Ny odling till våren - bryta jorden nu, gödsling etc?

[Lönshult]

Vi tänkte ordna en ny, större odlingyta för första skörd nästa år. Här ska så småningom växa robusta grönsaker och rotfrukter och täcka det mesta av vårt årsbehov, är tanken. För stort för att gräva för hand, så vi får låna grannens plog och harv. Vinner vi något på att börja bryta den gamla betesmarken redan nu i höst? Eller är det bättre att vänta till i vår? Vi är inga erfarna odlare och här på forumet har jag nu blivit yr i mössan av att leta råd  .  Marken består av relativt lätt lerjord, som varit betad de senaste 50 åren tror jag. Vi har rikligt av riktigt gammal kogödsel, utmockad av oss fr lagården. Annars finns det höns- och kaningödsel med mycket strö, fr de senaste två åren. Kan vi använda något av detta - i så fall, när ska detta på?

Vi är pragmatiker och kommer att odla det som efterhand visar fungerar bäst. Vi hoppas förstås på potatis, olika kålsorter, lök etc. Zon 3/4. Har läst här att det kan vara svårt med potatis första året, men att kål kan fungera bra. Har någon i övrigt erfarenhet av, eller vet var man kan läsa om, vilka slags rotfrukter/grönsaker det generellt kan vara bra att starta med?

Tacksamma för alla tips 

[Jennyt]

Mitt HETASTE tips är att inte odla på den nybrutna vallen första året.... ha is i magen, minst en säsong för att inte tappa lusten helt.

Såhär hade jag gjort: Lägg på ett tjockt lager av den naturgödsel ni har... blandade sorter och plöj nu i höst. Till våren harvar ni stycket och har det under nästa sommar i träda. Det betyder att ni varannan vecka harvar över hela alltihopet. Nästkommande höst lägger ni åter på naturgödsel, för att plöjja ner densamma, våren efter harvar ni. Nu kan det vara lämpligt att börja odla, men för att komma undan så mycket ogräsrensning som möjligt kan man göra samma procedur ännu en odlingsäsong. När det blir odlingsdags hade jag valt att dela in stycket i minst fyra stycken(upp till sju stycken om arealen är stor), för att kunna ha en växtföljd.

Naturgödseln som jag rekommenderar att plöja ner är i första hand inte till för att gödsla, utan den är till för att öka mullhalten i jorden och få ordentlig fräs på microlivet.... på så sätt skapar du en jord som kommer bära mycket frukt i många år framöver. Hackad halm är oxå bra att plöja ner i detta syfte.

Tålmod odlarvänner, tålamod

[tench]

Ni kan bryta den på hösten, men det kan nog krävas någon kraftig tallriksharv eller liknande för att bryta svålen. Bryt så sent som möjligt eftersom risken för att stort näringsläckage är hög. Ni vill gärna att det ska frysa precis efter brottet.
Gödsla gör ni på våren för att undvika läckage.
Potatis är dåligt att börja med eftersom knäpparlarver brukar vara i stort i antal när man odlar på bryten betesmark, gräsmatta eller liknande.
Kålväxter kan nog fungera bra. Det är säkerligen mycket näring bundet i växtligheten där nu och många kålväxter är näringskrävande.
Tänk också på att det kan vara mycket rester som inte bryts ned direkt, vilket kan kan försvåra direktsådd eftersom det är svårt att få till en bra såbädd. Att sätta ut förkultiverade plantor är bäst och då går många rotfrukter bort.
Svartträda tycker jag låter som ett otroligt dåligt val ifall man vill skona miljön och minska övergödning. Särskilt efter vallbrott. Svartträda har tidigare varit förbjudet, men jag tror det är tillåtet igen efter 2008 eller hur det nu var.
Jord som har varit betesmark har troligtvis ganska hög mullhalt och myllrande mikroliv.

[Lönshult]

Var tvungen att googla på "svartträda"... Tydligen ok i mindre omfattning nuförtiden.

Vad det verkar har vi alternativ 1) odla redan nästa år men mer arbete med rensning etc och mindre urval av växter, eller 2) Vänta ett år eller mer, inte ha så mkt manuellt arbete med rensning, sedan kunna odla vad vi vill (som jorden kan ta). Om jag fattat rätt. Jag antar att vår gamla kogödsel inte längre har något näringsinnehåll, utan skulle vara för att ge bättre jordstruktur. Men kanske behövs detta inte de närmaste åren på en nybruten vall.

