Insatsrör i skorsten

[Pelle D]

Sotaren har dömt ut min skorsten så något måste göras.
Vet att man kan installera ett så kallat insatsrör. Har även hört om de som gjort detta själva. Någon som har erfarenhet och vet vad det kostar?

[Baxima]

Kan du inte glid gjuta den själv?

[Pelle D]

Krävs det inte erfarenhet och specialverktyg vid glidgjutning? Ballonger, vinschar och specialbruk. Rädd för att det blir rena rama Andréexpeditionen ju!

[Frances]

Jo,gubben satte in rostfria rör. för honom var det lätt som en plätt som jobbar med rör hela dagarna.. Låter enklare än gjuta i mina öron...  

[Pelle D]

Jo,gubben satte in rostfria rör. för honom var det lätt som en plätt som jobbar med rör hela dagarna.. Låter enklare än gjuta i mina öron...  

Vet du vad det var för slags rostfria rör?? "Stela" eller "flexibla"?

[hustigern]

Hej!

Våra pipor (6 st)  blev utdömda i samband med att vi köpte huset. Murstocken är delad och svängd (tänk er ett liggande parentestecken med spetsen uppåt och så ett stödben ner i mitten) så det var enl hantverkare inte att tänka på keramisk beläggning med mindre än att de skulle riva isär halva murstocken. Det är helt enkelt för svårt/bökigt att få tätt när det inte är rakt ner.
Det var då inte ett alternativ (mars och el-uppvärmning = vi ville kunna elda snabbt) och med andra ord har vi rör, i två pipor. Eller slangar kanske man kan kalla dem, för de är flexibla, modell dragspel och av metall. Mellan rören och själva pipan fylls brandsäkert isoleringsmaterial, typ vermikulit (ett tips till alla som vill använda det vid frösådd - hör med närmsta skorstensfirma).

Fördelen med rören är att det är hyfsat simpelt att sätta in, läs billigare än keramisk beläggning, även om man måste anlita hantverkare för att få det gjort. Nackdelen är att murstocken inte värms ett skvatt.

Nu har jag ingen erfarenhet av att ha en eldstad med fungerande originalpipa så jag vet inte hur mycket murstocken värms i normala fall, men jag inbillar mig att det åtminstone är en del. Det måste ju finnas en anledning till att de är murade och oftast i mitten av husen.
Denna inbillning gör att jag nu efter 5 år börjar fundera på om scenariot med att riva isär murstocken ändå inte är helt tokigt - vilket maken tycker. Men det känns som om man bara har den uppvärmningskapacitet som finns i själva eldstaden - resten är värme för kråkorna... Murstocken har samma temperatur året runt. Jag är helt övertygad om att när vi fixar piporna i mittensektionen så blir de definivt keramiskt belagda - de är ju nästan rakt ner och enl hantverkarna inte lika svåra.

Så om din eldstad värmer murstocken och du inte vill bli av med det så ska du nog fundera om rör i piporna verkligen är något att tänka på eller om det är en mer arbetsam och omfattande reparation som gäller. Framåt sommaren då kanske eftersom det nu verkar bli vinter iallafall...

Lycka till!

/Anneli

[Baxima]

Att stoppa i ett insatsrör kostar väl typ 8000-10 000 kr.

Det finns många som har glidgjutit sina skorstenar med vanligt C bruk.
Kolla in www.byggahus.se Gå in på forumet

[Frances]

Jo.rören var "stela". Lite kniksit att få ner på sina ställen där skorsten inte var lika rakt som röret..men det gick..

[Winnie]

Har själv glidgjutit två pipor i min skorsten.

Glidgjutning är att föredra eftersom att man inte minskar rökgångens area(drag) samt att man får den uppvärmning av murstocken som är tänkt. Detta är nödvändigt för ventilation och torkning.

Ballong och keramisk massa är överkurs, den finns "vanligt" bruk för glidgjutning och istället för ballong används en konisk skumgummikudde mend en platta i botten (gör själv). Winch köpes billigt på tex biltema.

Viska skorstenen grundligt, fukta den dan innan. Dra sedan pipan en eller ett par gånger....

