Alternativ.nu

Mat & tillvaratagande => Övrigt om mat och recept => Ämnet startat av: Petter B skrivet 28 nov-06 kl 20:10

Titel: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Petter B skrivet 28 nov-06 kl 20:10
Detta är en artikel ur Åter 4/06
Tillägg om botulism (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=52583.msg411976#msg411976)

Inkokning
Petter Bergström
Att koka in kött och grönsaker på burk är ett bortglömt men bra sätt att ta hand om skörd och slakt. Har man ett rejält burklager och lite rutin på hanteringen går det riktigt snabbt att ta hand om stora mängder. Konserverna håller sig sedan i evighet, utan socker, salt, konserveringsmedel eller elektricitet, tills man öppnar burken, ev. värmer lite och serverar.

Det finns många olika sätt att bevara det gården ger vid skörd och slakt. Det vanligaste sättet i dag är kanske infrysning, trots att det är en metod med många nackdelar.
En av de bättre metoderna att ta till vara sin mat på är inkokning, eller som det ibland kallas: konservering eller hermetisering. Metoden lanserades i början av 1900-talet då staten anordnade kurser och möten för att lära ut denna ädla konst till landets husmödrar. I dag är den nästan bort?glömd, trots många fördelar:
Hur funkar det?
De burkar man använder vid inkokning är glasburkar med tillhörande glaslock, gummi?ring och klämma. Burkarna fylls, men inte ända upp. Under tiden läggs gummiringarna i en kastrull med kallt vatten och får koka upp så de blir mjuka. Gummiringen läggs på burken, sedan locket och slutligen knäpps klämman på som håller fast locket innan vaccuum bildats. Burkarna staplas sedan i en stor gryta kallad konserveringsapparat och vatten fylls på runt om. Vattnet bör gärna nå lite över översta burken, men åtminstone i linje med dess innehåll. Apparaten sätts på spisen och när vattnet börjar koka tar man tid. Jag brukar köra en timme för vegetabiliskt och två för animaliskt. Där efter tappas vattnet ur och burkarna får svalna. Nu har alla bakterier i burkens innehåll dött av värmeslag och luften i burken har trängts ut så att ett vacuum bildats. Inget syre och inga bakterier kan komma in och inget kan hända med innehållet. Locket hålls nu kvar av sig själv och man kan ta bort klämman.
  För säkerhets ska man nu dra ordentligt i locket för att kolla vacuumet. Lite skräp på burkkanten, en liten spricka i gummiringen eller en liten flisa som åkt ur i lockets kant, gör att luft kommer in och vacuumet släpper. En sådan burk ställer man åt sidan och äter upp direkt.
  Inkokning är faktiskt en vanligare än man kan tro. Titta på en burk majs eller krossade tomater i mataffären så ser du att de inte innehåller några konserveringsmedel. Det är samma gamla vacuum som gör att de håller sig år efter år i butikshyllan.

(http://www.alternativ.nu/bilder/Inkokning/134_3472.jpg)
Att koka in bönor på burk är smidigt eftersom ma slipper blötläggningstid och kokning. Här är det röda bönor och Yin & Yang som ska kokas in i 1/2-litersburkar med grön ring.

(http://www.alternativ.nu/bilder/Inkokning/134_3457.jpg)
Saltet behövs inte för konserveringen utan är bara en smaksak. En rågad tesked till en 1-litersburk brukar vara lagom. 1,5% brukar vara ett bra riktmärke till det mesta. Häll på salt och vatten var för sig. Skulle man hälla på en färdig salt?lag skulle sältan bli olika beroende hur tätt packade grönsakerna är.

(http://www.alternativ.nu/bilder/Inkokning/132_3205.jpg)
Häll på vatten till ca 4/5-delar av burken. Det är inte hela världen om något sticker upp över ytan, med undantag av spritade kokbönor som behöver ta till sig vatten då de sväller. När man kokar in kött använder man i allmänhet inte vatten utan egen buljong som man kokt på benen.

(http://www.alternativ.nu/bilder/Inkokning/IMG_2534.jpg)
Innan burkarna är färdiginkokta och avsvalnade måste de ha en bygel på sig för att locket ska sitta åt.  Här syns burkar med röda gummiringar. Dessa klämmor skiljer sig från de gröna.

(http://www.alternativ.nu/bilder/Inkokning/135_3556.jpg)
De färdiga konserverna bör stå mörkt och frostfritt, varför jordkällaren är ett bra utrymme om man har plats där. Det är då också smidigt att plocka ner några burkar i korgen när man ändå hämtar potatis och andra grönsaker till maten. Se bara till att bygga rejäla hyllor för det blir tyngre än man tror. Ställer man konserverna gruppvis är det lättare att se hur mycket man ha kvar av de olika sorterna. På bilden vaxbönor och harricot verts, i bitar till vardags och hela till fest.

Inkokning kontra andra konserveringsmetoder
I princip skulle kanske inkokning kunna ersätta alla andra konserveringsmetoder, men samtidigt är ju de olika konserveringsmetoderna en del av mångfalden i den dagliga kosten. Vi vill ju fortfarande ha torkade äppelringar, kallrökt kött, marmelad och andra produkter som redan är konserverade och håller sig utan att behöva kokas in. Ibland är också andra konserveringsmetoder mer fördelaktiga, om inte annat så för att glasburkarna inte räcker till. Vilka metoder som ska användas till vad får var och en komm fram till själv, men så här tänker vi i vår familj:
  Torkning. Lite torkad frukt vill man ju ha och den kan knappast ersättas med inkokt sådan. När frukten väl är torkad tar den ju också mindre plats än den hade gjort om den kokts in. Handlar det däremot om att snabbt ta hand om stora mängder frukt, så går det snabbare att fylla frukten hel, riven  eller mosad i burkar och koka in den, än att torka den, om man inte har en väldigt stor torkanläggning vill säga.
  Torkning av grönsaker är ofta tidsödande då många grönsaker måste förvällas innan torkning och sedan läggas i blöt innan det kokas för tillagning. Även här krävs en rejäl anläggning för att allt ska hinna torka innan det möglar på ollorna. Torkade grönsaker blir sällan lika fräscha som inkokta. Men det tar ju liten plats, så låt gå som campingmat, nödproviant eller vid burkbrist.
  Torkning av svamp tycker jag är befogad med trattkantareller och andra småsvampar, men större svampar måste verkligen vara toppenfräscha och torkas snabbt för att inte bakterier och mögel ska ta överhanden. Annars är det bättre att steka ihop dem ordentligt med salt och fylla i de små konserveringsburkarna som kallas svampglas.
  Att torka kött är smidigt, men inkokt kött är lättare att variera och snabbare att tillaga än torkat. Det torkade köttet har en tendens att bli tråkigt och lite för torrt efter ett halvår eller så.
  Saltning: Att salta grönsaker och svamp ser jag ingen mening med eftersom det tar nästan lika stor plats som inkokta sådana, och ändå har nackdelen att vara alltför salta och måste vattnas ur.
  Vad gäller kött så finns det vissa delar som passar bättre insaltade, åtminstone till en början: sidfläsk, skinka, fläsklägg och tunga. Det kött vi förvarar i saltlake tar vi upp tidigt på våren och röker, kokar in eller fryser. Det möglar lätt när värmen kommer annars. Dessutom är det smidigt att ha insaltat långkokskött som t ex fläsklägg och rimmad lammbog färdig?lagat och urbenat på burk.
  Rökning. Som konserveringsmetod fungerar endast kallrökning. Varmröker man måste produkten kokas in eller frysas efteråt. Lämpliga produkter att kallröka är lammlår, skinkor, sidfläsk och korv. Ingen av dessa gör sig ändå särskilt bra i burk. 
  Det kallrökta kan utan problem hålla sig över ett år, även om lammår och framför allt bogar kan bli lite väl torra mot slutet. Skinkor och fläskbogar blir dock aldrig för torra, håll bara koll så ingen lägger ägg i dem under rötmånaden. Det kan då vara läge att använda tomrummet som nu blivit i frysen, eller att ta fram lite burkar.
  Frysning: Har man eget kött har man sällan plats att ödsla frysutrymme på vegetabilier. Kanske kan man tillfälligt slänga in lite majskolvar mm på hösten när frysen är tom, om man ser till att ha ätit upp dem innan slakten. Och kanske bären tills man får tid att koka sylt.
  Vad gäller kött så är det ganska många delar som lämpar sig bäst för frysning, så om man inte har massor av frysboxar och gratis ström, är det bäst att hålla sig till dessa delar och ta vara på de övriga på annat sätt. Det kött jag absolut tycker man ska offra det dyrbara frysutrymmet på är: fläsk?filén, lammsadeln (gärna urbenad), den lever man inte kokar in som leverpastej, blodet och ev. lammtestiklar. I mån av plats fyller man sedan ut med det kött man vill grilla till sommaren och annat lyxkött, gärna urbenat för att ta mindre plats: t ex urbenad kotlettrad och sadel, lite köttfärs och lite korv. Viltkött kan jag inte uttala mig om, men man kan sammanfatta det med att de delar som precis bara ska få sina 73 grader och kanske fortfarande vara lite rosa inuti, ska man inte koka in, utan lägga i frysen.
  Mjölksyrning är en ypperlig metod och ett bra komplement till inkokningen. Har man en rå, en mjölksyrad och en kokt grönsak på bordet känns det alltid som en fullvärdig måltid tycker jag, oavsett vad själva varmrätten är.
  Syltning/konservering med socker: T ex marmelad vill man ju ändå ha mycket socker i, men annars tycker jag det känns onödigt att hälla i mer socker i sylt och saft än vad smaken kräver, bara för att det ska hålla sig. Och då är ju inkokning ett bra alternativ, fast i detta fall räcker det ofta med snabbinkokningen som nämns i nästa punkt.
  Snabbinkokning; heter det väl egentligen inte, men jag hittar inget bättre ord. I stället för konserveringsglas använder man vanliga glasburkar eller flaskor med skruvlock. Man kokar locken i en kastrull med vatten och det bästa är om man också kan förvärma glasburkarna i ugnen eller på en ställning över spisen. Sedan fyller man burkarna en efter en ända upp med den kokande sylten, moset etc (must behöver bara ca 75 grader om burkarna är varma) och sätter snabbt på locket. Burkarna ställs sedan upp och ned tätt tillsammans på trägolv eller bord, ev. med tjock matta eller fårskinn under. Släng sedan på en massa fårskinn och filtar och låt ligga till nästa dag. Denna metod är bra till äppelmos, sylt, marmelad, saft, must, kompott mm, men fungerar sämre med grönsaker och absolut inte alls med animaliska produkter.
  Inläggning i ättika: Oftast räcker den ättika och det socker man har i gurk- och rödbetsinläggningar, pickles mm för att inläggningen ska hålla sig. Särskilt om man kompletterar med ovanstående snabb?inkokningsmetod. Vill man ha en riktigt riktigt svag lösning kan man ju alltid koka in inläggningen en stund.
  Lagring i jordkällare eller stuka är naturligvis det bästa och det finns ingen anledning att slösa glasburkar på rotfrukter, potatis, lök, vitkål, pumpa osv. som klarar sig bra ändå. Men jag vet minst en gammal tant som brukar koka in färskpotatis för att ta fram och värma i smör en vacker kväll tidigt på våren. Och en del vill ju gärna ha några morotstärningar i burkarna med gröna ärtor...

  Kontentan för vår del är att vi kokar in det mesta i köttväg, inkl buljonger, leverpastej, syltor, korvsmet, pölsa, mm.
 De grönsaker vi väljer att koka in är blomkål, vaxbönor och harricotverts, spritade kokbönor och bondbönor, ärtor, broccoli, majs och krossade tomater/tomatpuré.
  I fruktväg är det bara mos, rasp och must av äpple, samt plommon och körsbär i egen sockerlag.
  Färdiga rätter brukar vi inte koka in eftersom man då slösar burkutrymme på en massa råvaror som egenligen inte behöver kokas in. Annars är det väldigt behändigt att under hektiska perioder ha tillgång till riktig snabbmat. Och varför inte göra storkok och koka in som ”lunchburkar” att ta med till jobbet? Förslagsvis chili con carne, ärtsoppa, grytor, pytter, soppor osv.

(http://www.alternativ.nu/bilder/Inkokning/125_2551.jpg)
Vill man ha mer korv än man lyckats skrapa tarmar till, kan man fylla smeten i burkar. Eftersom den då inte röks bör man mala i lite rökt kött för att få rätt smak, gammalt kallrökt från fjolåret går utmärkt. Korvsmet på burk är kanske inte lika festligt som stoppad korv, men det är minst lika gott och är väldigt smidigt att ta fram och steka upp till vardags. Beroende på smeten kan den dela sig olika mycket i burken, men det steker ihop sig igen i pannan.

Hur länge ska man koka in?
Det är är ett ämne som man kan göra hur avancerat som helst, men det gör inte jag. Det handlar om att burkens innehåll ska få en viss temperatur en viss tid ända in i mitten av burken för att skadliga bakterier ska dö. Saker som spelar in är: vad man kokar in, hur stora burkarna är, hur mycket vatten som får plats runt burkarna och hur snabbt värmekällan kan värma det och till och med på vilken höjd över havet man befinner sig. Tittar man i gamla konserveringsböcker står det alltså en massa olika tider och temperaturer och det finns utförliga tabeller för den som vill vara helt säker på att lyckas med konserveringen utan att koka för länge.
  Jag brukar köra en timme för vegetabiliska saker och två för animaliska, sedan kan jag ibland lägga till eller dra ifrån lite på en höft om jag bara har stora eller små burkar i apparaten. En enda gång har missöde skett pga av detta lite nonchalanta förhållningssätt: i somras kokade vi in väldigt mycket majskorn. Till slut ville jag inte ta mer småburkar utan började med större. Antagligen är just majs lite känsligare än andra grönsaker för att jäsa pga av det höga socker- och stärkelseinnehållet, för nästan alla 1-liters- och 3/4-liters burkar blev dåliga, men hittills ingen av 1/4 eller 1/2-litersburkarna.

Olika sorters glasburkarna
Det finns mängder av olika glasburkstyper och om du vill satsa på inkokning så är mitt råd är att skippa de riktigt udda och fokusera på de standardtyper som finns.   För nybörjaren som får tag i några lådor blandade burkar, lock, ringar och klämmor, kan det vara bra att veta följande:
  Den ena standardtypen ser ut så här:
(http://www.alternativ.nu/bilder/Inkokning/136_3668.jpg)(http://www.alternativ.nu/bilder/Inkokning/136_3669.jpg)
...och på dem ska man ha röda gummiringar som ligger plant på den raka lite frostade kanten. Locken som passar till ”rödringsburkarna” är släta, ibland med text på, och det går lättare flisor ur dessa lock än ut ”grönringsburkarnas” lock. Klämmorna fästs i två infällda handtag på burken.
(http://www.alternativ.nu/bilder/Inkokning/136_3671.jpg)(http://www.alternativ.nu/bilder/Inkokning/136_3670.jpg)
  Den andra standrardtypen av burk har en rundare form och en sluttande mjukare kant. På dessa burkar använder man gröna ringar som ligger sluttande. Locket har koncentriska ringar och klämman som hör till  fästes under burkens kant. Dessa klämmor ligger plant på burkens lock vilket gör det lättare ställa ett lager burkar ovanpå i inkokningsapparaten. Kör du blandade burkar så ställ därför de grönringade i botten.
  Dessa båda modeller är riktigt gamla och tillverkas inte längre men det finns ändå gott om dem kvar i samhället. Än så länge; många slängs nu på tippen när unga människor röjer ur sina föräldrahem. Det är alltså läge att bunkra upp så mycket som det bara går av dem, men man ska inte ge några överpriser. Vi brukar sätta in en radannons i lokaltidningen ibland om att vi köper alla konserveringsglas för 1:-/st (oavsett modell och storlek) + bensinpengar för att de kör hem dem till oss. Det kommer mängder...
  Burkarna finns i storlekarna 2 liter, 1,5 liter, 1 liter, 3/4 liter, 1/2 liter och 1/4 liter. Den sista har mindre diameter.
  Problemet är gummiringarna. De torkar med tiden, och ibland råkar man slita av någon när man öppnar en burk. Vi har haft tur och fått tag i någon kasse ringar här och där, men en dag tar de slut och då finns det inte nya att få tag i i Sverige. En gammal metod att förhindra uttorkning är att förvara ringarna i en tät burk eller plastpåse med lite potatismjöl i.
  Klämmorna är däremot inget problem, de tar man ju av så snart burkarna svalnat och kan då användas till nästa laddning. Om de blir lite slappa böjer man bara till dem lite.
  En typ av udda burk som kan vara värd att spara på är ”stjälp-upp”-burkarna som inte har någon inre kant, vilket gör att man inte behöver gröpa ur syltor och geléer utan bara kan stjälpa upp dem.
  De nya burkar som tillverkas i dag har ofta glaslocket fastsatt i en bygel på burken. Dessa burkar kostar på tok för mycket för att överhuvudtaget tänka på.

