Min första vindgenerator..

[Tompas11]

För en sinusformad växelspänning gäller att toppvärdet är lika med 1,4 gånger effektivvärdet (roten ur 2 gånger effektivvärdet).
Om vi tar det här med likriktning av en växelspänning så förhåller det sig på följande vis:
Efter likriktning så har vi en pulserande likspänning och toppspänningen på denna är 1,41 gånger större än den påförda icke likriktade växelspänningen. När vi så glättar den pulserande likspänningen med en filterkondensator (elektrolytkondensator vanligt värde är ca 1000uF/Ampere) så stiger den glättade likspänningen med nästan denna faktor. Filterkondensatorns uppgift är att ackumulera något av den kraftigt varierande pulserande likspänningen under korta tidsrymder. Ju fler impulser per sekund desto bättre håller kondensatorn spänningen uppe. Kondensatorn uppladdas till toppvärdet och det är på grund av detta som det kommer mer likspänning ut än växelspänning in i en ostabiliserad likritardel.

 

[Tompas11]

Lite kort om mätinstrument som jag hittade på nätet någonstans någon gång...

RMS-MÄTANDE INSTRUMENT RMS står för effektivvärdesvisande instrument. Det RMS-mätande instrumentet har en enklare uppbyggnad, oftast likriktas växelspänningen i instrumentet och det likriktade medelvärdet multipliceras med formfaktorn 1,11. Detta värde presenteras på displayen som spänningens effektivvärde. Detta värde blir som vi nu förstår rätt endast vid sinusformad spänning. Om spänningen avviker från sinusform, vilket man inte har en aning om då man mäter, kommer det visade värdet inte att stämma med sanningen eftersom formfaktorn då är en annan!
Detta är trots allt det vanligaste instrumentet, och duger oftast i vardagsbruk.

TRMS-MÄTANDE INSTRUMENT TRMS står för TRUE RMS, alltså SANT EFFEKTIVVÄRDE.
Det betyder att instrumentet visar växelspänningens riktiga effektivvärde, oavsett kurvform. Givetvis har dessa instrument en gräns för hur stor avvikelse från sinusformen som dom kan hantera, detta anges vanligtvis i instrumentets datablad som maximal toppfaktor, Ft. (Högre eller lägre toppfaktor än 1,414 innebär ju avvikelse från sinusformen).

[ollebolle]

Man kanske kan se kondensatorn som en spann (hink).

Jag vet inte om liknelsen är bra men säg att de av växelspänning likriktade pucklarna är ett vattenmagasin med snabbt varierande höjd och att ett rör leder från vattenmagasinet till spannen via en backventil (motsvarande en diod i likriktarbryggan). Låter det komplicerat?

Spannen kommer nu att fyllas till brädden så småningom och få en nivå som är samma som högsta nivån i vattenmagasinet.

Utan kondensator (eller spannen) kommer nivån att växla mycket snabbt och ha ett slags medelvärde. RMS

Med kondensatorn kommer man att få toppvärdet. Genom likriktarbryggan drar man aldrig ur stöm från kondensatorn (ingen backström genom en diod) utan fyller bara på till brädden (helfull=toppspänning).

Alltså med kondensator får man högre spänning än effektivvärdet (den egentliga energin) så länge man inte tar ut så mycket ström.

När man tar ut ström kan man likna det med en spann där man tappar ut vatten. Nivån kommer då att minska mellan påfyllningarna. På motsvarande sätt blir det med spänningen över kondensatorn. Den jämna (glättade) fina spänningen kommer att få lite sänkning efter varje påfyllning från "pucklarna". Ju mer ström man tar ut desto snabbare faller spänningen mellan varje puckel. Ju större kondensator dess mindre fall. Det gäller givetvis att inströmmande är minst lika stor som utströmmande (vatten eller ström) annars kommer nivån i spannen (kondensatorn) att minska.

Inte vet jag om detta är en förståelig liknelse men ungefär så ser jag på det.


I liknelsen ovan motsvaras in/utströmmande mängd vatten av den elektriska strömmen och spänningen av vattennivån i hinken.

