Artikel: Inkokning

[trojlik]

Vet någon om det finns kurser man kan gå i inkokning och tillvaratagande?

[Matglada Tänkaren]

Kolla hushållningssällskapet där du bor, eller fråga någon riktigt gammal människa som minns hur man gör.
Det finns några bra gamla böcker. En del ligger skannade och kan läsas på nätet.
I USA och Tyskland finns mycket. Både böcker och på nätet

Berätta gärna om du hittar någon kurs!
/MT

[hemmamamman]

Jag har fått tag på en massa burkar och en massa gummiband, men nästan inga av burkarna har spännena. Vart får man tag på dom?

[ieenilorac]

Beroende på typ av burk behöver man inte så många spännen. När man kokt in, och vakuum bildats, så tar man av spännet och använder det vid nästa kok. Du behöver alltså bara så många som går åt vid ett kok.

[borlotti]

Jag har undrat lite över hur näringsinnehållet påverkas av inkokning. Nu har jag försökt läsa på lite, men hittar inte så väsrst många källor. Här http://www.mealtime.org/uploadedFiles/Mealtime/Content/jsfaarticle_partiiucdavis_may07.pdf verkar jämförelsen mellan fryst och inkokta grönsaker ganska jämn. Men på "djupfrysningsbyrån"  http://www.djupfrysningsbyran.se/om_djupfryst/kvalitet.html visas en jämförelse som föga förvånande är till frysta livsmedels fördel.
Är det någon som har mer info om det här så tar jag tacksamt del av det!

[hemmamamman]

Beroende på typ av burk behöver man inte så många spännen. När man kokt in, och vakuum bildats, så tar man av spännet och använder det vid nästa kok. Du behöver alltså bara så många som går åt vid ett kok.

Problemet med det är att det är 3 olika storlekar på burkarna. Spännena som var med passar bara till den ena storleken. Så jag behöver alltså fler spännen i alla fall.

[borlotti]

Jag har undrat lite över hur näringsinnehållet påverkas av inkokning. Nu har jag försökt läsa på lite, men hittar inte så väsrst många källor. Här http://www.mealtime.org/uploadedFiles/Mealtime/Content/jsfaarticle_partiiucdavis_may07.pdf verkar jämförelsen mellan fryst och inkokta grönsaker ganska jämn. Men på "djupfrysningsbyrån"  http://www.djupfrysningsbyran.se/om_djupfryst/kvalitet.html visas en jämförelse som föga förvånande är till frysta livsmedels fördel.
Är det någon som har mer info om det här så tar jag tacksamt del av det!

Ingen?!

[Norrsken]

Kom till min stora glädje över en gammal inkokningsapparat nu i höst. Har provat lite smått (mest av experimentlusta än så länge) och är glad som en lärka över att det fungerar! Men undrar lite ang gummiringarna...

Jag fick med en himla massa burkar av de där gammaldagsa modellerna. Fick även gummiringar och byglar till dem, dock bara röda gummiringar.. Men det jag testat har blivit bra även med "fel" gummiring, dock verkar gummiringen till den enda konserv jag öppnat blivit väl så sladdrig av att ha suttit på "fel" burk.

Eftersom det är gummiringarna som är förbrukningsvaran i sammanhanget, så behöver man ju förr eller senare nya. Och, på den där finfina länken till husmodern, så finns det ju några olika typer av ringar, men hur vet man vilka som passar? Storlekarna som anges, är det innerdiameter och ytterdiameter?

http://hus-modern.jetshop.se/gummipackningar-c-165-1.aspx?sortorder=6&direction=0&defps=10&pagesize=12&pagenum=2&useparams=0

Förvisso ruskigt dyra, men... att veta ungefär vad det är man behöver är ju en bra början! Och, det där med ringar från tyskland var ju faktiskt intressant!

[marymae]

Kan man koka in i en vanlig tryckkokare? Jag har en nämligen och jag förstår att man rimligen inte kan rymma så mycket i den i så fall men går det? El flyger det glas och mat över hela köket? Jag vill liksom inte testa bara för kul skull om jag inte vet vad som händer. Sedan vet jag att man kan koka in i långpannan i ugnen, är det någon som har tips och råd om detta?