(http://www.alternativ.nu/bilder/Inkokning/134_3463.jpg)
Den vänstra burken är kantigare i formen, har en rak kant och ska ha en röd gummiring. Den högra har en mjukare form, sluttande kant och ska ha en grön gummiring (det finns gummiringar till denna burktyp som är röda, men det är ovanligt).

Hur många burkar behöver man?
Ja det beror naturligtvis på vilka matvanor man har, men i vår familj ser det ut ungefär så här: Det går en burk med kött till en måltid (det är mycket buljong och luft i varje burk så det blir ändå inte så mycket kött per person i en familj på fyra). Ca 3 dagar i veckan äter vi helt vegetariskt eller färskt eller rökt kött. Alltså något inkokt kött 200 dagar/år. Vi vill gärna ha någon kokt grönsak till maten också och man kan väl räkna att det även är handlar om ca 200 dagar som det inte finns något att hämta direkt ur odlingarna. Eftersom vi vill ha riktig både lunch och middag, gör det 400 burkar kött och 400 burkar grönsaker. Till detta kommer kanske 200 burkar med pålägg, buljonger, äppelmos, mm. Alltså 1000 burkar i olika storlekar. Det låter mycket, men faktum är att det inkokta är bara en väldigt liten del...
  Nu är det ju så att alla som satsar på självhushållning gör det på sitt eget sätt, i sin egen omfattning och väljer även sina egna kombinationer av konserveringsmetoder. Det är bra att sätta sig och göra en överslagsberäkning, som den ovan. Man äter nämligen mycket mer än man kan ana på ett år. Sedan bör man lägga till rejält med extraburkar. Dels för att ersätta dem som går sönder, dels för att kunna ta hand om en extra stor skörd av något. Vem vet om det blir missväxt nästa år?
  Bygg gärna en handkammare med rejäla djupa hyllor att sortera upp alla tomburkar på så du snabbt hittar en laddning burkar av den modell och storlek du söker.

(http://www.alternativ.nu/bilder/Inkokning/133_3388.jpg)
Handkammare kallas det utrymme, helst i anslutning till köket, där man förvarar burkar, byttor, bunkar, grytor mm. Pysslar man med inkokning krävs en rejäl handkammare med ett överskådligt system för olika sorters burkar, lock, ringar och klämmor.

Inkokningsapparater och -metoder
Vanliga inkokningsapparater är galvade plåtgrytor på ca 15 liter. De förekommer ofta på loppisar för 30-40:-. I grytan ska finnas en ställning som man ställer burkarna i. Av den vanliga stora burksorten får det plats 5 burkar i varje lager. Med 3/4- och 1-liters burkar rymms två lager, med  1/2-liters burkar ryms tre lager. Det ska också finnas 5 st särskilda apparatklämmor. När man ställt i översta burklagret hakar man i en sådan klämma i en av de fem ståpinnarna i mitten. När man sedan trycker klämman nedåt låser den fast burkarna så de inte skramlar runt i grytan vid inkokningen. I locket på grytan finns ett hål avsedd för en termometer.
  Det trixiga med dessa grytor är att det inte finns någon tappkran. När inkokningen är färdig får man därför försiktigt lyfta ut hela burkställningen ur det kokande vattnet. Man bör först ställa ner grytan på golvet i fall en av burkarna ramlar ur ställningen vid lyftet.
  Har man grytan på en elektrisk termostatplatta ska man försöka ställa in temperaturen så att vattnet sjuder lite. Vi har själva bara en vedspis, vilket kan vara lite jobbigt eftersom man rätt var det är har glömt att lägga in mer ved. Vi unnade därför oss en lyxig elektrisk inkokningsapparat med termostat. Den kostade 800:- men det var det sannerligen värt. Särskilt eftersom vi ofta får på den sista laddningen sent på kvällen och nu bara kan ställa väckarklockan på en eller två timmar senare och sedan gå lägga oss, istället för varje halvtimme för att kolla så det brinner lagom. Dessutom har den tappkran och rymmer 14 resp 21 burkar istället för 10 resp 15.
  Det går naturligtvis att koka in i vanliga stora grytor också, bara man lägger något på botten, annars kan burkarna spricka. En del kokar in sina burkar på en långpanna med vatten i ugnen. Och en del använder vanliga glasburkar med skruvlock och tycker att det går lika bra. Man skruvar då åt locken löst först, så att luften kan komma ut och efter inkokningen drar man åt dem hårt. Man kan då inte ha vatten över burkens kant och därför inte flera lager med burkar.
  I Amerika finns fyrkantiga plåtlådor som är stora som hela vedspisen. Med lock och tappkran. Den som vill göra en sådan själv får inte glömma att lägga i en perforerad plåt eller ett galler med 1 cm distans från botten.

(http://www.alternativ.nu/bilder/Inkokning/133_3385.jpg)
Den som plockat och handspritat sina egna gröna ärtor och vet hur lång tid det tar, unnar sig helst bara vid festligare tillfällen en burk. En liten, förslagsvis 1/4 eller 1/2-liter.

Tänk på detta
Viktigt att veta när man kokar in är att alla mos, puréer och smeter reser sig när de blir varma. Har man då för mycket smet i burken pressas den ut under locket och gummiringen sluter sedan inte tätt.
  Grönsaker ansar man bara och lägger råa i lagom stora bitar i burkarna. Packa så tätt som möjligt för att använda utrymmet effektivt. Häll på lite salt (ca 1 tsk till en 1-litersburk) och vatten till 2-3 cm under kanten. Vaxbönor och harricot verts innehåller ett giftigt ämne som gör att de normalt måste kokas innan man äter dem. Ämnet försvinner vid inkokningen, så de behöver inte förkokas, utan kan läggas råa i burkarna. I långa 1-litersburkar kan bönorna packas hela, snyggt stående. Annars skär i 2 cm-bitar.
  Kokbönor kan, om de är helt färska när man spritar dem, läggas direkt i glas till 2/3, på med salt som vanligt och sedan vatten så det täcker och lite till. Man måste alltså lämna utrymme för bönorna att svälla lite. Har bönorna börjat torka måste man lägga dem i blöt först. Bondbönor sväller inte lika mycket.

(http://www.alternativ.nu/bilder/Inkokning/134_3424.jpg)
Bondbönor spritas med fördel direkt ned i glasburkar. Det är enkelt att sedan öppna en burk, hälla av spadet och ”ploppa” ur dem ur sitt lilla skal ner i sallader, soppor, och grytor. Ska de mixas till röror eller biffsmet kan man låta skalen vara kvar. Använd inte spad från några bönor.

  Tomater är det bara att krossa och fylla i burkar. Dock kan skalen kännas lite trista och vill man slippa dem får man antingen skålla och skala varje tomat eller så får man mixa dem till en slät puré, typ passerade tomater. Om man vill ha en mer koncentrerad puré låter man den puttra i en vid wookpanna tills det kokat ihop lagom mycket.
  Majs. Försök inte pressa in hela kolvar i en burk. Att sprätta loss kornen med en gaffel kan man få snits på till slut, men det går ändå för sakta. Att skära av kornen från sida till sida med en riktigt vass kniv är det enda rätta.
  Äpple. För att göra rasp river man hela äpplet med skal och kärnhus och allt. Packa ordentigt i burkar till 2/3. Vanligt mos från en hushållsassistent behöver inte kokas utan fylls direkt i burkar efter ev. sötning. Fylla inte burkarna för mycket, eftersom moset reser sig.
  Kött är ju ett stort avsnitt och tillvägagångssättet beror helt på vilken styckdel det rör sig om och vad man är ute efter. Att koka in råa köttbitar är enkelt men inte särskilt festligt, det ser lite trist ut men är OK till grytbitar. Brynta köttbitar är bättre. Nästan färdigstekt kött är perfekt eftersom köttet blir lite mer färdigt vid inkokningen. Riktigt färdigt långkokskött som bara kan ruskas av från benen är praktiskt när det handlar om delar som är svåra att urbena, t ex halsen. Dock blir det i möraste laget efter inkokningen och måste tillagas med stor försiktigthet så det inte faller i bitar.
  Gemensamt är alltid att man inte kokar in kött med ben. Benen samlar man ihop och kokar buljong på. Ev. bryner man dem först i ugnen för en mörkare buljong. När man silat buljongen kan man ev. låta den svalna så man kan lyfta av fettkakan, innan man fyller man sedan häller den runt köttet i burkarna. Den behöver inte täcka köttet, men har man gott om buljong är det lika bra att fylla upp till några cm under kanten för att spara på burkutrymmet.
  Visst kan man krydda kött och buljong om man vill men det är nog bättre att göra det vid tillagningen, så har man större möjligheter att variera sig.
  Färser och smeter kan fyllas råa burkarna men tänk på att inte fylla mer än 2/3, så det inte sväller över. Även pölsa reser sig, fast den redan är kokt. Man kan öppna locket på apparaten ibland och kolla så det inte går överstyr om man är osäker. Tänk på att använda små burkar till leverpastejerna eftersom de är oskyddade och blir dåliga fort så snart man öppnat en burk.

(http://www.alternativ.nu/bilder/Inkokning/135_3532.jpg)
En råkosttallrik är aldrig fel. Genom att komplettera de grönsaker som kan lagras med inkokta kan man få en varierad kost året runt. På denna tallrik syns: Lagrade: rödbeta, morot, palsternacka, kålrot, vitkål, rödkål, gullök, rödlök, purjolök. Inkokta: majs, ärtor, bondbönor och blandade kokbönor. Övrigt: färsk blomkål, vinägrett, kokt vete, vitlöksmajonnäs och kvarg med dill. Det mjölksyrade fick inte plats...

Att laga mat med inkokta råvaror
När man ska öppna en burk drar man i ett litet handtag på gummiringen så att luft släpps in och vacuumet släpper. I köttkonserver har buljongen runt köttet ofta geléat sig. Antingen  skedar man ut kött och buljong och värmer i gryta, eller så ställer man hela burken i en kastrull med varmvatten i och en liten bricka på botten. När köttet är varmt lyfter man förslagsvis ut det och reder av buljongen med mjöl och grädde.?Vill man inte ha sås blir köttet extremt mustigt om man låter buljongen steka in i köttet i en vid stekpanna.
  När man värmer upp grönsaker ur en burk  kan man gärna använda spadet från burken, med undantag för kokbönor.

_____

Ja, jag hoppas denna artikel kan inspirera någon att prova lite.
Har ni frågor om inkokning, så ställ dem här nedanför (klicka på Svara), så ska jag försöka svara på dem om jag kan.

Jag och Ove Möller har skrivit ett litet tillägg om botulism, som finns att läsa här (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=52583.msg411976#msg411976).

Vänliga hälsningar
Petter
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: At_The_Busstop skrivet 30 nov-06 kl 07:41
Ett tips och ett par frågor..

Finns det verkligen inte gummipackningar att få tag på längre? Burkar brukar man ju se lite titt som tätt på secondhand-butiker, men det känns ju ganska trist att köpa om man inte kan använda dom..
De lite modernare burkarna med fasta spännen på finns det (mig veterligen) nyproduktion av åtmistone gummin till..

Sen det där med färdiga rätter.. Känns ju väldigt smidigt att kunna konsevera tex soppor på burk än att frysa in dom.. Hur funkar det om man vill göra det på "rätt sätt"? Får för mig att man borde låta soppan/kalopsen/osv att svalna av först, sen stoppa i burk och koka.. Detta för att döda av bakterierna som trots allt finns i luften som blir kvar i burken.. Antagligen därför det inte funkar att "snabbkonservera" som du skrivit om animaliska produkter i artikeln.. Dock känns det lite som resursslöseri om man inte kan använda soppan rakt av från koket iom den måste värmas upp igen..

Tipset.. Köp en timer till din kokplatta, så slipper du gå upp och stänga av den mitt i natten :)

Helt suverän artikel annars, detta är helt klart nånting jag ska ge mig på!
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: Petter B skrivet 30 nov-06 kl 08:07
Finns det verkligen inte gummipackningar att få tag på längre? Burkar brukar man ju se lite titt som tätt på secondhand-butiker, men det känns ju ganska trist att köpa om man inte kan använda dom..

Hildegard här på forumet har köpt 10-pack gummiringar i tyskland för 10:-, alltså 1:-/st. Om vi går i hop ett gäng kanske vi kan göra en beställning. Jag kan dock inte tyska.

Citera
Sen det där med färdiga rätter.. Känns ju väldigt smidigt att kunna konsevera tex soppor på burk än att frysa in dom.. Hur funkar det om man vill göra det på "rätt sätt"? Får för mig att man borde låta soppan/kalopsen/osv att svalna av först, sen stoppa i burk och koka.. Detta för att döda av bakterierna som trots allt finns i luften som blir kvar i burken.. Antagligen därför det inte funkar att "snabbkonservera" som du skrivit om animaliska produkter i artikeln.. Dock känns det lite som resursslöseri om man inte kan använda soppan rakt av från koket iom den måste värmas upp igen..

Nej jag kan inte se att man ska behöva låta maten svalna innan man fyller den i burkar. Skulle det vara några bakterier kvar dör de ju när man kokar in burkarna. Fyll du soppan varm i burkarna och använd då gärna vatten i samma temperatur runt burkarna i apparaten.

  Att "snabbkonservera" maträtter har jag faktiskt läst om i någon gammal inkokningsbok. Det går till så att man häller den heta soppan/grytan etc på (gärna varma) burkar, sätter på ring, lock, klämma och lägger en filt över. Det håller sig inte som konserv, men i alla fall ett litet tag. Detta har jag inte provat själv, men jag gissar på att det kan hålla sig upp till en vecka.

Citera
Tipset.. Köp en timer till din kokplatta, så slipper du gå upp och stänga av den mitt i natten :)

Kruxet är att få timern att tappa ur det varma vattnet också... ;)
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: MystL skrivet 30 nov-06 kl 08:11
Jag köpte gummiringar på Järnia i fjol. Fråga där!

Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: Petter B skrivet 30 nov-06 kl 08:19
Jag köpte gummiringar på Järnia i fjol. Fråga där!

Men var det den gamla sortens gummiringar?
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: At_The_Busstop skrivet 30 nov-06 kl 08:41
Ok, då går det ju att få tag på dom nånstans iallafall :)

Ja, såklart har du rätt vad gäller inkokningen av varm mat.. Man kokar den ju igen i burk *doh* Tänkte inte så långt, utan var mer inne på att.. Ja, jag vet inte vad jag tänkte egentligen.. :-[

Måste vattnet tappas ur då? Vakumet borde väl inte påverkas även fast burken ligger i vatten som långsamt svalnar av tycker man..
Har man tappkran i botten på grytan så _finns_ det ju dock tidsstyrda shuntar till det med, men det är såklart överkurs :D  
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: Petter B skrivet 30 nov-06 kl 09:05
Måste vattnet tappas ur då? Vakumet borde väl inte påverkas även fast burken ligger i vatten som långsamt svalnar av tycker man..