[Zigge]

Bra information, men det är en sak jag inte förstår och det är vad Tompa säger här:

Kondensatorn uppladdas till toppvärdet och det är på grund av detta som det kommer mer likspänning ut än växelspänning in i en ostabiliserad likritardel.

Vad är en ostaliliserad likriktardel? Jag trodde att kondensatorn stabiliserade den.

[Tompaiuppsala]

Nä... nu är jag inte me alls längre. Det här snacket hör hemma i en helt annan division

Nu sätter jag mig i soffan, tar en kopp kaffe, och låter det "stora" pojkarna snacka

[eka]

Jag tycker ni är på rätt väg allihop vad är det ni inte förstår. Fina beskrivningar. Det ni skulle prova med är att mäta med ett oscilloskop och se hur allting ändrar sig med tiden.

Om ingen kondansator finns. Då stiger spänningen upp och ner. Inget mätinstrument hinner med, altså får man se det medelvärdet som intrumentet ger. Täng om växelströmen gick väldigt långsamt. då skulle visaren sakta stiga och sjunka.

Sätt dit en helt perfekt kondensator. Den kommer att laddas upp till absolut högsa späningen som fylls på. Men tänk på att det är under en väldigt kort period som det går att fylla på och detta med en väldigt liten kraft. Så länge inte kondensatorn "läcker" ja då kommer spänningen att ligga konstant vid toppen.
Om kondensatorn läcker. vilket alla gör. Eller man sätter på en last. Mätinstrumentet i sig sjäv är en last. Så tömms kondensatorn ur. Spänniingen sjuker tills nästa våg kommer och skvalpar in lite "spänning"´. Nu skall vi byta och också tala ström. Det strömmar in energi vid vågtoppen. Ju lägre spänningen över kondensatorn blir. Ja under längre tid kan vågen fylla på och med mer kraft. Tillslut nås en gämnvikt där tiden och styrkan som fyller på motsvarar vad man häller ur under viloperioden. TRUE RMS
Varje gång det kommer en våg ökar man spänningen i kondensatorn. Dessemellan laddas den ur.
Det är fortfarande en likspänning som går åt samma hål med den varierar i nivå.
Detta kallas överlagrad växelspäning eller RIPPEL. Man strävar att få så lite rippel som möjigt.

Tänk på att det laddar bara i vågtoppar. Det skulle betyda att man bara skulle få ut hälften av enregin men med tanke på att generator och dioder vilar så blir värmen inte så stor. Toppströmmen kan då bli högre än om det alltid skulle flyta en ström igenom grejorna.

Nu skall jag krångla till det lite till.
Tänk er ett antal utrustning ansluten till elnätet. Alla drar ström bara under en liten period och det samtidigt. Detta orsakar problem i nätet och det är numer inte tillåtet att konstruera enkla likriktarkopplingar över en viss effektivå.

ok blev ni något klokare  

[Zigge]

Det jag bara accepterat rakt upp och ned är att spänningen blir 41 % högre efter liktiktning och att de som bygger vindkraftsgeneratorer därför kalkylerar med 9,5 volt växelspänning för att uppnå batterispänning (12 volt) vid ett visst varvtal. Efter likriktning ger det 13,4 - 1,4 (diodförlust vid likriktning) = 12 volt, säger de.

Jag tror att jag förstått nu, även om man inte rakt uppochned kan säga att likriktad växelspänning är roten ur 2 ggr högre efter likriktaren. Det är väl det att vi inte pratar om ren likspänning, utan likriktad växelspänning som spökar till det där med toppvärdet.

[Tompas11]

En ostabiliserad likriktardel består av en en spänningskälla (växelspänning) och en likriktarbrygga. Vid belastning så faller den utgående likspänningen från likriktarbryggan olika mycket beroende på hur stor belastningen är. Detta är naturligtvis också beroende av hur mycket ström spänningskällan kan leverera.