[Petter B]

Jag har ingen egen erfarenhet av tryckkokare, men jag vet att man ofta använder det för inkokning. I USA finns tryck-inkokningsapparater för vanliga hushåll och industrin använder alltid tryckkokare. Anledningen är att man med dem kan komma upp i de 121°C som behövs för att avdöda botulinum-sporer.

Tyvärr vet jag inte något om hur man gör för att inte spränga köket.

[ChristinaR]

Jag har ingen egen erfarenhet av tryckkokare, men jag vet att man ofta använder det för inkokning. I USA finns tryck-inkokningsapparater för vanliga hushåll och industrin använder alltid tryckkokare. Anledningen är att man med dem kan komma upp i de 121°C som behövs för att avdöda botulinum-sporer.

Tyvärr vet jag inte något om hur man gör för att inte spränga köket.

Kollar man på amerikanska sajter så är det speciella tryckkokare som används för inkokning (pressure canner), inte vanliga tryckkokare för matlagning (pressure cooker) och man kan inte koka in i en vanlig matlagningsstryckkokare. Den här artikeln förklarar en del:

http://sharonastyk.com/2008/07/24/pressure-canning-101/

[marymae]

Kollar man på amerikanska sajter så är det speciella tryckkokare som används för inkokning (pressure canner), inte vanliga tryckkokare för matlagning (pressure cooker) och man kan inte koka in i en vanlig matlagningsstryckkokare. Den här artikeln förklarar en del:

http://sharonastyk.com/2008/07/24/pressure-canning-101/

Den var bra, men hon säger faktiskt att en tryckkokare som klarar fyra quarts ca 4 litersburkar och om man kokar längre kan användas! Nu vet jag inte hur mycket man får in i min men jag ska kolla, den är stor iaf. Nu ska jag visserligen i första hand försöka klara vanlig inkokning i år men jag kanske klarar mig från att köpa en om min 'gryta' funkar. Sedan är det här amerikaner och de är ju lite ibland överdrivet säkra så jag ska läsa vidare lite för att få hela bilden.

[123joel]

kom vi fram till ifall sådana glasburkar med locket fastsatt i metallbyget och metall-spänne för å klämma fast locket, fungerar ??

btw stort tack till alla som kommer med goda råd, det här är nog den bästa trå¨den jag läst på länge! mkt intresant

[christinag]

Vad menar ni med inkokning? *En kanske litet dum språkfråga från en som vuxit upp i ett annat land* Konservering eller koka ihop något tills det blir en mindre mängd? Hänger inte riktigt med i diskussionen här.

[christinag]

Blev bara förvirrad av att läsa själva artikeln. Ställer man burkarna med innehåll o allt i en kokare? Så har jag aldrig sett någon göra. Såhär gjorde vi hemma: Det som skulle konserveras kokades i olika tidsrymder beroende på vad det var för något i en stor gryta. Sedan fylldes det på med hjälp av steriliserade redskap i glasburkar eller lerkrukor (typ äldre höganäskrus exempelvis, där höll sylten i tjugo år). Överst häller man paraffin i ett lager som kunde vara 1 - 1½ cm högt. När det var halvstelt stängde man locket och ställde kruset på huvudet så att bakterierna i luftmellanrummet (som i bästa fall försvann) avdödades. Innehållet var obegränsat hållbart, förutsatt att inget luft (=syre) kom åt innehållet. Saker som innehöll naturliga konserveringsmedel som tex lingon, som innehåller bensoesyra, kunde man bara röra (eller koka förståss om man ville det) ihop och hälla ned i höganäskrus. Jag kommer ihåg särskilt en gång då vi fick mycket bär och det största kruset tog 12 år att tömma. Dom mindre kunde hålla i 3-4 år (om ingen var sugen förståss)  Sylt kokades och hälldes ibland på (smalhalsade) flaskor med paraffin och/eller kork i toppen. Även dessa var i princip obegränsat hållbara, särskilt om man följde regeln om att ställa dem på huvudet så att det i princip kokande innehållet rörde vid paraffinet eller locket/korken. Då var allt sterilt. Burkar med gummiringar hade vi också, men vi kokade innehållet separat. Vi hade inte råd med den typen egentligen, vi tog till vadsomhelst med ett passande hållbart lock till, eller t.om. bara en steriliserad kork ovanpå. Syrade grönsaker behövde inte kokas på det här sättet, där räckte det i princip med att sterilisera förvaringskärlet och sluta till tätt. Syrade grönsaker hade vi dock sämre tilltro till vad det gällde hållbarheten i vårt hushåll. Vi åt gärna upp det allteftersom, litet innan vi tog övriga konserverade livsmedel. Men nog höll grönsakerna ett par två-tre år på det sättet i alla fall. Längre är säkert möjligt.