Nej egentligen ska det ju inte kunna komma in något vatten. Att man tappar ur vattnet handlar nog snarare om att man ska ha bättre koll på inkokningstiden. Om de står kvar hela natten i varmt vatten så blir ju processen längre än vad som egentligen behövs.
Visst skulle man kunna förkorta själva koktiden för att kompensera detta, men det blir nog lurigt att räkna ut hur mycket.
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: sofia på gotland skrivet 30 nov-06 kl 11:38
Jag hittar inte längre det svar jag skrivit förut på frågan om det går att få tag på gummiringar. Jag hittade nya nu i höst. Alltså de är gamla men i obruten förpackning och gott skick. Det finns flera påsar gröna kvar på det lanthandelsmuseum där jag köpte dem. Kontakta mig vid intresse!

Tanten hade ett tips: har ringarna blivit lite sladdriga och inte vill sluta tätt kan man lägga dubbla ringar.
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: Lusse skrivet 23 dec-06 kl 16:39
Jättebra artikel!
Kan man inte lika gärna använda såna här burkar, de är lättare att få tag på:
(http://images.google.se/images?q=tbn:S3_Z-hf4-sp8tM:http://www.facetterad.net/flaskpost/burken_liten.jpg)

edit: rättat stavfel
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: Petter B skrivet 23 dec-06 kl 21:21
Kan man inte lika gärna använda såna här burkar, de är lättare att få tag på:
([url]http://images.google.se/images?q=tbn:S3_Z-hf4-sp8tM:http://www.facetterad.net/flaskpost/burken_liten.jpg[/url])

Jovisst, de funkar utmärkt, det är bara att de brukar vara så dyra. Men det som är bra med dem är att det finns nya gummiringar att få tag i till dem.
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: Lusse skrivet 25 dec-06 kl 12:37
Ja dom är ruskigt dyra. Det blir nog till att leta på loppisar. Tack för hjälpen.
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: ason skrivet 26 dec-06 kl 19:50
PETTER TACK!!!

Du berättade allt jag ville veta om inkokning, så nu har jag ätit min första midda´med inkokat kött ;D

Hittade gummiringar i USA...finns på Amish sidor och sånt...ngn som har betsällt ringar från over there?

ha det bäst/lena
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: Erkil skrivet 26 dec-06 kl 20:06
Först och främst måste jag tacka för detta utomordentliga bra inlägg.
Men måste man ha burkar med gummi ring på? kan man inte använda burkar med skruv lock?
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: Hemikring skrivet 26 dec-06 kl 21:01
Men måste man ha burkar med gummiring på? kan man inte använda burkar med skruvlock?
Jo, det går bra med skruvlock, det har jag använt i några år. Man lär sig snart att dra åt locket lagom hårt, om det blir för löst kommer det in vatten, om det blir för hårt sprängs burken.
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: Prins Tuvstarr skrivet 15 jan-07 kl 00:42
Hej Petter.

Suverän artikel om inkokning. Imponerad av att det inte krävs konserveringsmedel eller tillsatser. Bra för att lagring inte kräver kyl eller frys. Detta måste jag prova.  :)

Går det även att använda metoden för alla slags bär, alltså hela bär? Och ska man i så fall även ha i vatten 2/3-delar av burken? Koktid för bär? Hur länge kan de tänkas hålla? Många frågor…  8)


Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: Petter B skrivet 15 jan-07 kl 06:41
Går det även att använda metoden för alla slags bär, alltså hela bär? Och ska man i så fall även ha i vatten 2/3-delar av burken? Koktid för bär? Hur länge kan de tänkas hålla? Många frågor…  8)


Jo, det går utmärkt att använda till bär. Anledningen till att man inte gör det så ofta är att de är så enkla att konservera  (håller sig bra) att det är bättre att använda de konserveringsglas man har till kött och ev grönsaker.
  Om jag inte kokar vanlig sylt utan vill ha hela bär så brukar jag använda "snabbinkokningsmetoden" med vanliga skruvlocksburkar som jag nämner ovan. Jag kokar då upp bären i egen /sockerlag och fyller på varma burkar och ställer tätt under fårskinn.

Men har man tillräckligt med konserveringsglas är det förstås ännu enklare att koka in bären i dem. Istället för att använda vatten i burkarna kan man då ströa över lite socker och låta bären stå och safta sig i en bunke över natten. Så kan man koka in dem i eget sötat spad. Det behövs inte särskilt lång koktid (ca 30 minuter) och man behöver nog inte komma upp i mer än 90 grader heller.
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: Prins Tuvstarr skrivet 15 jan-07 kl 12:29
Istället för att använda vatten i burkarna kan man då ströa över lite socker och låta bären stå och safta sig i en bunke över natten. Så kan man koka in dem i eget sötat spad. Det behövs inte särskilt lång koktid (ca 30 minuter) och man behöver nog inte komma upp i mer än 90 grader heller.

Jag vill undvika socker i bären. Krävs det vatten då i inkokningen? Hållbarhetstid?

Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: Petter B skrivet 15 jan-07 kl 18:05
Jag vill undvika socker i bären. Krävs det vatten då i inkokningen?

Nej socker behövs ju inte för att det ska fungera, det är det som är det fina med inkokning. Någon slags vätska är nog däremot bra om det finns runt bären. Om de inte vätskar sig själva så får du nog mosa till dem lite eller hälla på lite vatten. Eller varför inte någon must av bär eller frukt?

Citera
Hållbarhetstid?

Hur länge som helst.


Annars är ju romkruka en fin grej att göra...  :-[
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: Prins Tuvstarr skrivet 15 jan-07 kl 19:35
Tack Petter för svaren.  :D

Är såå sugen att börja, men synd att det är så långt till bärsäsongen.

Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: -Hanna- skrivet 03 feb-07 kl 19:52
Hej,

Tack för en intressant artikel, det verkar vara ett väldigt bra sätt att förvara grönsakerna på!
Jag undrar var du hittat den elektriska inkokningsapparaten du skriver om, har letat men ännu inte hittat någon.

Mvh / Hanna
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: Nettus skrivet 04 feb-07 kl 11:30
Dom dyker upp ibland i second hand-butiker. Håller också utkik efter en!
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: Magda skrivet 04 feb-07 kl 13:31
Vilken fantastiskt inspirerande artikel. Jag har i höst erfarit ett problemmed frysning, frysen pajade i början av oktober!!!! När den var sprängfylld med godsaker! Åkerbär, hjortron, hallon, jordgubbar, älgkött, grönskaker..... Nu till hösten blir det inkokning.

Jag har faktiskt haft problem med möglande sylt å saft så detta är väl det bästa alternativet.
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: Jordefamn skrivet 22 maj-07 kl 16:17
Vilken fullständigt lysande tråd!
Tusen tack! Jag förstår inte att jag inte visste om att detta fanns, även fast min mormor hade ett par sådana burkar. När jag byggt mig ett bo ska jag ta upp detta (eftersom jag inte ska ha kyl o frys), så jag får försöka samla lite burkar tills dess.
Tack för en otroligt välberättad och välillustrerad förklaring! :D
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: JGR skrivet 02 sep-07 kl 21:41
Bär & frukt "kokar" vi in i 20minuter på 80grader.
(Hittade tid & temperatur i en gammal inkokningsbok från 1930-talet)
Man får ett rejält vakum på sina burkar.
Dessutom använder vi vanliga burkar med plåtlock. I alla fall till äpplemos, hjortronsylt och annat sånt.
Det gäller att man skruvar på locket ordentligt.

När jag läste inkokningsboken kom jag på att det är så dom får vakum på sina burkar i felix-fabriken i Eslöv.
Jag var på studiebesök där en gång i slutet på 1980-talet.

Tack Petter för en bra och inspirerande artikel.

/ Johan

Ps. Någon som provat koka in lasagne, alltså färdiglagad sådan.
      Den borde ju inte behöva koka så länge i burken?
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: Musseron skrivet 23 jan-08 kl 11:22
Jag efterlyser en bild på allt som ska finnas med till en inkokningsapparat, det blir lite enklare att hålla utkik på loppis o secondhand då. Jag har nämligen ingen aning om de ev delar som behöver finnas. Jag förstår att det naturligtvis finns flera fabrikat, men ändå... :-[
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: Jordefamn skrivet 23 jan-08 kl 12:32
Min inkokningsapparat fick jag av min farmor (dessutom burkar, ska få en spinnrock med, de har ett stort loft! :)) och den är helt enkelt en stor kastrull (ungefär som en saftmaja, fast lite högre) med ett hål i locket för att sätta i termometer. Ingen innerställning alls. Farmor sa att hon kokat in i den utan innerställning. Är det inte risk för att glasburkarna spricker om de står på botten, och hur får man ut vattnet utan att välta alla burkarna?  ???
Det går ju att fiska upp burkarna med tång, förstås, men det kanske också finns innerställningar att köpa?

Bild:
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: sivan48 skrivet 23 jan-08 kl 12:52
Antar att du menar en ursprunglig,komplett apparat?
Den kan du se på denna sida:
http://bokrister.tekproj.bth.se/prylar/konservering.php

Men som redan sagts,om du har det som Jordefamn beskrev;
en stor kastrull ,rätt burkar o redskap,kanske en handduk i kastrullen
och rätt temperatur vid konserveringen,behöver du inte en komplett konserveringapparat...
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: Musseron skrivet 23 jan-08 kl 14:34
Antar att du menar en ursprunglig,komplett apparat?
Den kan du se på denna sida:
[url]http://bokrister.tekproj.bth.se/prylar/konservering.php[/url]

Men som redan sagts,om du har det som Jordefamn beskrev;
en stor kastrull ,rätt burkar o redskap,kanske en handduk i kastrullen
och rätt temperatur vid konserveringen,behöver du inte en komplett konserveringapparat...


Toppen ;D Då ska jag ge mig kast med inkokning när skördarna av bönor tas in i höst! Saftmaja verkar ju enklare att hitta... åh nu känns vintern genast lite för lång...
Titel: Re:Inkokning
Skrivet av: hustigern skrivet 23 jan-08 kl 17:28
Jag använder också "vanliga" burkar med plåtlock. När jag har flera burkar i olika storlek brukar jag ställa dem i ugnen för konservering. Då behöver jag inte fundera på om det kommer in vatten i någon burk pga för löst åtskruvat lock.

Överbliven soppa (inkokad i kastrull med disktrasa i botten) är suveränt! Tycker att fryst mat tappar i smak - förutom risken med strömavbrott. Nästa projekt är grytor!

/Anneli
Titel: SV: Inkokning
Skrivet av: crb skrivet 25 feb-08 kl 18:44
De finns en butik i stockholm som heter Kuntze, dom är specialister på packningar av alla de slag.
Pröva att söka på nätet, man vet ju aldrig
Titel: SV: Inkokning
Skrivet av: äppelmos på min nos skrivet 11 apr-08 kl 22:12
Det finns en termostatstyrd vaxsmältare av märket kochstar hos Töreboda biredskap. Man kan se bild på www.biredskapsfabriken.se. Kan man använda en sån till inkokning måntro?
Titel: SV: Inkokning
Skrivet av: Frances skrivet 12 aug-08 kl 14:23
Citera
De nya burkar som tillverkas i dag har ofta glaslocket fastsatt i en bygel på burken. Dessa burkar kostar på tok för mycket för att överhuvudtaget tänka på

Men det går att koka in med dom också..? Trots att dom kostar..eller...? :)
Titel: SV: Inkokning
Skrivet av: Petter B skrivet 12 aug-08 kl 15:18
Men det går att koka in med dom också..? Trots att dom kostar..eller...? :)

Har inte provat själv, men kan inte tänka mig annat.
Du kan ju extrakolla så det pyser ut små luftbubblor när burken börjar bli varm.
Titel: SV: Inkokning
Skrivet av: Frances skrivet 12 aug-08 kl 15:20
Då kan ju jag prova då. Megakok på äppelmos på gång..
Återkommer med resultatet!
Titel: SV: Inkokning
Skrivet av: Nettus skrivet 13 aug-08 kl 11:20
Men det går att koka in med dom också..? Trots att dom kostar..eller...? :)
Det finns billiga på IKEA! Tror det var ½-2 liter för 10-20:-
Titel: SV: Inkokning
Skrivet av: Frances skrivet 15 aug-08 kl 13:02
Hittade detta när jag googlade:

Skruva på locken löst och ställ dem i en kastrull, fyll på med vatten (vid sidan av burkarna) till 3/4 av burkarnas höjd. För att undvika konstigheter med luftbubblor mellan kastrullbotten och burkarna kan man lägga en handduk i botten. Låt vattnet sjuda upp och håll vattnet sjudande (90 grader) i 20 minuter. Locken ska då sugas fast. De som inte gjort det kan antingen sjudas om eller ätas upp direkt som färskvara.


Kokar nu mina burkar med "fast" lock.. får se hur det går.. Hmm..undar hur man vet om det blev bra??? Än har jag inte sett några bubblor.. ska man knäppa upp spännet o se om locket sitter kvar kanske??
Titel: SV: Inkokning
Skrivet av: Frances skrivet 17 aug-08 kl 23:52
Kan rapportera att det funkade med lock med fast bygel.  :) Fast det är svårt att veta.. provöppnade inte alla.....
Titel: SV: Inkokning
Skrivet av: Petter B skrivet 18 aug-08 kl 06:17
Kan rapportera att det funkade med lock med fast bygel.  :) Fast det är svårt att veta.. provöppnade inte alla.....

Roligt att det funkade bra.
Jag tycker du ska knäppa av bygeln på alla och testa. Har det blivit vakuum i burken så ska locket hållas kvar ändå. Jag brukar kolla genom att dra i glaslocket på burkarna när de svalnat och innan jag ställer ner dem i källaren. Om en gummiring är otät är det bättre att få veta det nu än när innehållet möglat om ett par månader.
Titel: SV: Inkokning
Skrivet av: Frances skrivet 18 aug-08 kl 11:29
Jag kanske borde göra det.. Hur "hårt" sitter locket egentligen om det är som det ska?

Det är lite otervligt att öppna dom eftersom själva bygeln som locket sitter i är konstruerat så att det "spänner upp" locket om man inte håller emot...Ganska hård fjädring i den alltså..
Titel: SV: Inkokning
Skrivet av: Musseron skrivet 18 aug-08 kl 22:17
Nu har jag till min lycka hittat en apparat i ett av uthusen!!! Men det är bara ett hål där termometern ska sitta... behöver det sluta tätt om jag sätter dit en ny temp som är tunnare? Kanske korkad fråga men... ska tempen gå ner i vattnet?

Frances: Du som använt sådana burkar m fast bygel... spännde du bygeln redan innan du ställde ner dem i grytan? Tänkte på mina såna burkar, de fjädrar upp av sig själva och det går ju inte ??? Jag måste tyvärr dryga ut antalet burkar m bygelvarianten.
Titel: SV: Inkokning
Skrivet av: Jordefamn skrivet 18 aug-08 kl 22:19
Nu har jag till min lycka hittat en apparat i ett av uthusen!!! Men det är bara ett hål där termometern ska sitta... behöver det sluta tätt om jag sätter dit en ny temp som är tunnare? Kanske korkad fråga men... ska tempen gå ner i vattnet?

Sätt termometern genom en kork som du kan anpassa så den passar i hålet, så får du det tätt!
Titel: SV: Inkokning
Skrivet av: Frances skrivet 18 aug-08 kl 22:20
Jo jag knätte igen locken.. annars går det ju inte..dom står ju vidöppna ;D

Funderar..hittade också idag en jättestor gryta med två jättestora handtag på och som väger bly och har ett runt hål i locket.. Kan det månne vara en sån ??
Titel: SV: Inkokning
Skrivet av: Musseron skrivet 18 aug-08 kl 22:43


Funderar..hittade också idag en jättestor gryta med två jättestora handtag på och som väger bly och har ett runt hål i locket.. Kan det månne vara en sån ??
[/quote]

Det är garanterat en inkokningsapp. Min hade tom apparatklämmorna kvar. De som håller burkarna på plats medan det kokar.