Man vill ju egentligen bara sätta igång NU!!!    Stort tack för era synpunkter!

[Ylven]

Det är rotsaker som kan ta mest skada av knäpparelarver. Det är inte heller säkert att det blir så stora skador, jag har själv provat att odla bl.a. potatis på nybruten mark.

Man kan ju bryta marken nu, harva och så med någon sorts gröngödslingsgröda, helst en som dör under vintern, och sedan sätta igång till våren. Då kan det ju vara lämpligt att odla sådant vars nyttodel hamnar över jord, exv. bondbönor, kål, squash och majs.

Om ni har mycket rotogräs så skulle jag faktiskt rekommendera svartträda...

[Jennyt]

Mycket rotogräs och svår-rensat kan man utgå ifrån på en lerhaltig gammal betesvall

[Jennyt]

Ett annat riktigt bra alternativ är att ha grisar på stycket ett par år

[Tuppen-Sven]

Jaa, Ha grisar där!! De bökar upp jorden bra! Ha dem där från vår till senhöst, då ni ringer en slaktare så har ni griskött ett tag framöver, minst 2 grisar, annars blir de deprimerade, som alla djur när de är ensamma. Sen är det ju ''gratis'' gödsel på det med, grisgödsel är näringsrik! Sen när ni slaktat dem, harvar ni, men låt det torka lite innan harvning, det är så geggigt efter grisar!, så lite mer ödsel, plöj och harva, låt vara över vintern..

Jag är ingen expert på odlingsområdet, men väldigt intresserad av det! Vill själv ha en liten ''plätt'' att odla lite allt möjligt på

[kraut]

Grisar är alltid trevligt. Annars kan ni odla spannmål första året.

[fräsen]

Så här gör vi när vi bryter nya land:
Höstplöjer och harvar, plockar sten, harvar, plockar sten (bor i småland)
Täcker med ensilage/hö/halm över vintern
På våren antingen eldar vi upp resterna av täckmaterialet eller krattar av det beroende på väder
harvar och plockar sten i ett antal omgångar igen
så sätter vi potatis första året
andra året bönor och solrosor
tredje året kål
fjärde året antingen lök eller morötter/palsternacka/rödbetor osv

Första året är inte knäpparlarverna så farliga.

[Elliid]

Hej Lönshult.
Utmaningen med all odling efter nybruten mark är grästorv-restane,som gir mekaniska svårigheter vid bearbeting av jorden ,sådd och ogräsrensning/kupning.
Under vanliga lantbruksforhold(dvs.större skala änn självbehovsodling)brukar man derfor att köra kultivator eller skålharv innan plöjning,plöja helst på hösten innan ,for att vinna tid och få hjälp av frosten for att bryta ner torvet och grönmassan.Eventuellt kör man skålharv en gang till efter plöjningen och/eller på våren,allt for att bryta ner gräs-och rotrestane som var den gamla vallen.
Gödsling ska undvikas på hösten - leckasje -,och gjödseln ska alltid arbetas inni jorden på nåt sätt(om det nu är plöjning eller harvning )- av samme årsak-rätt efter spridningen.
Men ni snackar väl om småskalig odling här.,kanske 5000 kvm max?
Samme grundprincipier gälder såklart,men praktisk sätt blir bearbetningsmetoder ev.annorlunda,eftersom det kanske ej fins möjlighet att använda ovanlistade maskinerier i samme grad.
Träda kan göras ett år ,som redan sagds,fordelen är mindre ogräsrensning i nästa säsong,nackdelen leckasje och en tappat odlingssäsong.
Man kan odla vad som helst redan 1.säsong,oxå efter vårplöjning,dette har jag -ofrivilligt!-testad 6 ganger på 6 olike platser , 6 år i rad(på en yta på ca 5000 kvm),utmaningen är som sagd den mekaniske biten.man måste jo på något sätt få til en någonlunda finstrukturerad jordstruktur til dom mera sensibla växterna(ex.morötter,persiljerötter  etc)det är tids-och arbetskrävande,man måste räkna med 30-100 % mer insats for kg odlat grönsak änn vid odling på en etablerad åkerjord (plus att små- fröane inte alltid gror helt jämnt).Men om man aksepterar det,går det absolut.
Har aldrig haft problemer med larver i potatisene (odling på flera tusen kvm varje år),tvärt imot potatisene är något som faktisk funkar lättast och bäst vid nybruten vall efter min erfarenhet.Det fantes oxå en gammal tradition att lägga potatiser ut på vallen och plöja dom ned samtidigt  med vallen.
Grönsaker kräver relativt mycket näring,särskilt kålväkster och potatiser.jag ville inte overvurdera näringsinnehållet i bruten vall ,vet att det går att odla utan gödning en säsong,men resultatene brukar bli bättre med passande (naturgödsel!)gjödning .Gammal stallködsel innehåller väldigt lite aktiv gjödning,men är alltid bra for att öka jordens organiska material.
En gram jord innehäller milliarder av livsformer (bakterier,sopp och smådjur)bundet sammen i ett otrolig komplex luftigt livsnätverk och det är BARA gennom disse livsformene att en jord är levande och fruktbar.All packninng av jord gennom maskiner eller djur som tråker rundt på samma ställe over en längre tid eller bökar rundt i den när den är fuktig,blöt(plus att köttätande djur-som grisar-äter opp stora delar av alle större smådjur som fins i jorden),skadar och minskar jordens fruktbarhet.Extremt så på tyngre jordtyper.
Praktisk sätt har jag aldrig i praxis sätt eller opplevd att en jord har blivit bra behandlad under grisbete,forutenom när man har flyttbara småhager som flyttas senast varannen dag.
Lycka till!

