :-)
Men han har haft det hårt från början, som nyfödd satt han i bärselen på mammas mage när hon bytte olja och oljefilter på bilen. B-)
Man får vänja dem från början. :-P

[Andromedae]

Vi har två hundar, två kaniner och en katt och planerar att bli gravid nästa år. Inte har vi en tanke på att avskaffa något djur heller. Mannen får väl hjälpa till om jag inte orkar, de flesta djuren har vi skaffat tillsammans och är således bådas ansvar.
Djuren är en del av familjen, helt enkelt.

[tessg]

Med första barnet går der mesta bra. Men när det kommer ett syskon och två barn skall dela på uppmärksamheten, då blir situationen en HELT annan. Särskilt om man som jag tror att hemmet är bästa stället för ett storasyskon istället för att skicka iväg denne till förskolan på 15 timmar.

Vad gäller att maken skall hjälpa till så håller jag såklart med vad gäller hushållssysslor osv., och har man djuren som gemensamt intresse gäller det såklart även för djuren.
I mitt fall är djuren MITT intresse som maken accepterar, men han är intresserad och därför skulle jag inte tvinga honom att vara delaktig. Såklart att han får mata om jag är sjuk, bortrest eller så, men jag vill inte tvinga någon som inte är intresserad att ta del av vardagssysslorna.