Jordefamn: Tack för korktricket, hur fiffigt som helst!

Åh, vad jag älskar detta forum ;D
Titel: SV: Inkokning
Skrivet av: amason skrivet 22 aug-08 kl 20:22
Jag såg idag 22/8 att dom sålde elektriska inkokningskastruller på lidl för 600:-  Kanske värt att kolla om det är något.
Titel: SV: Inkokning
Skrivet av: Asger skrivet 07 sep-08 kl 20:20
Hej, kan man göra inkokningar med olja och vinäger som spad, exempelvis chilipeppar mm. Eller härskna oljan?
Eller klara produktena sig med enbart olja utan inkokning?
Det här med inkokning är väldigt spännande :)
Titel: SV: Inkokning
Skrivet av: Vurre skrivet 25 sep-08 kl 10:24
Hur är det med botulism? Även om antalet fall är försumbart är det ju en risk. Är det nån som vet om giftet förstörs vid upphettning? Jag har sett en uppgift om det, men är inte säker på att jag kan lita på källan. Det vore ju praktiskt att konservera kött och kötträtter.
Titel: SV: Inkokning
Skrivet av: Sommartorparn skrivet 25 sep-08 kl 10:32
Man kan konservera kött (det finns ju även köttkonserver att köpa, corned beef och sånt), men man måste verkligen vara noggrann med hygienen och inkokningen. WECK påstår i sin bok (okej, det är ju egenintresse där, men det låter logiskt) att man är säkrast om man använder just deras glasburkar, för dessa lossar om konserveringen inte har fungerat. Med skruvlock kan du inte vara helt säker. Och dessutom ska man inte experimentera med ugn när det gäller köttkonserver, för där är det svårt att kolla upp temperaturen. Botulism kan nämligen inte upptäckas med öga/näsa. Använd konserveringsapparat för köttkonserver.

WECKs bok (på tyska) är i alla fall väldigt informativ, även om den förstås gör reklam för WECK. Har även läst en hel del annat material om konservering, men hittills har det inte blivit av med någon värmekonservering för min del (har ingen riktig odling), bara syltkokning, ättiksinläggning och syrning och sånt.
Titel: SV: Inkokning
Skrivet av: Petter B skrivet 25 sep-08 kl 20:49
Hur är det med botulism? Även om antalet fall är försumbart är det ju en risk. Är det nån som vet om giftet förstörs vid upphettning? Jag har sett en uppgift om det, men är inte säker på att jag kan lita på källan. Det vore ju praktiskt att konservera kött och kötträtter.

Jag har också läst att giftet som skulle bildas förstörs av tre minuters kokning. Men det är ju mycket av det man kokar in som man inte vill värma innan man äter det.
Det verkar inte vara så många som vet något om det här egentligen, förhoppningsvis är det en artikel på gång till Åter som ska reda ut begreppen.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Zari skrivet 13 maj-09 kl 21:45
För att kunna konservera behöver man ju burkar. Inte så lätta att hitta trots idogt letande. Men idag såg jag några på Blocket. MEN ingen av burkarna hade metallklämman kvar.

Vad gör du Petter, om du hittar burkar som saknar klämmorna?
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Petter B skrivet 13 jul-09 kl 10:03
För att kunna konservera behöver man ju burkar. Inte så lätta att hitta trots idogt letande. Men idag såg jag några på Blocket. MEN ingen av burkarna hade metallklämman kvar.

Vad gör du Petter, om du hittar burkar som saknar klämmorna?

Klämmorna tar man ju av så snart burken svalnat. Du behöver alltså bara klämmor till en laddning burkar. Börjar du köpa på dig burkar så kommer du nog snabbt att få ihop tillräckligt med klämmor.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Skreddarn skrivet 21 jul-09 kl 19:06

Stor tack.

Så inspirerad som jag blev av denna inkokningsartikel har jag nog inte blivit sedan jag hittade kvisthålet till flickornas omklädningsrum på konfirmandlägret.  Och det var ju ett tag sedan.

Men det är ju besynnerligt att inte fler tillverkar burkar. I dessa tider så borde väl någon glasfabrik kunna trycka upp några tusen burkar utan större ställkostnader. Möjligen betraktas väl vi torrdassfigurer som en smula opålitliga i konsumenthänseende. Vi kastar ju inte burkarna och köper nya. Usla kunder, kort sagt.

Men jag fick en idé, lite halvkokt, som jag nu inte patenterar - som jag brukar  ;D - utan lägger ut här på forumet för vidare tänkande och utveckling. Den är nu public domain:

Nu tänker vi oss ett vanligt skruvlock till en vanlig skruvburk.
Skruvlocket är lite tjockare än vanligt och har en liten - enkel, tät - backventil mitt på lockytan.
Denna ventil skulle alltså släppa ut övertrycket och "behålla" undertrycket när innehållet svalnat.
Man kan tänka sig en "sarg" runt lockets kant så att man kan trava burkarna ovanpå varandra utan att det blir vingligt eller stör ventilfunktionen.

Man kan sedan använda standard-burkar. Bara köpa locken.

Så, mina damer och herrar - sätt igång och designa denna produkt.
Vinsten får gå till stöd för ekologisk odling.

Nu skall jag fira denna snilleblixt med en hemgjord snus och några - köpta - pilsner.

God kväll

/Skreddarn







Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: qvea skrivet 30 jul-09 kl 12:12
Hejsan
Har just läst artikeln om inkokning, har burkar och gummi ringarna, men var hittar jag byglarna? har letat kors & tvärs på "nätet" och ringt hit & dit men utan resultat.
Mvh anna.k
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Nettus skrivet 31 jul-09 kl 13:03
Det går nog bara köpa begagnat, t ex på loppis, second hand-affärer, Blocket...
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: borlotti skrivet 01 aug-09 kl 20:57
Vi har kokat in bomndbönor och ärtor i ett par år nu. Inspirerade av artikeln i Åter.  ;D Tack Petter! Nu tänkte vi utöka inkokningen till tomater, gröna bönor och ev blomkål och broccolo beroende på hur mycket skörd det blir. Har ett par frågor bara:
Hur gör vi bäst med tomaterna? För att få krossade tomater- är det bara att dela i bitar, lägga i burkar och fylla med vatten och salt, och koka in? Går det att lägga in hela tomater så också, eller måste de kanske skalas först?
Blir inkokt broccoli och blomkål bra? Inte mosig?
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Vurre skrivet 01 aug-09 kl 22:14
Vi har kokat in bomndbönor och ärtor i ett par år nu. Inspirerade av artikeln i Åter.  ;D Tack Petter! Nu tänkte vi utöka inkokningen till tomater, gröna bönor och ev blomkål och broccolo beroende på hur mycket skörd det blir. Har ett par frågor bara:
Hur gör vi bäst med tomaterna? För att få krossade tomater- är det bara att dela i bitar, lägga i burkar och fylla med vatten och salt, och koka in? Går det att lägga in hela tomater så också, eller måste de kanske skalas först?
Blir inkokt broccoli och blomkål bra? Inte mosig?

Testa.

Vi brukar koka tomater till sås när vi har tid, med lök och kryddor. Är man ambitiös kan man skålla dem. Annars brukar vi skära tomater i bitar, koka lite och hälla på burk med lite salt. Har man inte obegränsat med burkar är det bäst att koka ihop tomater på lagom värme utan lock, sen konservera.

Broccoli fryses hellre än konserveras. Blomkål äter man färsk.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Nettus skrivet 02 aug-09 kl 13:28
Nu har jag en stor och fin konserveringsapparat med burkar till! Artikeln förklarar verkligen allt väldigt bra!

Blomkål äter man färsk.

Nä, kokt ska det va' med ost- och skinksås! Mmmmm... Jag älskar all form av kål, men det finns aldrig blomkål i affärens frysdisk när det inte är säsong...  :( Hörde häromdan på radion varför - tomater är svenskarnas favoritgrönsak, blomkålen är minst populär. Så jag ska ladda upp och koka in blomkål i höst!
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: borlotti skrivet 03 aug-09 kl 09:30
Har man inte obegränsat med burkar är det bäst att koka ihop tomater på lagom värme utan lock, sen konservera.
Aa! bra tips!  :)
Broccoli fryses hellre än konserveras. Blomkål äter man färsk.
Det var det jag misstänkte att broccoli blir mosig vid inkokning. Men blomkål är väl snäppet hårdare.? Kan tänka mig att det funkar bättre. Går nog knappast att bevara den och äta all färsk.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Nettus skrivet 04 aug-09 kl 11:49
Blomkål äter man färsk.

Nä, kokt ska det va' med ost- och skinksås!

Hm, kom på sen att du nog inte menade blomkål...  ::)
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Petter B skrivet 10 aug-09 kl 08:20
Vi har kokat in bomndbönor och ärtor i ett par år nu. Inspirerade av artikeln i Åter.  ;D Tack Petter! Nu tänkte vi utöka inkokningen till tomater, gröna bönor och ev blomkål och broccolo beroende på hur mycket skörd det blir. Har ett par frågor bara:
Hur gör vi bäst med tomaterna? För att få krossade tomater- är det bara att dela i bitar, lägga i burkar och fylla med vatten och salt, och koka in? Går det att lägga in hela tomater så också, eller måste de kanske skalas först?
Blir inkokt broccoli och blomkål bra? Inte mosig?

Vatten i tomaterna tycker jag känns onödigt. Mosa dem bara så får du vätska så det räcker. Skalen kan dock vara lite trista i de krossade tomaterna, så om man inte vill skålla och skala dem kan man mixa de hela tomaterna innan man kokar in dem.

Vi kokar in både blomkål och broccoli. Visst blir de mjuka, men inte mosiga.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: borlotti skrivet 17 aug-09 kl 20:52
Vatten i tomaterna tycker jag känns onödigt. Mosa dem bara så får du vätska så det räcker. Skalen kan dock vara lite trista i de krossade tomaterna, så om man inte vill skålla och skala dem kan man mixa de hela tomaterna innan man kokar in dem.
Mosa dem!! Smart.  :)
Vi kokar in både blomkål och broccoli. Visst blir de mjuka, men inte mosiga.
Nej, får väl försöka. Broccoli får vi dock inte tillfälle att testa i år. Blev alldeles för lite. Kanske testar i att koka in blomkål iaf.

Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Nettus skrivet 06 sep-09 kl 11:10
Jag har nyss köpt en konserveringsapparat med ett antal burkar i varierande storlekar. Men det finns inga klämmor till de minsta...  ::) Men man måste väl inte fylla en stor burk ända upp? Alltså, det måste väl gå att bara fylla till hälften...? Det måste ju bli lika sterilt ändå...
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: bjork skrivet 11 sep-09 kl 07:47
Petter,kan du please forklare litt mer nöyaktig
hur du gjör med dina saltstekta svampar ?
Er det nogot spesielt med svampburkar,eller kan man benytte vanliga burker ?
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Petter B skrivet 11 sep-09 kl 08:50
Petter,kan du please forklare litt mer nöyaktig
hur du gjör med dina saltstekta svampar ?
Er det nogot spesielt med svampburkar,eller kan man benytte vanliga burker ?


Jag har aldrig kokat in svamp. Om du provar så berätta gärna hur de blev.
Kan tänka mig att man får steka ihop dem rejält och/eller dra ur lite vätska med salt för att de inte ska bli för lösa.
Eller så kokar man in dem utan vätska. När vi kokar in t ex squash som innehåller mycket vatten packar vi sockerbitsstora bitar hårt och saltar lite på. Men ingen vätska, efter inkokningen simmar de i sitt eget spad.

Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: bjork skrivet 11 sep-09 kl 11:28
Jeg har kokt inn masse svamp senaste dagene,og testat,
funker helt supert.Deler svampen i lagom store biter,
koker opp vatten,heller i svampen,lar koke ca 1 minutt,
da krymper den,legger svampen oppi burkar,heller over
nytt kaldt vatten och kokar inn.  ;D
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Petter B skrivet 28 sep-09 kl 06:16
Hej !
Ni som kokar in kött , hur smakar det ?
Men mamma har skrämt mig med både butulism och att det skulle smaka gummi av maten . Då dock bara av köttkonserverna .


Läs lite om botulism här (http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=52583.msg411976#msg411976). Giftet som kan bildas förstörs vid tillagning av konserven, vilket man ju ändå gör med de flesta konserver. Vi har i många år ätit konserver utan att värma dem (och lever fortfarande), t ex majs, bönor, leverpastej, ärtor, mm. Men nu är vi lite försiktiga med det och försöker hitta andra konserveringsmetoder för sådant man inte vill värma innan tillagning.

Kött blir ju väldigt mört när man kokar in det, vilket kan vara både bra och dåligt. Med köttfärs märks inget särskilt.
Gummiringssmak har jag aldrig märkt med kött, men däremot äppelmos.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Vitis skrivet 07 okt-09 kl 00:50
.......
Här finns också plåtburkar att köpa med lösa plåtlock som man sedan valsar ihop med burken .
Är det någon som har erfarenhet av dessa burkar . Eftersom de valsas ihop så borde ju dessa bara vara att stoppa i vilken kastrull som helst och koka .
Är det någon speciell teknik för att fästa locket ? Kan det lossna om det blir för högt tryck i burken ? Är det större risk för botulism eller lägre ?

Var finns du??

Har aldrig sett såna burkar för hemmabruk.

Nyfiken på dom där plåtburkarna!
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Matglada Tänkaren skrivet 16 okt-09 kl 04:39
Petter kan inte du visa bilder och namn på din elektriska inkokningsapparat du nämnde i artikeln?
 Jag har kokat in i två säsonger nu och experimenterar hela tiden med olika recept. Det är verkligen spännande  :) men så drygt att stå vid kastrullen :(  Mina olika kastruller tar bara 4 resp 5 burkar per lager. Det blir max 10 st x 3/4 l eller 8 st x 1 l. När man skördar blir det ju rätt stora mängder och din tog 7 (?!) per lager.
Tror jag ska satsa på en sån om det inte är för dyrt. Tacksam för respons från alla el-kastrullinkokare ;)
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Petter B skrivet 18 nov-09 kl 06:04
Petter kan inte du visa bilder och namn på din elektriska inkokningsapparat du nämnde i artikeln?


Ursäkta sent svar, jag hade missat din fråga.
Nu är all inkokning klar för i år och inkokningsapparaten undanstoppad. Men om det blir att den åker fram igen så ska jag ta ett kort.
Men här är en bild från www.hus-modern.se
(http://bitbox.rutan.se/admin/img/1004/1004_1175683362.jpg)

Det går att beställa den direkt från Severin också, lite billigare.

Vi använder även apparaten mycket när vi kokar in äppelmusten.
Då värmer vi upp musten i tio-literskastruller på vedspisen, sedan häller vi över till inkokningsapparaten som är inställt på att hålla musten på 73°C. Sedan fyller man de varma glasburkarna snabbt via tappkranen på grytan.
Det finns många användningsområden. T ex tillgång till lagom varmt vatten att tvätta händerna i utomhus när man slaktar etc.
Lite mycket pengar, men för oss var det en bra investering.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Matglada Tänkaren skrivet 20 nov-09 kl 15:24
Tack!
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Dakrish skrivet 28 dec-09 kl 03:11
Vi gör köttfärssås på vatten, köttfärs, vetemjöl, salt, svartpeppar och vitpeppar samt Coloritsoya. (Tål inte tomater.) Nu undrade sambon, som absolut inte kan tänka sig äta annat kokt kött eller bönor överhuvudtaget, om man kan koka den såsen i burkar och på så sätt förvara den? Eller om det går att tryckkoka köttfärs och förvara den? Dvs, i rumstemperatur, i månader, för vår stockpile/krisberedskapsmat.

