Den här filmen bara MÅSTE ni se!!!

[Lars Pers Maria]

Blev tipsad och när jag tittade kunde jag inte sluta. Handlar om en man, Buck Brannaman, som åker runt och har kurser för folk med hästar samt löser problem. Mycket intressant. Alla som gillar Natural horsemanship kommer säkert att gilla den.
http://www.svtplay.se/video/260406/buck
Finns kvar ett tag till.

[Zadie]

Kan inte låta bli att kommentera, hoppas det är ok!

Jag är personligen inte så impad av den typ av "NH" som mest verkar gå ut på att rycka i ena änden och vifta i den andra. Jag tycker Brann och flera med honom säger kloka saker men sen är det ändå tämja och sitta på hästen inom 2 minuter som gäller i praktiken. Då är jag mer imponerad av den stil som tex Parelli kör (visst har det blivit en stor kommersiell rörelse och det kan man tycka vad man vill om, men grundtanken är god tycker jag och man behöver ju inte ge dem några pengar för att ta del av läran).

Åter till filmen, man kan diskutera missbedömningen som gjordes när man valde personen som skulle hantera den i princip vilda hästen med minimal flyktinstinkt och sen att han inte ser vad som hända skall. Jag trodde knappt mina ögon när snubben tog ut hästen med rep och filt och började direkt försöka lägga på den. Några sekunder innan hästen bestämmer sig för att attack är bästa försvar sa jag till sambon att snart smäller det, han kommer göra illa sig.. Fint att ingen klandrade hästen, men den avlivades ju ändå.

[dooh]

Jag älskade känslan i filmen, men började gråta när vi kom till hingsten i slutet. Allt kändes bara så fel med honom och deras hantering. Hans medhjälpare verkade mest vara en klåpare.

Hade det inte varit för att han kunde visa upp resultat genom sina äldre hästar hade jag inte gett fem öre för hans tränarkunskaper. För att komma upp och sitta kvar på en unghäst är den lätte biten i en hästs utbildning...

[Mustang]

  Även om filmen var fin att se,håller jag nog med Zadie . Jag är betydligt mer tilltalad av Monty Roberts. Kan inte så mycket om Klaus Ferdinand Hempfling,men jag gillar hans sätt med hingstar.

[Sandra i halland]

Håller helt med Zadie och Mustang.
var inte speciellt imponerad av ryckandet i hästarna, när han kom till att lägga ett snöre om bakbenet tröttnade  jag helt.
Jag gillar Monty Roberts mycket bättre, därmed inget ont om vare sig Parelli eller Hempfling, de är också duktiga.

[ulfen]

Storheten med Tom Dorranse, Ray Hunt, Buck, Monte Roberts och Pat Perreli med flera är att de har varit föregångare i USA och i andra länder, där de har upplyst det förkastliga med att bryta ner hästar med våld och visat att det finns andra metoder som inte innebär våld mot hästar. Det sker en ständig utveckling i positiv inrikning och det är bra. Men dessa men var först med att bryta den grymma behandling av hästar i USA och låt mig bara påminna om vad som fortfarande sker på svenska ridskolor där de unga ryttarna får lära sig att använda pisken på fel sätt.

[Spraka]

Jag gillade porträttet av Buck, hans sätt och resonera och han är utan tvekan en duktig hästkarl. Men fick samtidigt de flesta av mina fördomar om amerikaners ridstil, NH och hästhantering bekräftade.
Om den inridningen i filmen är det "mjuka" sättet, vad är då det vedertagna sättet i  USA att rida in unghästar?? 

Avsnittet med den unga felhanterade hingsten som blivit direkt farlig för folk, var helt otrolig. Hur korkad kan en hästägare bli, tycker jag, som inte avlivit den hästen för länge sedan innan något ännu allvarligare hänt. Där hade Buck rätt som påpekade att hästen om den hade hanterats på rätt sätt, hade den troligen blivit en snäll. Det var inte på något sätt hästens fel att han blev den han är, utan ansvaret ligger helt på den (makalöst okunniga) ägaren.

[kbh]

Avsnittet med den unga felhanterade hingsten som blivit direkt farlig för folk, var helt otrolig. Hur korkad kan en hästägare bli, tycker jag, som inte avlivit den hästen för länge sedan innan något ännu allvarligare hänt. Där hade Buck rätt som påpekade att hästen om den hade hanterats på rätt sätt, hade den troligen blivit en snäll. Det var inte på något sätt hästens fel att han blev den han är, utan ansvaret ligger helt på den (makalöst okunniga) ägaren.

Ja där håller ja med helt och hållet vet inte hur många hästar som ja köpt då folk påstår är farliga men inte är det  men skulle blivit utan tvekan om dom dom finge hållas   så ja för står Bucks resonemang

[Mångsysslare]

Såg den av en slump, och sedan på datorn också. Imponerad av hästkunskapen, även om han kanske var lite för ryckig i grimman ibland. Men han visste å andra sidan exakt när han skulle ta i och inte, så han har en otrolig fingertoppskänsla och hans häst såg absolut inte det minsta bruten ut!! Parelli är jag mkt mer tveksam till, men Hempfling är en stor, stor förebild. Har aldrig sett en människa möta en häst med sådan insikt och känsla!

[ElinorE]

Blev rekomenderad att se denna dokumentär utav mammas bara-använda-repgrimma-och-barfota frälsta grannar (vi gillar varandra "trots" olika inriktningar  ). Buck är tydligen en stor förebild för dem. Jag tyckte att det var en intressant dokumentär utav en intressant person. Däremot hade jag önskat att de visat mer utav hur han arbetar med hästar, mer från grunden.

Jag tycker att man ska vara öppen för andra stilar och sätt än sina egna, men det krävs att man kan sålla bort skräpet och inte gå på saker bara för att den och den säger att det ska vara så.

Hingsten i filmen hade jag inte gått i närheten utav. Jag blev alldeles kall när jag såg hur den betedde sig, lånade en gång ett halvblodssto som fått bestämma över allt och alla i hela sitt åttaåriga liv ( jag skyller på tillfällig sinnesförvirring och allvarlig hästabstinens). Hon visste hur man var häst, men högg, sparkade och gick över en om man inte gjorde som hon ville. Vid "vallning" lös i ridhus gick hon hellre till attack än bytte riktning. Efter två dagar hos mig fick en totalt orädd bekant träna först att valla lös och sedan i repgrimma. Jag hade snart en häst som var lugn, harmonisk, respektfull och gosig. Hon var inte elak, bara fruktansvärt ouppfostrad. Tyvärr testade hon alla andra och var förjävlig att rida på så efter ett par månader fick hon åka hem till ägaren (som var mycket nöjd över sin nu hanterbara häst och satte henne i avel ).

Jag gillar Hempfling, vet inte hur många gånger jag har läst Dansa med hästar.