En stabiliserad likriktardel består av minst ytterligare en komponent utöver glättningskondensatorn. Denna extra komponent kan i ett enkelt utförande vara t.ex. en spänningsstabilisator. Spänningsstabilisatorns uppgift är att hålla den likriktade utspänningen konstant. Spänningsstabilisatorer finns att få i en mängd olika utföranden beträffande spänning och strömtålighet.

Om man t.ex. vill ha en stabiliserad utspänning på 12V så använder man sig av en spänningssatbilisator på 12V. Dock måste den likriktade spänningen som påförs spänningssatbilisatorn ligga ca 3V högre än den utgående spänningen ur spänningsstabilisatorn annars kommer det inte att fungera.

Hoppas att det klarnade lite grann i alla fall, annars ber jag att få återkomma.

[Tapio]

Halaj!

Goda tips ovan. Jag fyller på med ett till.

Det är inte så att man_måste_ha en ”snörteve” för att få en uppfattning om en likspännings utseende. Man kommer ganska långt med en billig multimeter också.
Hur då? Jo, anta att man har en likriktad spänningskälla försedd med en glättningskonding. Multimetern visar 12 volt. I själva verket går spänningen mellan kanske 11-13 V. Koppla nu om din multimeter till att mäta AC. Likspänningsandelen av den totala spänningen filtreras nu bort av instrumentet och den mäter bara ripplet!
Glöm inte bort att både DC och AC spänningarna är RMS (root mean square) värden om ditt instrument klarar att mäta sådana. Fast det tror jag att alla klarar, även de billigaste multimetrar.

För info: ripplet kallas också ibland för klirrfaktor och mäts då i decibel.
Anglosaxare kallar den också för S/N kvot där S:signal och N:noise.

//T

[eka]

Om man t.ex. vill ha en stabiliserad utspänning på 12V så använder man sig av en spänningssatbilisator på 12V. Dock måste den likriktade spänningen som påförs spänningssatbilisatorn ligga ca 3V högre än den utgående spänningen ur spänningsstabilisatorn annars kommer det inte att fungera.

Finns lowdrop som klarar mindre än 3volt
Dessa stabilisatorer funkar bra i enkla sammanhang, har i dagarna följt en annan tråd i ett annat forum där egenbruset från dessa stabilisatorer inte är tillräckligt bra.

[eka]

Halaj!
Det är inte så att man_måste_ha en ”snörteve” för att få en uppfattning om en likspännings utseende.

Det är klart men då skall man redan veta vad man mäter på. Är man novis så finns det inget bättre sätt att åskådligöra vad som händer över tiden.
Vissa billiga multimetrar adderar likspänningen så skall man vara säker bör man mäta genom en kondensator.

[Tapio]

Halaj!

Redan veta vad man mäter?
Vad spelar det för roll?
Visst blir det skillnad om spänningen är glättad eller om man får konstiga fenomen genom magnetisering i en lindning mm. men sånt får man stå ut med. Mätmetoden är alldeles för trubbig och ger ändå bara en övergripande bild.
Är man novis så lär man inte ha ett oscilloskop hemma. Däremot kanske man har en multimeter.

Den där sista meningen kan du gärna utveckla. Jag är maskinare i botten, men en sak vet jag med bestämdhet: man kan inte mäta spänning genom en konding!

//T

[eka]

Jag menar att man kan lära sig hur saker fungerar hos någon som har oscilloskop. Inte att det skall vara i var mans ägo. Frågan var, vad man mäter och här gäller det bara att få förståelse för vad som händer.

Nej likspänning kan man inte mäta genom en kondensator. Men växelspäning. Det är det man gör när man mäter ripplet utan likströmskomponent som du beskriver.
Växelspänning passerar i enkla ordalag genom en kondensator som den vore ett motstånd.Allt beroede på frekvens. krånligare än så behöver man inte tänka i detta fall.

[Tapio]

Halaj!

Det ligger en spänning_över_elektriska komponenter.
Det går en ström_genom_ elektriska komponenter.
När du påstår att du mäter en spänning_genom_kondingen så fattar jag ingenting.

En tumregel man inte får glömma bort vid all mätteknik är att när man mäter så ändrar man på det man mäter. Ex:En flödesmätare i en vattenledning kommer att strypa flödet. En tempgivare i samma rör kommer att leda bort värme.