Och... vart får jag fatt i en inkokningsapparat? Tryckkokare (är det samma?) har jag hittat på tretti. Glasburkar, ringar och klämmor lär ju vara ett problem i sig. Men en sak i taget.  :P
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Petter B skrivet 28 dec-09 kl 05:29
Jag har inte provat att koka in köttfärssås, men tror säkert det går bra. I år kokade vi in all vår lammfärs direkt i burkar utan kryddor eller något. Det som händer är att det delar sig lite i burken, vilket kanske kan hända med din köttfärssås också, men det nog i hop när du värmer det.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: ieenilorac skrivet 28 dec-09 kl 08:23
Och... vart får jag fatt i en inkokningsapparat? Tryckkokare (är det samma?) har jag hittat på tretti. Glasburkar, ringar och klämmor lär ju vara ett problem i sig. Men en sak i taget.  :P

Tryckkokare är något helt annat, används för att minska tillagningstiden för ris, långkok och liknande, Vid inkokning vill man ju skapa ett undertryck i burkarna, vid tryckkokning skapar man ett övertryck (för att höja vattnets kokpunkt till över 100 grader och därmed minska koktiden). Båda grytorna är alltså mycket användbara, men till olika saker.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Dakrish skrivet 28 dec-09 kl 14:59
Tack för svar!  :D Det ser ut som att jag ska skaffa en likadan inkokningsapparat som Petter har. Hus-mordern.se hade ju dessutom gott om burkar. Får bli att köpa ett par i taget, lär bli en *jäkla* massa äppelprodukter i alla fall. Bara vi får ett bra år nu...
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Matglada Tänkaren skrivet 31 dec-09 kl 03:23
Vi gör köttfärssås på vatten, köttfärs, vetemjöl, salt, svartpeppar och vitpeppar samt Coloritsoya. (Tål inte tomater.) Nu undrade sambon, som absolut inte kan tänka sig äta annat kokt kött eller bönor överhuvudtaget, om man kan koka den såsen i burkar och på så sätt förvara den?

Jag har gjort färdig köttfärssås (älgfärs) MED spagetti i konserveringsglas.
Jag gjorde först såsen i en 10-litersgryta, sedan kokade vi spagetti. Kryddade rejält! Blandade allt och hällde upp varmt på varma glas (förvärmda i ugnen ihop med locken).
Den var ganska fast (ingen redning!) så vi tillsätter lite vatten genom att skölja ur burken när vi ska äta den.
Konserverade 60 minuter under vatten.

Det är den godaste färdigmat vi provat!
Burkarna tog slut snabbt... långt före alla glas böngrytor.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Dakrish skrivet 31 dec-09 kl 04:25
Du menar, att inte koka in, utan att konservera på samma sätt som man gör med t.ex. lingonsylt? Hur länge håller det?

Måste nog prova så fort köttfärs finns på extra pris!
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Matglada Tänkaren skrivet 31 dec-09 kl 13:56
Du menar, att inte koka in, utan att konservera på samma sätt som man gör med t.ex. lingonsylt? Hur länge håller det?

Måste nog prova så fort köttfärs finns på extra pris!


Jag menar att konservera i en inkokningsapparat, innerställning, konserveringsglas, gummipackning och klämma.
finns en nu på blocket
http://www.blocket.se/stockholm/Konserveringskittel_med_tillbehor_24955574.htm?ca=11&w=3 (http://www.blocket.se/stockholm/Konserveringskittel_med_tillbehor_24955574.htm?ca=11&w=3)

Jag har läst i en bok om ett par som smakat konserverat älgkött efter 18 år (!) men det skulle jag inte rekommendera. Man kan få en uppfattning om hur länge det kan sparas om man går i affären och läser på motsvarande produkts utgångsdatum. Men de burkarna/glasen är ofta konserverade under högt tryck vilket avdödar fler mikroorganismer.
Summa summarum: jag chansar inte utan använder burkarna inom ett år.

Petter B har skrivit en helt underbar artikel om inkokning här på forumet. Den ligger högst upp i den här tråden (eller längst ner) , men den har du säkert redan läst ;)
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: ChristinaR skrivet 31 dec-09 kl 14:00

Jag har läst i en bok om ett par som smakat konserverat älgkött efter 18 år (!) men det skulle jag inte rekommendera. Man kan få en uppfattning om hur länge det kan sparas om man går i affären och läser på motsvarande produkts utgångsdatum. Men de burkarna/glasen är ofta konserverade under högt tryck vilket avdödar fler mikroorganismer.


Är det inte så att man måste koka in under högt tryck för att inte riskera botulism? Undantaget sådant med mycket syra och/eller socker.

Tillägg: Kollade botulism. Det tydligen riskfritt om det man konserverat får koka minst tre minuter.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Dakrish skrivet 31 dec-09 kl 20:16
Tack MT! Jag mailade på inkokningsapparaten, men vi får se, jag bor ju i Skåne så lite svårt att få hit den kanske.

 :-[ Drömmer om inkokning, burkar med blomkål och trädgård om nätterna...
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: bokmalen skrivet 07 jan-10 kl 20:39
Bästa tråden!  ;D
Jag vill göra äppelmos som inte är så mosat... Kan man trycka i fullt av äppelbitar i burkarna, slopa sockret (äpplena är lagrade och lagom söta, men de tar ju aldrig slut!) och bara konservera burkarna direkt? Borde funka, men tänkte kolla med er konserveringsveteraner först.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Matglada Tänkaren skrivet 07 jan-10 kl 23:26
Bästa tråden!  ;D
Jag vill göra äppelmos som inte är så mosat... Kan man trycka i fullt av äppelbitar i burkarna, slopa sockret (äpplena är lagrade och lagom söta, men de tar ju aldrig slut!) och bara konservera burkarna direkt? Borde funka, men tänkte kolla med er konserveringsveteraner först.

Nej nej!
Jag tog bara äppelbitar först men det var så mycket gas kvar så att alla lock poppade av i grytan!
Efteråt låg all frukt längst upp under locken.  >:(
Det var bara att tömma alla burkar, göra mos och koka om. Detta gällde okokta.
Men kanske det är skillnad på lagrade??? De kanske har avgett mycket gas redan.
Om du vill ha hela bitar, kompott kanske du ändå ska förvälla dem före konservering.

Jag har provat att konservera äppelmos utan socker ,med 7 % och vanligt sötat.
Osötat är lite fadd i smaken efter 1 1/2 år (fel äpplen?) men helt ok. 7 % socker är min favorit just nu.
Satsen var på 3,6 kg mos (kokt och passerade i hushållsassistenten) och 250 g socker.
Vanligt mos med normal mängd socker är superäckligt när man vant sig av.

Fyller inte ända upp utan lämnar 4-5 cm upp till kanten i halvlitersburkar.
Det håller sig ju inte lika länge som sötat och måste gå åt rätt fort.

Nyfiken på hur det blir, berätta gärna. Jag vill gärna lära mig konservera kompott!

Hälsningar
MT
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: trojlik skrivet 02 feb-10 kl 21:55
Vet någon om det finns kurser man kan gå i inkokning och tillvaratagande?
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Matglada Tänkaren skrivet 03 feb-10 kl 01:33
Kolla hushållningssällskapet där du bor, eller fråga någon riktigt gammal människa som minns hur man gör.
Det finns några bra gamla böcker. En del ligger skannade och kan läsas på nätet.
I USA och Tyskland finns mycket. Både böcker och på nätet :D

Berätta gärna om du hittar någon kurs!
/MT
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: hemmamamman skrivet 12 sep-10 kl 16:58
Jag har fått tag på en massa burkar och en massa gummiband, men nästan inga av burkarna har spännena. Vart får man tag på dom?
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: ieenilorac skrivet 12 sep-10 kl 19:19
Beroende på typ av burk behöver man inte så många spännen. När man kokt in, och vakuum bildats, så tar man av spännet och använder det vid nästa kok. Du behöver alltså bara så många som går åt vid ett kok.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: borlotti skrivet 18 sep-10 kl 10:52
Jag har undrat lite över hur näringsinnehållet påverkas av inkokning. Nu har jag försökt läsa på lite, men hittar inte så väsrst många källor. Här http://www.mealtime.org/uploadedFiles/Mealtime/Content/jsfaarticle_partiiucdavis_may07.pdf (http://www.mealtime.org/uploadedFiles/Mealtime/Content/jsfaarticle_partiiucdavis_may07.pdf) verkar jämförelsen mellan fryst och inkokta grönsaker ganska jämn. Men på "djupfrysningsbyrån"  :-\ http://www.djupfrysningsbyran.se/om_djupfryst/kvalitet.html (http://www.djupfrysningsbyran.se/om_djupfryst/kvalitet.html) visas en jämförelse som föga förvånande är till frysta livsmedels fördel.
Är det någon som har mer info om det här så tar jag tacksamt del av det!
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: hemmamamman skrivet 21 sep-10 kl 20:10
Beroende på typ av burk behöver man inte så många spännen. När man kokt in, och vakuum bildats, så tar man av spännet och använder det vid nästa kok. Du behöver alltså bara så många som går åt vid ett kok.
Problemet med det är att det är 3 olika storlekar på burkarna. Spännena som var med passar bara till den ena storleken. Så jag behöver alltså fler spännen i alla fall.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: borlotti skrivet 24 sep-10 kl 12:34
Jag har undrat lite över hur näringsinnehållet påverkas av inkokning. Nu har jag försökt läsa på lite, men hittar inte så väsrst många källor. Här [url]http://www.mealtime.org/uploadedFiles/Mealtime/Content/jsfaarticle_partiiucdavis_may07.pdf[/url] ([url]http://www.mealtime.org/uploadedFiles/Mealtime/Content/jsfaarticle_partiiucdavis_may07.pdf[/url]) verkar jämförelsen mellan fryst och inkokta grönsaker ganska jämn. Men på "djupfrysningsbyrån"  :-\ [url]http://www.djupfrysningsbyran.se/om_djupfryst/kvalitet.html[/url] ([url]http://www.djupfrysningsbyran.se/om_djupfryst/kvalitet.html[/url]) visas en jämförelse som föga förvånande är till frysta livsmedels fördel.
Är det någon som har mer info om det här så tar jag tacksamt del av det!


Ingen?!
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Norrsken skrivet 13 okt-10 kl 05:44
Kom till min stora glädje över en gammal inkokningsapparat nu i höst. Har provat lite smått (mest av experimentlusta än så länge) och är glad som en lärka över att det fungerar! Men undrar lite ang gummiringarna...

Jag fick med en himla massa burkar av de där gammaldagsa modellerna. Fick även gummiringar och byglar till dem, dock bara röda gummiringar.. Men det jag testat har blivit bra även med "fel" gummiring, dock verkar gummiringen till den enda konserv jag öppnat blivit väl så sladdrig av att ha suttit på "fel" burk.

Eftersom det är gummiringarna som är förbrukningsvaran i sammanhanget, så behöver man ju förr eller senare nya. Och, på den där finfina länken till husmodern, så finns det ju några olika typer av ringar, men hur vet man vilka som passar? Storlekarna som anges, är det innerdiameter och ytterdiameter?

http://hus-modern.jetshop.se/gummipackningar-c-165-1.aspx?sortorder=6&direction=0&defps=10&pagesize=12&pagenum=2&useparams=0 (http://hus-modern.jetshop.se/gummipackningar-c-165-1.aspx?sortorder=6&direction=0&defps=10&pagesize=12&pagenum=2&useparams=0)

Förvisso ruskigt dyra, men... att veta ungefär vad det är man behöver är ju en bra början! Och, det där med ringar från tyskland var ju faktiskt intressant!
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: marymae skrivet 19 maj-11 kl 17:20
Kan man koka in i en vanlig tryckkokare? Jag har en nämligen och jag förstår att man rimligen inte kan rymma så mycket i den i så fall men går det? El flyger det glas och mat över hela köket? Jag vill liksom inte testa bara för kul skull om jag inte vet vad som händer. Sedan vet jag att man kan koka in i långpannan i ugnen, är det någon som har tips och råd om detta?
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Petter B skrivet 20 maj-11 kl 07:09
Jag har ingen egen erfarenhet av tryckkokare, men jag vet att man ofta använder det för inkokning. I USA finns tryck-inkokningsapparater för vanliga hushåll och industrin använder alltid tryckkokare. Anledningen är att man med dem kan komma upp i de 121°C som behövs för att avdöda botulinum-sporer.

Tyvärr vet jag inte något om hur man gör för att inte spränga köket.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: ChristinaR skrivet 20 maj-11 kl 07:25
Jag har ingen egen erfarenhet av tryckkokare, men jag vet att man ofta använder det för inkokning. I USA finns tryck-inkokningsapparater för vanliga hushåll och industrin använder alltid tryckkokare. Anledningen är att man med dem kan komma upp i de 121°C som behövs för att avdöda botulinum-sporer.

Tyvärr vet jag inte något om hur man gör för att inte spränga köket.


Kollar man på amerikanska sajter så är det speciella tryckkokare som används för inkokning (pressure canner), inte vanliga tryckkokare för matlagning (pressure cooker) och man kan inte koka in i en vanlig matlagningsstryckkokare. Den här artikeln förklarar en del:

http://sharonastyk.com/2008/07/24/pressure-canning-101/ (http://sharonastyk.com/2008/07/24/pressure-canning-101/)
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: marymae skrivet 20 maj-11 kl 09:03
Kollar man på amerikanska sajter så är det speciella tryckkokare som används för inkokning (pressure canner), inte vanliga tryckkokare för matlagning (pressure cooker) och man kan inte koka in i en vanlig matlagningsstryckkokare. Den här artikeln förklarar en del:

[url]http://sharonastyk.com/2008/07/24/pressure-canning-101/[/url] ([url]http://sharonastyk.com/2008/07/24/pressure-canning-101/[/url])


Den var bra, men hon säger faktiskt att en tryckkokare som klarar fyra quarts ca 4 litersburkar och om man kokar längre kan användas! Nu vet jag inte hur mycket man får in i min men jag ska kolla, den är stor iaf. Nu ska jag visserligen i första hand försöka klara vanlig inkokning i år men jag kanske klarar mig från att köpa en om min 'gryta' funkar. Sedan är det här amerikaner och de är ju lite ibland överdrivet säkra så jag ska läsa vidare lite för att få hela bilden.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: 123joel skrivet 30 maj-11 kl 00:44
kom vi fram till ifall sådana glasburkar med locket fastsatt i metallbyget och metall-spänne för å klämma fast locket, fungerar ??

btw stort tack till alla som kommer med goda råd, det här är nog den bästa trå¨den jag läst på länge! mkt intresant :D
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: christinag skrivet 30 maj-11 kl 03:06
Vad menar ni med inkokning? *En kanske litet dum språkfråga från en som vuxit upp i ett annat land* Konservering eller koka ihop något tills det blir en mindre mängd? Hänger inte riktigt med i diskussionen här.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: christinag skrivet 30 maj-11 kl 03:35
Blev bara förvirrad av att läsa själva artikeln. Ställer man burkarna med innehåll o allt i en kokare? Så har jag aldrig sett någon göra. Såhär gjorde vi hemma: Det som skulle konserveras kokades i olika tidsrymder beroende på vad det var för något i en stor gryta. Sedan fylldes det på med hjälp av steriliserade redskap i glasburkar eller lerkrukor (typ äldre höganäskrus exempelvis, där höll sylten i tjugo år). Överst häller man paraffin i ett lager som kunde vara 1 - 1½ cm högt. När det var halvstelt stängde man locket och ställde kruset på huvudet så att bakterierna i luftmellanrummet (som i bästa fall försvann) avdödades. Innehållet var obegränsat hållbart, förutsatt att inget luft (=syre) kom åt innehållet. Saker som innehöll naturliga konserveringsmedel som tex lingon, som innehåller bensoesyra, kunde man bara röra (eller koka förståss om man ville det) ihop och hälla ned i höganäskrus. Jag kommer ihåg särskilt en gång då vi fick mycket bär och det största kruset tog 12 år att tömma. Dom mindre kunde hålla i 3-4 år (om ingen var sugen förståss)  ;D Sylt kokades och hälldes ibland på (smalhalsade) flaskor med paraffin och/eller kork i toppen. Även dessa var i princip obegränsat hållbara, särskilt om man följde regeln om att ställa dem på huvudet så att det i princip kokande innehållet rörde vid paraffinet eller locket/korken. Då var allt sterilt. Burkar med gummiringar hade vi också, men vi kokade innehållet separat. Vi hade inte råd med den typen egentligen, vi tog till vadsomhelst med ett passande hållbart lock till, eller t.om. bara en steriliserad kork ovanpå. Syrade grönsaker behövde inte kokas på det här sättet, där räckte det i princip med att sterilisera förvaringskärlet och sluta till tätt. Syrade grönsaker hade vi dock sämre tilltro till vad det gällde hållbarheten i vårt hushåll. Vi åt gärna upp det allteftersom, litet innan vi tog övriga konserverade livsmedel. Men nog höll grönsakerna ett par två-tre år på det sättet i alla fall. Längre är säkert möjligt.