Dom här ringarna var det någon som frågade om. Det är standardiserade storlekar som jag nog tycker att de i princip har sett likadana ut till sina respektive burkstorlekar de senaste 50 åren. Säkert längre än jag kan överblicka också. Jag har hittat burkar med årtal på som var mer än hundra år gamla. Jag har provat "tyska moderna ringar med norska urgamla burkar" och det har passat. Kanske glastillverkningen var likartad på många håll.

[christinag]

Kom på litet mera:

Sånt med proteiner i eller fetthaltiga saker kokades längre tid än tex sockerhaltiga saker. Dom kunde inte heller alltid läggas in i de kärl som fanns. Höganäskrus exempelvis var bra men litet lyxvara. De var hårt brända. Sämre kärl kunde man klä invändigt med hjälp av olika metoder, tex paraffin, för att undvika syretillförsel. Ju mer man funderar på detta, desto mer kommer man ihåg. Finns det inte någon sida för sådana här tekniker på Nordiska Riksmuseet?

[kurt]

Artikeln handlar som sagt om inkokning, det har inget med syltkokning att göra!

[christinag]

Artikeln handlar som sagt om inkokning, det har inget med syltkokning att göra!

Mitt inlägg handlar inte om syltkokning heller. Sylt användes som exempel på vad som kunde konserveras med den metod jag beskrev, det är allt. Du kan byta ut det mot grönsaker eller kött, vad du vill. Tråkigt om det inte framgick i det jag skrev.

[christinag]

Om det gällde bara "konservering" då skulle det väl inte handla om konstiga apparater? Jag undrade också om det gällde just den här metoden att "ställa ned hela burkar i en apparat" eller om det gällde andra metoder också. Det var det jag ville veta, inte upprepning av samma sak. Nåväl, vi förstår inte varandra, det får väl vara då.

[Anders S]

Enligt min uppfattning bör det heta hermetisk inkokning eller hellre hermetisk konservering. Ordet inkokning betyder i min värld något annat, t ex inkokning av fisk. Ett recept på detta finns här:
http://www.connoisseur.se/bengt/bp3.html

INKOKNING
Fisken sjuds i vatten, tillsatt med grönsaker, kryddor och syra i form av citron, ättika eller vinäger. Den får svalna i sitt spad och serveras vanligtvis i detta. Skumma noga så att spadet blir så klart som möjligt. Inkokningstiden är i stort sett densamma som vid vanlig kokning, men låt grönsakerna sjuda ett tiotal minuter innan fisken läggs i för att överföra deras smak till spadet. Inkokt fisk serveras alltid kall med kall sås. Tillagningssättet är också grunden till fisk i gelé eller aladåb. Spadet silas då och klaras med äggvitor samt tillsätts gelatin. Kontrollera före klarningen att det inte är för salt. I så fall tillsätts mera vatten eller lite vitt vin. Till inkokning passar endast feta fiskar som lax, regnbågslax, makrill, ål och sill. Det är ett praktiskt tillagningssätt, då man kan förbereda rätterna i god tid innan de skall serveras. De blir också dekorativa.