[kakel]

Den främsta funktion en murstock har, är att leda rökgaserna ut till skorstenen. I varje fall när det gäller röken från kakelugnar. Som – när nått rökgångsöppningen ut mot murstocken, kanske har kommit ner till en temperatur om ca. 100´ C   Dock har jag aldrig mätt själv.  

Detta i sin tur  är dessutom beroende av hur hög eldstaden; kakelugn är.  Övriga eldstäder har högre rökgastemperaturer. Eftersom dessa saknar kakelugnens suveräna rökgångssystem.

Vad beträffar insatsrör, så var  -för ett par år sedan-  pris per meter ca. 1000 kr.

Själv är jag inte så lockad av vare sig insatsrör eller gliddragning med en s.k. ”keramisk” massa. Vilket inte är keramik över huvudtaget. Keramik är benämningen på formad lera som torkats och bränts över 800 - 900´C

Men jag kanske ändrar åsikt när jag vet mer. Om dessa, numera använda metoder.
Har haft för avsikt att ta reda på mer om murstockar och skorstenar.. och material i samband med lagning av otäta dito. Men – så har det ännu inte blivit.



Jag vill gärna passa på tillfället att rekommendera läsning av en artikel som stod att läsa i No 4 år 2000 av  Tidskriften Byggnadskultur.  Skriven av Calle von Essen
http://www.byggnadsvard.se   Leta efter artikeln i "artikelsök"

Hittils har jag endast satt kakelugnar. Samt har planer på att testa renovering mina egna skorstensstockar (som är både svängda och delade) med säckdragning och lerbruk. Får se vad det blir..

/kakel

[Winnie]

Ang. keramiska massor...
Med detta menas ej att det är "keramik" utan att dess beståndsdelar utgörs utav ett keramiskt material....
Fördelen med sk keramiskt bruk är att den tål högre temperatur (1300-1400 grader C) än komventionellt bruk samt att den ej vittrar.

Att glidgjuta är enklare och billigare att göra själv än insatsrör. Glidgjuta är i detta fall bara ett annat ord för den klassiska "säckdragningen".

Men det viktigaste är att kontrollera att skorstensarean blir tillräckligt stor om man skulle välja ett insatsrör. Arean krymper drastist, vilket inte är fallet med glidgjutning.

[eka]

Det finns en historia varför vissa skorstenar har krökta rör. Under en period skulle skorstenen vara så liten som möjligt och mitt på taket. Därför kröktes och krymtes skorstenen för att bli "snygg" på utsidan.

[eka]

Borde man inte då egentligen fylla upp med ett värmeledande material istället? Är det någon som har fått en rimlig förklaring till varför man isolerar röret mot murstocken, som ju tål värme mycket bra?
Om murstocken är utdömd på grund av rökläckage, kan den ju inte vara detta längre efter att ett insatsrör har monterats och följdaktligen borde den ju kunna förbli varm som den var innan. Förklaring till detta?

Isoleringens syfte är inte att spärra för värmen. Men den skall inte lösas upp av värme som viss isolering gör.
Anledningen är att det inte får krypa några rökgaser på utsidan för då gör inte röret någon nytta. Så tätta som möjligt längst ner alltså.....

[eka]

Rökgastemeperaturer beror på vad man eldar för något.
Använder man olja så finns risk för kondensbildning som i sin tur innehåller syra som fräter upp skorstenen. Samtidig vill man ha så bra effektutbyte med så låga temperatur ut från pannan som möjligt.
Vid olja används följande siffror.
Temperaturen skall överstiga 60° vid skorstenens mynning (jag hoppas jag minns rätt här.) Temperaturen minskar med 10° per meter.
Alltså. Vid 6 meter skorsten 6*10 = 60° plus 60° i toppen = 120° ut från pannan.

[kakel]

citerar Winnie:
”Fördelen med sk keramiskt bruk är att den tål högre temperatur (1300-1400 grader C)”  

.. förlåt en enkel kakelugnssättare.. men när kommer man upp i  dessa temperaturer vid eldstadsbränning.  Eller i pannor avsedda för uppvärmning av småhus.. ??  (tänker icke på olja..)

Detta är nästan temperaturer för bränning av porslin.  Pannor kanske uppnår dessa temperaturer. Ok då..