Dom här ringarna var det någon som frågade om. Det är standardiserade storlekar som jag nog tycker att de i princip har sett likadana ut till sina respektive burkstorlekar de senaste 50 åren. Säkert längre än jag kan överblicka också. Jag har hittat burkar med årtal på som var mer än hundra år gamla. Jag har provat "tyska moderna ringar med norska urgamla burkar" och det har passat. Kanske glastillverkningen var likartad på många håll.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: christinag skrivet 30 maj-11 kl 03:43
Kom på litet mera:

Sånt med proteiner i eller fetthaltiga saker kokades längre tid än tex sockerhaltiga saker. Dom kunde inte heller alltid läggas in i de kärl som fanns. Höganäskrus exempelvis var bra men litet lyxvara. De var hårt brända. Sämre kärl kunde man klä invändigt med hjälp av olika metoder, tex paraffin, för att undvika syretillförsel. Ju mer man funderar på detta, desto mer kommer man ihåg. Finns det inte någon sida för sådana här tekniker på Nordiska Riksmuseet?
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: kurt skrivet 30 maj-11 kl 08:40
Artikeln handlar som sagt om inkokning, det har inget med syltkokning att göra!
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: christinag skrivet 31 maj-11 kl 02:26
Artikeln handlar som sagt om inkokning, det har inget med syltkokning att göra!
Mitt inlägg handlar inte om syltkokning heller. Sylt användes som exempel på vad som kunde konserveras med den metod jag beskrev, det är allt. Du kan byta ut det mot grönsaker eller kött, vad du vill. Tråkigt om det inte framgick i det jag skrev.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: christinag skrivet 31 maj-11 kl 23:56
Om det gällde bara "konservering" då skulle det väl inte handla om konstiga apparater? Jag undrade också om det gällde just den här metoden att "ställa ned hela burkar i en apparat" eller om det gällde andra metoder också. Det var det jag ville veta, inte upprepning av samma sak. Nåväl, vi förstår inte varandra, det får väl vara då.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Anders S skrivet 01 jun-11 kl 00:12
Enligt min uppfattning bör det heta hermetisk inkokning eller hellre hermetisk konservering. Ordet inkokning betyder i min värld något annat, t ex inkokning av fisk. Ett recept på detta finns här:
http://www.connoisseur.se/bengt/bp3.html (http://www.connoisseur.se/bengt/bp3.html)

INKOKNING
Fisken sjuds i vatten, tillsatt med grönsaker, kryddor och syra i form av citron, ättika eller vinäger. Den får svalna i sitt spad och serveras vanligtvis i detta. Skumma noga så att spadet blir så klart som möjligt. Inkokningstiden är i stort sett densamma som vid vanlig kokning, men låt grönsakerna sjuda ett tiotal minuter innan fisken läggs i för att överföra deras smak till spadet. Inkokt fisk serveras alltid kall med kall sås. Tillagningssättet är också grunden till fisk i gelé eller aladåb. Spadet silas då och klaras med äggvitor samt tillsätts gelatin. Kontrollera före klarningen att det inte är för salt. I så fall tillsätts mera vatten eller lite vitt vin. Till inkokning passar endast feta fiskar som lax, regnbågslax, makrill, ål och sill. Det är ett praktiskt tillagningssätt, då man kan förbereda rätterna i god tid innan de skall serveras. De blir också dekorativa.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: christinag skrivet 02 jun-11 kl 04:23
Tack Anders! Det börjar klarna nu.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Tallgrinden skrivet 08 jul-11 kl 15:58
Vad är rimligt pris att betala för inkokningsburkar, ca?

Kommer ev. över en del och vill veta om de begär ett rimligt pris.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: HermetiseraMera skrivet 13 jul-11 kl 22:53
Först och främst tack för en sweet artikel och i övrigt en inspirerande hemsida.

Jag bor i en lägenhet och har inte tillgång till matkällare eller liknande svalt utrymme men ett väl tilltaget skafferi (rumstempererat). Hur påverkar detta hållbarheten??

Någon med erfarenhet av "parraffinering" som kan utveckla den metoden lite?

/Mathias
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: kurt skrivet 14 jul-11 kl 04:25
Först och främst tack för en sweet artikel och i övrigt en inspirerande hemsida.

Jag bor i en lägenhet och har inte tillgång till matkällare eller liknande svalt utrymme men ett väl tilltaget skafferi (rumstempererat). Hur påverkar detta hållbarheten??

Någon med erfarenhet av "parraffinering" som kan utveckla den metoden lite?

/Mathias


Det beror på vad du skall koka in. Problemet är att inkokning inte avdödar bakteriernas sporer, därför är sval förvaring, lågt pH, och högre salthalt bra hjälpmedel för att förhindra tillväxt av sporbildande bakterier:

http://www.alternativ.nu/index.php?topic=52583.0;all (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=52583.0;all)
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: christinag skrivet 19 jul-11 kl 01:04
I min släkt har vi "paraffinerat" i många år. Det fungerar bra när det är rätt utfört men är inte 100% säkert. Det kan finnas risk för mögelangrepp eller att det surnar i kanske ett fall av några hundra? Det räcker för att gälla för osäkert egentligen. ??? Har man att göra med sylt och andra sockrade rätter/produkter är det OK, det ökar säkerheten. Hygien och temperatur är viktigt hur som helst.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Znibban skrivet 20 jul-11 kl 08:07
Vad är rimligt pris att betala för inkokningsburkar, ca?

Kommer ev. över en del och vill veta om de begär ett rimligt pris.
man kan köpa sådana glasburkar på Ikea för 15:- (om jag inte missminner mig). de har även galsflaskor men de korkarna tål inte värme för de är av plast >:D (så nu behöver ni inte göra samma misstag som jag :'(
Glasburkarna med silikonring är jättebra! Finns i alla fall i ½l och 1l + lite fler.
Jag ränner en del på second hand butiker och de har också konerveringsglas - hm -till samma pris som Ikea.
Ber er ha överseende med mitt  >:Dminne.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Lidhem skrivet 11 aug-11 kl 18:20
Hej,
Jag har lusläst din artikel om inkokning i en Åter tidning och har efter det provat att koka in ärtor, broccoli och squash, men jag undrar om man kan koka in frukt oxå så som äpplen och rabarber? har man då saltlag eller gör man någon sockerlag?
sen undrar jag om det göra något om vattnet efter inkokning inte täcker grönsakerna helt? Påverkar det hållbarheten?
Tacksam för svar,
LIDHEM
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: K@rene skrivet 14 okt-11 kl 13:36
Flott artikkel, tak!

Kan noen hjelpe en stakkars normann?
Spriting av bønner? Sprit? Eddiksprit?  ???
eller vad eller hur då?? :o

Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: kurt skrivet 14 okt-11 kl 14:18
Flott artikkel, tak!

Kan noen hjelpe en stakkars normann?
Spriting av bønner? Sprit? Eddiksprit?  ???
eller vad eller hur då?? :o

lossa (frö e.d.) från fäste: ~ ärter; ~ bönor; ~ majs
KONSTR.: ~ ngt
HIST.: sedan ca 1710; identiskt med sv. dial. sprita 'sprida'; jfr spreta, sprida
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: K@rene skrivet 14 okt-11 kl 18:52
Endelig!  :P
Tusen takk
(har lett etter oppskrifter med noe slags sprit)
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: ollebolle skrivet 23 okt-11 kl 21:39
Oj, oj. Här fanns minsann kunskap så det förslår.

Att koka in visste jag inte att det var både tillagning och konservering. Ett bra sätt att bevara alla nyttigheter i burken troligen. Det blir givetvis lite av detta som kan pysa iväg under kokningen i burken men det blir kanske bättre än om man kokar i gryta och häller över i en burk. Lång koktid i burk och inga händer som berör maten eller luft som kan komma in. 

Tack för en informativ och genomarbetad artikel. Detta är internet när det är som bäst. Frågor besvaras direkt av en kunnig skribent som direkt kan få kritiken av alla läsare.  Många gånger när man läser en tidning hittar man fel och skulle vilja kommentera artikelförfattaren. Här har jag den möjligheten.

Tar till mig all info för kommande konserveringar.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Gammeltanten skrivet 21 apr-12 kl 16:08
Undrar bara hur det är med mjölkprodukter i konserver? Är det nån som vet? Jag har nästan alltid creme fraiche eller grädde i tex köttfärssås, och funderar över om man skulle koka in resterna till senare behov i stället för frysen. Tacksam för svar :D
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: christinag skrivet 01 maj-12 kl 20:25
Jag testade en gång med just grädde i köttbullesås. Blev väl sådär, det skar sig litet. Skall prova med kokosmjölk som ersättning, det finns dock vissa sorter som skär sig vid långkok och liknande där med. Försöker klura ut vilka dessa är.

MvH
Christina G
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Edgar skrivet 19 aug-12 kl 22:30
Kokpunkten på vatten är direkt beroende av trycket i kokkärlet. http://www.ventilservice.se/info/steam.htm (http://www.ventilservice.se/info/steam.htm) är ett exempel på ångtabeller. Har man ett undertryck kokar vatten lägre än 100 grader, vid övertryck vid mer än 100 grader.

Ca 125 grader koktemperatur kan endast uppnås vid ca 2,5 bar tryck. Fysikaliska lagar.

Tryckkokare används huvudsakligen för att minska tillagningstider vid matlagning.

I konserveringsindustrin används jättestora tryckkokare, som kallas autoklaver.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: BamCe skrivet 01 okt-12 kl 00:30
Har upptäckt en grej på de så kallade "snäpplås" burkarna från bland annat bormioli (säljes under namnet fido på ÖoB citygross ica) och det är att man troligen bör ta bort snäpplåset efter burkarna ha kallnat, för att sedan sätta tillbaka det när man öppnat burken och ska ha den i kylen eller likanande. Annars finns det ingen bra förklaraing till var gummit till dessa har en tunga att släppa in trycket med.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Anders Wiklund skrivet 17 nov-12 kl 10:38
Tack för en suverän artikel! Nu till min fråga; min avsikt är att konservera färdiga rätter som bouef  bourgignon, kalops dillkött o s v. Skall jag koka färdigt rätten eller göra den halv/kvartsklar och låta den koka färdigt i burken?
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Petter B skrivet 17 nov-12 kl 11:15
Tack för en suverän artikel! Nu till min fråga; min avsikt är att konservera färdiga rätter som bouef  bourgignon, kalops dillkött o s v. Skall jag koka färdigt rätten eller göra den halv/kvartsklar och låta den koka färdigt i burken?

Göra den halv/kvartsklar och låt den koka färdigt i burken. Eftersom det är kött i måste du koka två timmar, så det kommer bli precis lagom mört. Jag brukar bara bryna ytan och låta det ev vara rått i mitten innan när jag lägger köttet i burken.

Men jag har provat att göra klart köttet också, vid tillfällen då enklaste sättet att få av det från benen är ett långkok. Det blir OK det också. Tänk bara på att inte röra för hårt i köttet när du sedan värmer upp det, då går det sönder.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Argos skrivet 25 nov-12 kl 20:55
har fått håll i en faslig massa brysselkål! Fundera på att konservera in den i glaburkar, för fryst är ingen höjdare;( nån som gjort det? kan inte hitta i nån av mina gamla böcker om konservering just brysselkål, bara blomkål, ska man förfara på samma sätt, förvälla eller lägga råa på burk???
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Petter B skrivet 26 nov-12 kl 07:18
har fått håll i en faslig massa brysselkål! Fundera på att konservera in den i glaburkar, för fryst är ingen höjdare;( nån som gjort det? kan inte hitta i nån av mina gamla böcker om konservering just brysselkål, bara blomkål, ska man förfara på samma sätt, förvälla eller lägga råa på burk???
Jag har kokat in brysselkål och det blir utmärkt. Lägg dem råa i burken.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Kabo skrivet 27 nov-12 kl 13:26
Har upptäckt en grej på de så kallade "snäpplås" burkarna från bland annat bormioli (säljes under namnet fido på ÖoB citygross ica) och det är att man troligen bör ta bort snäpplåset efter burkarna ha kallnat, för att sedan sätta tillbaka det när man öppnat burken och ska ha den i kylen eller likanande. Annars finns det ingen bra förklaraing till var gummit till dessa har en tunga att släppa in trycket med.
Jag förstår inte.
Och det vill jag göra eftersom jag har en del snäpplåsburkar; både franska lite dyrare och billiga från Ö&B.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Vasa81 skrivet 27 nov-12 kl 22:59
Men släpper du på trycket bryter du konserveringen.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Gammeltanten skrivet 06 mar-13 kl 20:22
Fick den märkligaste tanke! Kan man koka in ägg? ???? Knäcka ner dom i en burk å koka :P Tänkte man kanske kunde ta fram som pålägg till vintern.....
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Argos skrivet 27 jun-13 kl 10:54
funderar på nu när man har tillgång till fin nypotatis, kan man lägga in eller konservera in  dom där små goe potaterna på glasburkar? Kör ju med konserveringsapparat alá 40 tal ;) detta med botulism är ju lite skrämmande :( men har för mig läst här att sött surt salt och kallt gäller! så man borde väl kunna köra potater och dill i en saltlag sen konservera glasen??? eller är jag ute och cyklar helt?
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: kurt skrivet 27 jun-13 kl 11:06
Man kan torka förvällda skivade  potatisar.

Tidigare fanns det konserverade potatisar att köpa (industrin har ju inget problem att autoklavera så att även sporer dör), förhoppningsvis har de slutat sälja sådan vidrigheter!
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: kurt skrivet 27 jun-13 kl 11:06
Fick den märkligaste tanke! Kan man koka in ägg? ???? Knäcka ner dom i en burk å koka :P Tänkte man kanske kunde ta fram som pålägg till vintern.....

Även ägg kan torkas, som äggröra eller rått ägg.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Argos skrivet 27 jun-13 kl 11:21
Man kan torka förvällda skivade  potatisar.

Tidigare fanns det konserverade potatisar att köpa (industrin har ju inget problem att autoklavera så att även sporer dör), förhoppningsvis har de slutat sälja sådan vidrigheter!

jo torka vet jag, men frågan va om man KAN förvälla potatis sen konservera in dom? tex 1-2 tsk salt per burk p med kokande vatten sen konservera dom på glas??
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Karlsdotter skrivet 27 jun-13 kl 12:09
Potatis inlagda på glasburkar finns ju fortfarande att köpa Kurt .

Och för den som har sockersjuka är de förbehandlade potatisarna bättre val än att koka "färska"potatisar hemma till varje måltid .