Att stoppa in en konding – om det inte finns någon - av mätskäl i ett system skulle jag säga är en väldigt dålig ide.
Den kommer att stöka om.
 Det finns tre sorters prov: bra prov, prov utan värde och prov utan mening. Kondingprovet tillhör de sistnämnda.

//T

[Zigge]

Tompas navgenerator visar alltså rätt när den visar 28 volt såväl före som efter likriktningen. Toppvärdet är däremt 39,5 volt både före och efter likritningen, vilket alltså fullt tillräcklig för att ladda ett batteripaket på 36 volt.

Har jag förstått det hela rätt då?

[Bo]

som hushållar med energin och kan använda den högre spänningen till att ladda 12voltsbatterier. - De sänker spänningen och ökar strömstyrkan.

[eka]

Har jag förstått det hela rätt då?

Ja men hur mycket laddström det blir kan jag inte svara på just nu. Så länge sedan jag sysslade med helvågslikriktning. Orkar inte tänka nu när jag sitter med en bauta-förkylning  

[eka]

Halaj!

Det ligger en spänning_över_elektriska komponenter.
Det går en ström_genom_ elektriska komponenter.
När du påstår att du mäter en spänning_genom_kondingen så fattar jag ingenting.

En tumregel man inte får glömma bort vid all mätteknik är att när man mäter så ändrar man på det man mäter. Ex:En flödesmätare i en vattenledning kommer att strypa flödet. En tempgivare i samma rör kommer att leda bort värme.

Att stoppa in en konding – om det inte finns någon - av mätskäl i ett system skulle jag säga är en väldigt dålig ide.
Den kommer att stöka om.
 Det finns tre sorters prov: bra prov, prov utan värde och prov utan mening. Kondingprovet tillhör de sistnämnda.

//T

[OT] men jag måste svara.
Ja vid all mätning avleder man någon form av energi från det man mäter. Vid flöde måste du skapa "fall" att mäta över".  Mäter man ström måste man placera en shunt i systemet. (Om man inte utnytjar redan befintliga förändringar.)
Sedan måste man i mätsystemet kompensera för att visa det ursprungliga. Linjäraisera, förstärka ja allt som kan behövas för att kalibrera.

Glöm inte att vi här pratar om AC !

Att mäta igenom en kondensator är som att mäta genom ett filter. Vilket sker i nästan alla mätsammanhang.
Vi tar t.ex. ett oscilloskop. Mät en likspänning. Tryck sedan in knappen AC/DC mätning. Du ser en urladningskurva som kommer sig av den kondensatorn du kopplar in.

Att säga att jag beskriver "prov utan mening" är som att säga att elektronik inte fungerar.

[Tapio]

Halaj!

Nu har jag klurat lite till med påföljden att jag begriper ännu mindre.

                                                        Placering 1
o---------o                 o---------------------||----------|-----------------o
              här sitter                                                      |
AC in         en Gretzky-                                                 = Placering 2    DC ut
                Brygga                                                       |              
o---------o                 o---------------------------------|-----------------o


jag hoppas att det framkommer ovan vad jag försöker illustrera.

alltså, placerar man kondingen som i placering 2 (som en glättningskonding) så kommer man ju att mäta likspänningsdelen också.

placerar man den som i placering 1 så flyter ju ingen ström i kretsen.
visst, du kan mäta tomgångsspänningens AC-del men om inte lasten nedströms kretsen är med så blir det ju verkligen ett prov utan mening. lasten ändrar ju rimligtvis spänningens utseende.

vad är det jag har missat?
vad är det jag inte begriper?

//T

P.S. de där pinnarna hoppar fram och åter när jag redigerar på förhandsgranskningen, men jag hoppas att de intresserade begriper. DS

[eka]

  Nu förstår jag vad jag varit otydlig med.

Seriekondensatorn skall naturligtvis bara vara till mätinstrumentet INTE i matningskrettsen. Där skall enbart C2 vara.
Om du vill se vilket rippel du har så använder du C1 på mätkablarna.