De ”keramiska”  massor – Schädlermetoden, etc. som jag åsyftar, blir –efter härdning-  fullkomligt statiska i samband med en murstocksdragning . Själv är jag skeptisk till hur detta fungerar samman med en relativt rörlig konstruktion som en gammal murstock. Detta har jag länge förgäves funderat över. Samt sökt svar på.  Inom Svenska Byggnadsvårdsföreningen exempelvis.

Att glidgjuta är detsamma som säckdragning, är jag klar över..  Och att detta är att föredra framför insatsrör. Ibland har uppdragsgivare ändock föredragit dessa rör. Istället för att mura en ny murstock.

/kakel

[Winnie]

Kanske var lite otydlig...

Självklar kommer man inte upp i dessa temperaturer vid eldning men den fördel som detta kan ge är att man har en rökgång som står emot en skorstenseld.
Därmed inte sagt att det går att elda i den i framtiden men det kan rädda omkringliggande byggnadsdelar.

[kakel]

Din temperaturangivelse var inte direkt otydlig, Winnie.

Vid maximal förbränning, så undviks soteld !!   Även genom att sota regelbundet. Kort och gott; genom att hålla rent..  

Viktigt är också att elda rätt..  Sammanfattningsvis; hastig förbränning - samt med torr ved.


/kakel – som fortfarande funderar över en statiskt, härdande ”keramisk” massa – vilken vidhäftar mot en gammal, relativt sett ”rörlig” murstock..

[Janne_fixaren]

Hej Pelle D,

Flexibla insatsrör är en alldeles utmärkt metod att reperera din skorsten med. Det är en mycket hållbar lösning och de första flexibla rören sattes på 60-talet och är fortfarande i bruk utan problem. Detta är en enkelt att reperera med insatsrör och man kan nästan inte misslyckas bara man följer instruktionerna som finns (följer med vid leverans av rör eller titta på www.soliduct.com/information.php?info_id=36). Många tror att minskningen av skorstensarean är drastisk men om man räknar på flödet i ett runt rör konta flödet i en vanlig rektangulär skorsten ser man hur mycket effektivare det är i ett runt tvärsnitt, alltså går det att minska arean ganska rejält och ändå bibehålla flödet.

Även glidgjutning är ett bra alternativ, speciellt om du eldar med ved i öppen spis eller liknade och är tvungen att bibehålla arean i skorstenen. Med vid eldning av ved i en modern spisinsats är användning av insatsrör är en mycket bra lösning. Nackdelen med glidgjutning är att trots vad som ibland påstås i detta forumet så krävs det mycket mer erfarenhet för att få ett bra resultat.

Att värma upp en skorstensstock tar ca 35 timmar i snitt med vedeldning och det är inte vanligt att man eldar på det sättet idag. Därför strävar man istället efter skorstenar med lite tröghet dvs blir uppvärmda snabbt. När man inte får upp värmen rejält i hela skorstenen så kyler den istället rökgaserna och följden blir det lättare kondens och detta bidrar till många problem med utfällning av syror i dagens samhälle. När man repererar med insatsrör så använder man vermikulit som är ett material med mycket hög isolerfaktor och då minskar man risken för kondens.

[benno]

Otäta skorstenar skall man verkligen se upp med!Skall man använda sej av "glidmetoden" bör mqan inte göra det själv,det kräver proffs och dom kostar!Flexibla rör är att föredra när man gör det själv.Fäst ett tunt rep med ett lod  som sänks ner i skorstenspipan.Sedan jobbar en gubbe/tjej oppe på taket och en nere där lodet har "landat"Vid behov kan man behöva knacka upp ett hål i sidan på skorstenen för att hjälpa till ,ex. om rökgången svänger.Vad tätningen angår så är det viktigast vid anslutningen till värmekällan.
Jag har ett rör till kaminen i rummet diam. 110 mm och det är fullt tillräckligt för att få god effekt.Glöm inte att täta det hål Du ev. har tagit upp i sidan på skorstenen!

[trädman]

Har dragit några pipor med keramiskt bruk och det gick att lära sig det med. Sotaren var nöjd vid besiktningen. Hur länge det håller -det visar sig. Men det är inte särskilt svårt och man behöver inte mycket utrustning, men bruket är dyrt.