Så visst går det att konservera potatis

Ägg ska inte kokas in utan de läggs i en kryddig ättikslag istället efter att de blivit kokta .
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: kanka skrivet 28 jun-13 kl 20:55
Inlagda ägg lät ju spännande, hur lång hållbarhet är det på dem?
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Anders S skrivet 03 jul-13 kl 13:38
Mina egna potäter håller sig i ett år, så jag undrar hur stort behovet att konservera är? Bättre jordkällare och bättre odling kanske hellre? (Potatis ska inte gödslas. Möjligen lite brunnen gödsel på hösten innan.)

Om inlagd potatis är bra för något slags specialkost är mer än jag vet, men jag är skeptisk.

Jag köper otvättade ägg och de håller sig 3-4 månader. Räcker för mina behov.

Jag har sökt i artikeln + tre sidor diskussion efter ordet "vitamin" men hittar det inte. Dags att tänka om?
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Karlsdotter skrivet 03 jul-13 kl 13:42
Det finns ju faktisk de som bor i lägenhet där det inte finns matkällare eller andra källar/vindsförråd som är lämpliga att ha potatis och rotsaker i . De kanske vill ta hand om lite grann från höstens överflöd de med ??
Och då måste ju konserveringen komma till sin rätt ?
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Anders S skrivet 03 jul-13 kl 13:49
Det finns ju faktisk de som bor i lägenhet där det inte finns matkällare eller andra källar/vindsförråd som är lämpliga att ha potatis och rotsaker i . De kanske vill ta hand om lite grann från höstens överflöd de med ??
Och då måste ju konserveringen komma till sin rätt ?

Ja kanske.

För övrigt: I exemplet potatis så har jag de två senaste åren förvarat dem dels i ett kallställt rum, dels i kylskåp. Man måste omsluta dem i t.ex. papperssäck eller papperskasse så de inte torkar ut eller får ljus. Kallrum kan man kanske inte ha i lägenhet och potatisförvaring i kylskåp kräver en kyl extra, som förstås kostar en slant i drift. Det finns också diverse andra lösningar.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: christelle skrivet 03 jul-13 kl 13:53
Det finns ju faktisk de som bor i lägenhet där det inte finns matkällare eller andra källar/vindsförråd som är lämpliga att ha potatis och rotsaker i . De kanske vill ta hand om lite grann från höstens överflöd de med ??
Och då måste ju konserveringen komma till sin rätt ?
En rejäl frysbox och sedan kan man torka mycket tex svamp och kryddor. (säger en som inte sett en konserveringsapparat i gång sedan början av 1960-talet)
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Anders S skrivet 03 jul-13 kl 14:07
I lägenhet kan också finnas något av följande:
* kallskafferi
* balkong eller vindskontor på kallvind, där man t ex kan ordna stor isolerad låda, kanske med frostvaktelement.

Källare har varit för varma i de hyreshus där jag bott.

Odlar man i koloniområde så kanske man kan ordna något slags vinterförvaring där, egen eller ihop med övriga i området. Dock stöldrisk på många såna ställen vad jag vet.

Nästa steg, för den som har möjlighet att lämna stan delvis men inte helt. är att skaffa landställe, odla och vinterförvara där.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Karlsdotter skrivet 03 jul-13 kl 15:38
Nu är ni ot , tråden handlar om inkokning .

Och varför skriver ni i en tråd om just inkokning om ni är emot det ?? Den som vill prova att koka in potatis ska väl inte behöva höra att det inte går eller är totalt fel och då kanske sluta bry sig om att ens försöka ??
Var mer positiva och hjälpsamma i stället och läs överskriften på tråden och ge svar därefter .

Inget fel med att koka in potatis speciellt om man bor på ett sånt sätt att det ite är möjligt med kallrum , finns många såna mpdernare lägenheter som är helt utan .

Det är en läkare som sköter om en sockersjuk släkting som förordar konserverad potatis men läkare kan ha fel de med .
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Anders S skrivet 03 jul-13 kl 15:57
Jag ville ge ett kompletterande perspektiv som jag tycker saknades. Jo, jag tror det kan vara bra för den som vill ägna sig åt konservering i stor skala att fundera över om det behövs, om det kan finnas andra och kanske bättre metoder samt vad som händer med näringsinnehåll, t.ex. vitaminer, vid konservering. Jag tycker nog även att jag gett ett och annat tips om förvaring av mat ovan, som förhoppningsvis kan vara till hjälp, låt vara att dessa är något avvikande från ämnet.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: christelle skrivet 03 jul-13 kl 16:05
Nu är ni ot , tråden handlar om inkokning .

Och varför skriver ni i en tråd om just inkokning om ni är emot det ?? Den som vill prova att koka in potatis ska väl inte behöva höra att det inte går eller är totalt fel och då kanske sluta bry sig om att ens försöka ??
Var mer positiva och hjälpsamma i stället och läs överskriften på tråden och ge svar därefter .

Inget fel med att koka in potatis speciellt om man bor på ett sånt sätt att det ite är möjligt med kallrum , finns många såna mpdernare lägenheter som är helt utan .

Det är en läkare som sköter om en sockersjuk släkting som förordar konserverad potatis men läkare kan ha fel de med .
Är det mitt inlägg du åsyftar på så är jag inte emot inkokning bara inte sett det utföras sedan jag var liten. När det gäller potatis är det inte vidare gott med konserverad potatis jämfört med färsk eller lagrad enligt vad jag tycker. Har ätit hemkonserverat kött, svamp, frukt och säkert annat och vad jag minns så var smaken helt ok och de konserverade päronen och kantarellerna var jättegoda...
(När det gäller matförvaring är det ett allmänt problem i nya lägenheter, i äldre hyreshus finns ibland sk matkällare där man kan lagra potatis, konserver eller annat)
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Karlsdotter skrivet 03 jul-13 kl 21:44
Vände mig inte till en speciell i det här fallet utan det var flera som gick OT
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: christelle skrivet 03 jul-13 kl 22:46
Det blir lätt så - ämnet svävar ut och gör lite avstickare hit och dit - det är det som gör det här forat så fantastiskt fasetterat och lärorikt. Här en som konserverar i återanvända glaburkar >   http://lottabrinck.wordpress.com/2010/08/12/konservera-utan-konserveringsapparat/ (http://lottabrinck.wordpress.com/2010/08/12/konservera-utan-konserveringsapparat/)
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: kurt skrivet 04 jul-13 kl 03:52
Nu är ni ot , tråden handlar om inkokning .

Och varför skriver ni i en tråd om just inkokning om ni är emot det ?? Den som vill prova att koka in potatis ska väl inte behöva höra att det inte går eller är totalt fel och då kanske sluta bry sig om att ens försöka ??
Var mer positiva och hjälpsamma i stället och läs överskriften på tråden och ge svar därefter .

Inget fel med att koka in potatis speciellt om man bor på ett sånt sätt att det ite är möjligt med kallrum , finns många såna mpdernare lägenheter som är helt utan .

Det är en läkare som sköter om en sockersjuk släkting som förordar konserverad potatis men läkare kan ha fel de med .


Men som det konstateras i den andra tråden om riskerna med inkokning, så är ju förvaring av inkokta konserver i rumstemperatur inte heller alltid lämpligt, speciellt inte om vi talar om t ex potatis som garanterat innehåller bakteriesporer. Dessutom är det ju helt orimligt att konservera baslivsmedel som just potatis, i genomsitt äter vi drygt 50kg potatis per år. Konservering kan vara ett bra alternativ till infrysning, av t ex svamp,

http://www.alternativ.nu/index.php?topic=52583.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=52583.0)
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Karlsdotter skrivet 04 jul-13 kl 08:39
Sätter du det i relation till att affärerna har slut på potatis och du måste odla själv för att överleva så .
Och då är det bra att öva så du vet hur man gör och att tekniken sitter .

Världen är inte så stabil ala gånger .
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Argos skrivet 05 jul-13 kl 09:30
ojoj, tänk vad en liten potatis kan få ett forum att gå igång, ::) jo jag vet också att man kan ha potatis i stukor källare balkonger kolonier o gud vet vad. Tanken va ju så klart inte koka in 3 ton potater!!! Va bara en reflektion, har ju fått tag i en konserveringsapparat och ett 100 tal burkar, det är mest ett intresse att åtaruppta någon man gjort länge, kul att hålla det gamla igång, och! jo har testat dom färdigköpta på burk, men nja, sen med all inkokning kan man ju dividera länge om det är lönt att lägga ner all den tid det tar när man bara kan ta sig till butiken och bara ta nåt i en hylla? Beror ju på hur man ser det, jag själv tycker det är mest en kul grej nu att nytta det gamla, och har full förståelse för alla dom som odlar mycket och vill ha sitt eget sparat! Gäller ju iofs inte bara potatis utan alla grönsaker man får i sitt land! Hur som onödigt eller inte jag tänker hålla min apparat kokande!  ;D
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Fru Jansson skrivet 05 jul-13 kl 09:36
Har man fått tag i en apparat tycker jag att det är kul att prova lite av varje. Vilket det blir att koka in mycket av, och vad som mest var kul att testa lär ju visa sig ändå. Så kör hårt och testa!  :D
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Argos skrivet 29 aug-13 kl 13:28
Har man fått tag i en apparat tycker jag att det är kul att prova lite av varje. Vilket det blir att koka in mycket av, och vad som mest var kul att testa lär ju visa sig ändå. Så kör hårt och testa!  :D

Om du visste vad jag testar och provar  ;) det med koka in nypotatis har visat sig vara kalas, år ypperligt att ha med sig i husbilen på resor, slipper man skal o det jobbet ;)
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Argos skrivet 29 aug-13 kl 13:43
Fler dumma frågor av mig då! :-[
Har nu fått tag i både apparat och gamla burkar, samlat o samlat, nu har jag nog 300 burkar ringar klämmor o allt vad som hör till! men nu till mina funderingar. När man koker in så  har jag fatta det som att tex socker salt är ju naturliga konserveringsmedel, men har nu fått tillgång till ofantliga mängder morötter och längre fram brysselkål i överflöd. Frysta brysselkål är ju vidrigt, dom blir sladdriga och snoriga, men som sagt salt, hur mycket i % räknat bör man hålla sig till då? Hur vet jag hur %halten blir? Tex 1 liter vatten om jag för enkelhetens skull nu skall ha 10% salthalt, hur mycket är det då utavsaltet? tex 1 liter vatten är det 1 dl salt matsked tesked kryddmått? Leta överallt men hittar inget om det. Sen när man läser så blir man lite villrådig, nån säger fyll burkarna  i höjd med gummiringen, sen kan man se fyll vatten till 3/4 av burken! Orsaken att fylla helt upp eller bara fylla med 3/4 är vad? Begriper att tex fylla 3/4 har nån orsak, men då tänker jag om jag tex lägger in ärtor, då blir ju att några ärtor ligger *torra* ? Så ska man fylla 3/4 med *råvaran* sen vatten upp till gummiringen eller fylla *råvara* ända upp sen bara vatten till 3/4 eller bägge delar till 3/4 eller bägge delar upp till gummiringen?  Vet jag tjatar o frågar men är fast besluten att återuppta farmors metoder just med konservera, ser ju redan va det gör på frysutrymmet;) Testa konservera kålsoppa, och när jag tog fram den efter 7 månader va det som jag just kokt den!! Sen en annan dum fråga kanske, men om man har tillgång till överflöd av skaldjur går det att lägga in? Bara nyfiken på det, fryser ju det som sig bör, men skulle det gå tex konservera in räkor i saltvatten och tex kräftor? Skalade fattar jag så långt alla fall ;) Alla tips och ideér mottages tacksamt MVH /Argos
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: lichiplommon skrivet 29 aug-13 kl 14:58
Fler dumma frågor av mig då! :-[
Har nu fått tag i både apparat och gamla burkar, samlat o samlat, nu har jag nog 300 burkar ringar klämmor o allt vad som hör till! men nu till mina funderingar. När man koker in så  har jag fatta det som att tex socker salt är ju naturliga konserveringsmedelvisst men vid inkokningen är det värmen som konserverar/steriliserar maten, sockret och saltet är mer för smakens skull i det här fallet, men har nu fått tillgång till ofantliga mängder morötter och längre fram brysselkål i överflöd. Frysta brysselkål är ju vidrigt, dom blir sladdriga och snoriga, men som sagt salt, hur mycket i % räknat bör man hålla sig till då?ca 3% , en matsked per liter Hur vet jag hur %halten blir? Tex 1 liter vatten om jag för enkelhetens skull nu skall ha 10% salthaltdet är alldeles för mycket salt , hur mycket är det då utavsaltet? tex 1 liter vatten är det 1 dl salt matsked tesked kryddmått? Leta överallt men hittar inget om det. Sen när man läser så blir man lite villrådig, nån säger fyll burkarna  i höjd med gummiringen, sen kan man se fyll vatten till 3/4 av burken! det måste vara ett missförstånd, vattnet i kokaren ska gå upp till ca 3/4 av burkarnas höjd, i burken ska grönsakerna vara täckta med vatten, men det ska finnas 1-2 cm plats till locketOrsaken att fylla helt upp eller bara fylla med 3/4 är vad? att vattnet inte ska gå upp till kanten i kokaren beror på att OM det kokar så kan vatten tränga in utifrån  Begriper att tex fylla 3/4 har nån orsak, men då tänker jag om jag tex lägger in ärtor, då blir ju att några ärtor ligger *torra* ? Så ska man fylla 3/4 med *råvaran* sen vatten upp till gummiringen eller fylla *råvara* ända upp sen bara vatten till 3/4 eller bägge delar till 3/4 eller bägge delar upp till gummiringen?  Vet jag tjatar o frågar men är fast besluten att återuppta farmors metoder just med konservera, ser ju redan va det gör på frysutrymmet;) Testa konservera kålsoppa, och när jag tog fram den efter 7 månader va det som jag just kokt den!! Sen en annan dum fråga kanske, men om man har tillgång till överflöd av skaldjur går det att lägga in? Bara nyfiken på det, fryser ju det som sig bör, men skulle det gå tex konservera in räkor i saltvatten och tex kräftor? Skalade fattar jag så långt alla fall ;) Alla tips och ideér mottages tacksamt MVH /Argos
Kommenterade lite i din text. Tänk på att skaldjur och kött ska ha långa inkokningstider och ytterst noggrann hygien. Hygienen är givetvis viktigt annars också men livsmedel med hög proteinhalt är känsligare.
Håll dig till temperaturerna och tiderna, det finns listor och tabeller till oilka varor, jag har en lista för frukt och grönsaker i fall du inte har tillgång till det.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Argos skrivet 29 aug-13 kl 16:49
Kommenterade lite i din text. Tänk på att skaldjur och kött ska ha långa inkokningstider och ytterst noggrann hygien. Hygienen är givetvis viktigt annars också men livsmedel med hög proteinhalt är känsligare.
Håll dig till temperaturerna och tiderna, det finns listor och tabeller till oilka varor, jag har en lista för frukt och grönsaker i fall du inte har tillgång till det.

Hm, försöka räta ut lite frågetecken, salt idl /liter förstår jag blir för salt ;) va bara lätt räknat som ex,  skaldjur va bara mest av nyfikebhet inget som är aktuellt nu, har några tabeller i dom gamla böckerna om konservering, gradet tid etc ! Vattnet va inte menat i konserveringsapparaten utan i burkarna!! det jag syftade på att jag läst olika just om fylla dom? som sagt nån sa fyll burken upp till i höjd med gummiringen nån bara 3/4, undrade vad är skillnaden? ska det va fullt eller 3/4 och vad är anledningarna till det ena eller andra?? står i boken till apparaten man skall tex ställa 8 burkar i grytan och fylla på med vatten så det helst täcker alla burka dock inte mindre än upp till 3/4 av innehållet. så det va alltså olika 3/4:or! men en lista vore inte fel att få tag i ! ;)
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Karlsdotter skrivet 29 aug-13 kl 17:06
Argos@
Vad är det för bok du har ? När är den skriven ?
Konserveringen har förbättrats genom åren och tex så under 40-talet så kom nya direktiv för hur man skulle konservera för att behålla näringsämnena .
Man slutade att använda soda i grönsakerna eftersom det förstörde C-vitaminet osv .
Även att tidigare så väntade man tills det kallanta innan det fylldes på konserveringsburkarna eller flaskorna , inte som idag då det ska hällas så varmt som möjligt på glasen .