[niggle]

jag har ägnat mig åt kål och potatis i några år.
Det mest lättodlade och lätthanterliga kålen tycker jag är grönkål.
Ska man odla ekologiskt måste man täcka. Annars blir det inget kvar efter kålmaskarna. OBS! inte täcka med fiberduk. Det blir för varmt.

Potatis tycker jag funkar alltid. Bäst med stabila sorter. Asterix är en vinnare.

[hönstanten]

jag har ägnat mig åt kål och potatis i några år.
Det mest lättodlade och lätthanterliga kålen tycker jag är grönkål.
Ska man odla ekologiskt måste man täcka. Annars blir det inget kvar efter kålmaskarna. OBS! inte täcka med fiberduk. Det blir för varmt.

Potatis tycker jag funkar alltid. Bäst med stabila sorter. Asterix är en vinnare.

Vad täcker du med om det inte är fiberduk? Här vinner kålmaskarna alltid....men hönsen blir glada....
Ge mig tips. Jag har aldrig lyckats med ngn kål fast jag har täckt (med fiberduk), samodlat med tagetes, tvingat hönsen att äta de gröna små rackarna....men så fort jag vänder ryggen till så är kålen "borta"....

[ChristinaR]

Vad täcker du med om det inte är fiberduk? Här vinner kålmaskarna alltid....men hönsen blir glada....
Ge mig tips. Jag har aldrig lyckats med ngn kål fast jag har täckt (med fiberduk), samodlat med tagetes, tvingat hönsen att äta de gröna små rackarna....men så fort jag vänder ryggen till så är kålen "borta"....

Bärnät funkar bra. Det kan ligga på hela säsongen utan att det blir för varmt.

[Potatisblomma]

Bärnät funkar bra. Det kan ligga på hela säsongen utan att det blir för varmt.

Bärnät? Jag tänker på de där blå med maskor på minst 2*2 cm och då kommer ju fjärilarna igenom...!? Finns det småmaskigare bärnät? Hm, myggnät borde ju fungera 

men så fort jag vänder ryggen till så är kålen "borta"....

Envishet är bra - Börja leta äggsamlingar redan när de första fjärilarna fladdrar runt plantorna. Mycket små och gula, på undersidan av kålbladen, lätta att klämma sönder. Sen tar man en tur i kållandet minst varannan dag, och vänder på bladen och klämmer varenda litet maskliknande man ser. Larverna är ganska ljusa i färgen när de är riktigt små.

[ChristinaR]

Bärnät? Jag tänker på de där blå med maskor på minst 2*2 cm och då kommer ju fjärilarna igenom...!? Finns det småmaskigare bärnät? Hm, myggnät borde ju fungera 

Finns med mindre maskor också.

[Potatisblomma]

Finns med mindre maskor också.

Granngården, eller var? 

[ChristinaR]

Granngården, eller var? 

Tror jag köpte på nån lokal plantskola här...

[Potatisblomma]

Tror jag köpte på nån lokal plantskola här...

Då blev det nog knepigare 
Har aldrig sett annat än de vanliga bärnäten, å andra sidan har jag väl inte letat efter något annat heller...

[kraut]

Byggnadsställningsnät vet jag att flera odlare använt sig av med goda resultat. Tror att de köpt från/av byggnadsställningsfirmor till bra pris.