Så lita inte helt på de äldsta böckerna för det kan vara dåliga råd i dem .

En bra lite modernare bok för dig är :  Hälsoriktig konservering av K . Puhony . från 1983 .
Den tar upp det mesta inte bara inkokning .
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Argos skrivet 29 aug-13 kl 17:16
Argos@
Vad är det för bok du har ? När är den skriven ?
Konserveringen har förbättrats genom åren och tex så under 40-talet så kom nya direktiv för hur man skulle konservera för att behålla näringsämnena .
Man slutade att använda soda i grönsakerna eftersom det förstörde C-vitaminet osv .
Även att tidigare så väntade man tills det kallanta innan det fylldes på konserveringsburkarna eller flaskorna , inte som idag då det ska hällas så varmt som möjligt på glasen .

Så lita inte helt på de äldsta böckerna för det kan vara dåliga råd i dem .

En bra lite modernare bok för dig är :  Hälsoriktig konservering av K . Puhony . från 1983 .
Den tar upp det mesta inte bara inkokning .

Tack för din omtanke;) men den biten har jag noga tagit reda på, har en del från 30-40-50 tal, det senare tar just upp det att man skall förvälla grönsakerna för att sterilisera dom! Det där att lägga kallt tror jag inte på så den biten har jag fått veta, men skall kolla upp boken du nämde nytt är ju alltid nytt, tack för tipset!!!/MVH Argos
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: lichiplommon skrivet 29 aug-13 kl 17:34
Hm, försöka räta ut lite frågetecken, salt idl /liter förstår jag blir för salt ;) va bara lätt räknat som ex,  skaldjur va bara mest av nyfikebhet inget som är aktuellt nu, har några tabeller i dom gamla böckerna om konservering, gradet tid etc ! Vattnet va inte menat i konserveringsapparaten utan i burkarna!! det jag syftade på att jag läst olika just om fylla dom? som sagt nån sa fyll burken upp till i höjd med gummiringen nån bara 3/4, undrade vad är skillnaden? ska det va fullt eller 3/4 och vad är anledningarna till det ena eller andra?? står i boken till apparaten man skall tex ställa 8 burkar i grytan och fylla på med vatten så det helst täcker alla burka dock inte mindre än upp till 3/4 av innehållet. så det va alltså olika 3/4:or! men en lista vore inte fel att få tag i ! ;)
Helt ologiskt att bara fylla till 3/4. Men man måste lämna lite luft under locket så det blir undertryck i burken och gummiringen blir tätt, som sagt 1-2 cm under locket, jag har konserverat i årtionden enligt den metoden. ;) 3/4 låter helt konstigt ???
angående förvällning innan så blir det lite skillnad i inkokningstiden, om man lägger i kalla grönsaker måste man ha längre tider, om man förkokar spar man lite  tid och får plats med mer eftersom tex brytbönor blir mjuka och då kan man trycka ihop dem lite. Så.... vilket som passar en bäst :)
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Argos skrivet 29 aug-13 kl 17:56
Helt ologiskt att bara fylla till 3/4. Men man måste lämna lite luft under locket så det blir undertryck i burken och gummiringen blir tätt, som sagt 1-2 cm under locket, jag har konserverat i årtionden enligt den metoden. ;) 3/4 låter helt konstigt ???
angående förvällning innan så blir det lite skillnad i inkokningstiden, om man lägger i kalla grönsaker måste man ha längre tider, om man förkokar spar man lite  tid och får plats med mer eftersom tex brytbönor blir mjuka och då kan man trycka ihop dem lite. Så.... vilket som passar en bäst :)

Ja i mitt tycke borde det va slöseri med utrymme!! Kul med nån mer som kör på;) andra bra o ha tips kanske? Suger åt mig allt kan få plats med i huvet;) Tacksam för alla synpunkter tips och ideér!!!Kanske lagt in äpple i sockelösning? typ som päron persikor! Har äpplen i överflöd mog o must har jag så jag kan sälja ;)
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Argos skrivet 19 sep-13 kl 12:02
Har fått i arv en gammalkokbok från 1903  ;D Lästa i den när jag skall lägga in syltlök, där står det att om man tillsätter salt i kokvattnet (när man konserverar burkarna i grytan) då får man en förhöjd värme under kokningen! Boken är en liten guldgruva! Man lär så länge man lever!
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: kurt skrivet 19 sep-13 kl 13:11
Har fått i arv en gammalkokbok från 1903  ;D Lästa i den när jag skall lägga in syltlök, där står det att om man tillsätter salt i kokvattnet (när man konserverar burkarna i grytan) då får man en förhöjd värme under kokningen! Boken är en liten guldgruva! Man lär så länge man lever!


Ja lycka till:

"That's how it works in theory. In reality, you would need to add 230 grams of table salt to a liter of water just to raise the boiling point by 2° C. That is 58 grams per half degree Celsius for each liter or kilogram of water. That is much more salt than anyone would care to have in their food."

http://chemistry.about.com/od/foodcookingchemistry/f/Why-Do-You-Add-Salt-To-Boiling-Water.htm (http://chemistry.about.com/od/foodcookingchemistry/f/Why-Do-You-Add-Salt-To-Boiling-Water.htm)
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Nettus skrivet 23 sep-13 kl 12:40
Gamla kokböcker är jätteroliga, men allt var inte bättre förr!  ;) Alltid bäst att kolla nyare rön.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Argos skrivet 26 sep-13 kl 01:51
Ja lycka till:

"That's how it works in theory. In reality, you would need to add 230 grams of table salt to a liter of water just to raise the boiling point by 2° C. That is 58 grams per half degree Celsius for each liter or kilogram of water. That is much more salt than anyone would care to have in their food."

[url]http://chemistry.about.com/od/foodcookingchemistry/f/Why-Do-You-Add-Salt-To-Boiling-Water.htm[/url] ([url]http://chemistry.about.com/od/foodcookingchemistry/f/Why-Do-You-Add-Salt-To-Boiling-Water.htm[/url])


Jaha även här kommer du med dödens pekfinger, gör man inte som du säger så är man så gott som förgiftad och död inom tre dar!!! För att ytterligare räta ut tecken så begriper jag att man inte kan följa böcker från 1903 slaviskt! Det va bara nåt jag upplyste om att jag läst, tror nog att var o en har så mycket förstånd att man tar reda på saker innan. Men att där med hela tiden i vart inlägg stå som liemannen och peka på graven och en kista och konstant påpeka  *jag har rätt du är död* tycker jag är trist!!!! Som jag sa i annan tråd, kom med lite konkreta råd, då menar jag råd som gör si o gör så istället för att bara påpeka du är död!!!
Titel: SV: Re:Inkokning
Skrivet av: Håning skrivet 26 sep-13 kl 03:12


Överbliven soppa (inkokad i kastrull med disktrasa i botten) är suveränt! Tycker att fryst mat tappar i smak - förutom risken med strömavbrott. Nästa projekt är grytor!

/Anneli
Precis vad ja gjorde härom dagen med .  Hur länge brukar du ha inne i ugnen? Ja körde 20 minuter sen fik dom stå där och svalna.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: kurt skrivet 26 sep-13 kl 07:18
Jaha även här kommer du med dödens pekfinger, gör man inte som du säger så är man så gott som förgiftad och död inom tre dar!!! För att ytterligare räta ut tecken så begriper jag att man inte kan följa böcker från 1903 slaviskt! Det va bara nåt jag upplyste om att jag läst, tror nog att var o en har så mycket förstånd att man tar reda på saker innan. Men att där med hela tiden i vart inlägg stå som liemannen och peka på graven och en kista och konstant påpeka  *jag har rätt du är död* tycker jag är trist!!!! Som jag sa i annan tråd, kom med lite konkreta råd, då menar jag råd som gör si o gör så istället för att bara påpeka du är död!!!


Jag påpekar inte att det är på något sätt farligt att tillsätta salt. Men du tipsar om att man skall tillsätta salt för att höja kokpunkten, jag kompletterar bara med information om hur mycket salt man behöver tillsätta för att det skall få någon verklig effekt. Jag tror inte alls att det är speciellt farligt om någon skulle tillsätta så mycket salt, eftersom det inte är i praktiken ätbart längre. Och därför är det inte ett användbart tips för den som vill konservera mat. Men varför hålla på och experimentera när det finns utmärkta råd när det gäller konservering (inte minst just här i artiklarna om inkokning och om botulism)!

Annars har jag tidigare också påpekat att t ex The National Center for Home Food Preservation (http://nchfp.uga.edu/ (http://nchfp.uga.edu/)) också har bra och säker information.

Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Argos skrivet 26 sep-13 kl 15:37
Har inte tipsat om att man skall tillsätta salt så det blir oätligt? Nej läs igen, läste att det stod i boken om man tillsättar salt I KOKVATTNET I GRYTAN!!!! Viss skillnad, sa inte det va ett tips utan ett påpekande att det står så! Inte sagt man skall salta maten!!!
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Håning skrivet 27 sep-13 kl 12:18
Kan man koka in majskolvar  och ur hörman i så fall?
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Håning skrivet 21 okt-13 kl 16:06
Kan man koka in majskolvar  och hur hörman i så fall?
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: kurt skrivet 21 okt-13 kl 16:33
Kan man koka in majskolvar  och ur hörman i så fall?


Ja, det kan man naturligtvis. Men majs tillhör de grönsaker som har låg syrahalt och som därför utgör en fara för bakterietillväxt av sporbildande bakterier. Därför rekommenderas tryckkokning för dessa:

http://news.google.com/newspapers?nid=1893&dat=19930804&id=NK4fAAAAIBAJ&sjid=7NYEAAAAIBAJ&pg=1042,4381285 (http://news.google.com/newspapers?nid=1893&dat=19930804&id=NK4fAAAAIBAJ&sjid=7NYEAAAAIBAJ&pg=1042,4381285)
http://nchfp.uga.edu/how/can_04/corn_kernel.html (http://nchfp.uga.edu/how/can_04/corn_kernel.html)
http://www.canningbasics.com/canning-corn.html (http://www.canningbasics.com/canning-corn.html)
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: stugan skrivet 27 okt-13 kl 08:23
Jag är helt ny här och hittade hit därför att jag vill bli av med min konserveringsapparat och alla burkar. Själv orkar jag inte hålla på med dem längre. Ringarna är nog torra, men burkar och lock har jag i mängder. Någon som vill hämta i Torslanda? Synd att slänga allt.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Tommy Eko skrivet 07 jan-15 kl 21:19
Hej;
Någon som kan tipsa om kurser i inkokning, den vanliga som denna tråd handlar om, samt tryckkokning (pressure canning)?

/T
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: kurt skrivet 28 apr-15 kl 07:24
Man tror nu att det var hemkonserverad potatis som använts till potatissallad som orsakade utbrottet av botulism i Lancaster, OH. En person dog och ytterligare 21 har symptom av botulism

http://foodpoisoningbulletin.com/2015/home-canned-potatoes-caused-ohio-church-botulism-outbreak/ (http://foodpoisoningbulletin.com/2015/home-canned-potatoes-caused-ohio-church-botulism-outbreak/)
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Anders S skrivet 28 apr-15 kl 12:00
Finns det någon rimlig anledning att konservera potatis?
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: kurt skrivet 28 apr-15 kl 12:04
Om man vill spara den i flera år, t ex om man tror att man inte kan odla av någon anledning.

Livsmedel med låg syrahalt är det ju farligt att hemkonservera utan ordentlig autoklav, speciellt när det gäller livsmedel som varit i kontakt med jord och som innehåller sporbildande bakterier.
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: kurt skrivet 23 feb-16 kl 06:35
Fler fall av botulism från inkokta livsmedel i USA.

En kvinna som öppnade en burk inkokta morötter, hon insåg att de var dåliga och spottade genast ut morotsbiten men trots det blev hon sjuk:  http://www.northcarolinahealthnews.org/2015/05/12/botulism-case-highlights-need-to-follow-canning-directions/ (http://www.northcarolinahealthnews.org/2015/05/12/botulism-case-highlights-need-to-follow-canning-directions/)

Ett äldre par staten Washington dör i förmodad botulism från heminlagda livsmedel: http://q13fox.com/2016/02/19/two-central-washington-deaths-likely-linked-to-botulism/ (http://q13fox.com/2016/02/19/two-central-washington-deaths-likely-linked-to-botulism/)
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Anders S skrivet 24 feb-16 kl 14:01
Eftersom lägre temperatur ökar risken för botulism, medan högre temperatur förstör ännu mer näringsämnen, föreslår jag att man hemkonserverar med måtta. Själv gör jag det inte alls. Intresserar mg inte ett vitten. Erfarenheter av hemkonserverad mat från barndomen var måttligt positiva. Jag använder jordkällare, kyl, frys och torkning. Det räcker långt. Visserligen köper jag en och annan konserv, men med måtta och i avtagande omfattning.

Om man hemkonserverar bör man rimligt att döma avväga risken för botulism vid lägre temperatur mot risken med att förstöra näringsämnen vid högre temperatur. Hur många dödsfall (förkortad livslängd) orsakar förstörda näringsämnen? Hur stor är skillnaden i detta avseende mellan lägre och högre temperatur vid hemkonservering? Finns det undersökningar av detta?
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Hilde skrivet 03 sep-16 kl 08:25
Jag väcker liv i en gammal tråd genom att efterlysa inkokningstiden för torkade bönor?
Vad är lämplig mängd bönor/vatten i burken?
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Petter B skrivet 05 sep-16 kl 07:28
Torkade bönor är ju redan "i land" och kan bevaras hur länge som helst så jag känt behov att testa detta. Men jag hade nog blötlagt dem innan inkokningen, dels för att man ju brukar hälla av blötläggningsvattnet, dels för att man då ser hur mycket plats de tar i burken. De sväller ju rätt rejält. Sedan tror jag man kan ha den sedvanliga koktiden för den aktuella bönan vid inkokningen. 
Vill du lägga torra bönor direkt i burken får det nog vara väldigt stor andel vatten.
Titel: SV: Re:Inkokning
Skrivet av: Mats Karlsson skrivet 31 jul-17 kl 21:32
Jovisst, de funkar utmärkt, det är bara att de brukar vara så dyra. Men det som är bra med dem är att det finns nya gummiringar att få tag i till dem.
Läste om en som använde IKEA gummiringar till gamla burkar det gick lite trögt men funka enligt henne
Titel: SV: Re:Inkokning
Skrivet av: Znibban skrivet 02 aug-17 kl 08:48
Läste om en som använde IKEA gummiringar till gamla burkar det gick lite trögt men funka enligt henne
Jag har köpt gummiringar på Ica. Ska man köpa konserveringsburkarna så ska man kolla upp att de inte rostar. Ikeas klarade bara en disk i diskmaskin, sedan var all metall brun - äckligt. Har påpekat detta för Ikea, så jag hoppas de hunnit byta ut metallen till rostfri (hände nämligen för flera år sedan).
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Jarina skrivet 01 maj-18 kl 15:13
Väcker en gammal tråd.
Någon som vet var jag kan köpa en "All American canner" förutom att importera en själv?
Är det Weck burkar som gäller?
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Karlsdotter skrivet 01 maj-18 kl 16:19
De skriver på hemsidan att de kan hjälpa till att ta hem https://smabruket.wordpress.com/category/konservering/
Titel: SV: Artikel: Inkokning
Skrivet av: Iduns skrivet 05 jul-18 kl 11:21
Är det helt värdelöst att ha en vanligt inkokningsapparat (inte en tryckkokare) om man vill ta tillvara på mer än sylt och marmelad?