kompostera sin egen avföring

[Mikael Perman]

Hej igen.
Efter lite grunnande och lite eftersök, kan jag berätta mer om detaljer kring min mulltoa.

För en ca 18 år sedan började jag alltså använda en mulltoa som då hette Husqvarna miljötoalett. Den finns fortfarande att köpa, men då heter den visst Separett Classic. (Så klatschigt!!!).

Den var urinseparerande, men urinet stannade på en stor skiva, där det indunstade och blev med tiden en tjock brun gegga, inte olikt sockrat sirap.

Jag använde den ute på landet under 6 år, och det fungerade utmärkt. Nämnas bör dock att min bror hade problem med samma toa-typ.

Hans problem berodde på att de var 3 i hushållet och hade mycket gäster, och mer kvinnfolk i huset. Pinket läckte helt enkelt över avdunstningsskivan, och kom ner i skitbehållaren, och då kom lukten, trots fungerande fläkt.

Så de första sex åren var jag ensam, och toatypen fungerade perfekt. Det ända (!) att anmärka på var att behållarna för skit var stora och tunga, så det var inget för en ensam dam på landet. Skit-tunga helt enkelt.

Så flyttade jag och min fru till en gammal sommarstuga i Tullinge, söder om Stockholm. Vi behöll samma typ av toa under en ca 2-3 år till, och den klarade även den belastningen utan problem. Men då ska jag ju nämna att detta gamla sommarstugeområde från slutet av 40-talet var nästan helt obebott och igenväxt, så både jag och min fru pinkade ofta på tomten. Ljuvligt, eller hur!

Vad som hände var att jag upptäckte att även fläkten var en svag detalj i den gamla konstruktionen. De slets ut efter en 5-6 år och började vibrera och låta något så förgrymmat.

Jag hade visserligen bytt fläkt en gång tidigare, men hur länge den fläkten hade hållit visste jag inte, eftersom jag tog över toan från den som bott i huset tidigare.

Fläktbytet var också en tämligen dyr historia, ca 800-1000 kronor.

Nåväl, vi bytte tillen modernare toalett, nämligen Separett Villa. Alltså samma märke men modernare. Bland annat var skitbehållarna mycket mindre, vilket underlättar otroligt vid byte. Så den delan går som en dans. Själva skitbehållarna är dessutom mycket enklare och billigare, enkla tunnor med tättslutande lock.

De äldre tunnorna var stora manuellt plastade med ett lustigt hål i botten, så risken vid byte var både att man kunde knäcka ryggen och att man kunde drälla, alltså mindre trevligt.

Den nyare konstruktionen har en platta som tunnan står på, som man drar i en spak då och då så att tunnan vrider sig och tunnan blir jämnt fylld. har fungerat bra alltså, under de senaste 6-7 åren.

Har det varit något strul med den nya muggen då? Nja, mest på grund av att jag inte följt instruktionerna. För jag installerade den med urinseparation ner i avloppet, via ett smalt rör från toan.

Detta rör kleggade igen efter ca 3 år, vilket var mindre trevligt att ta reda på. Jag hade helt enkelt inte följt instruktionen att hälla i lite vatten dagligen i urinavloppet. Det var tänkt att skölja ur röret, nämligen.

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Jag står i begrepp att flytta muggen till ett bättre ställe, där jag kan ha urinseparation och inte använder skorstenen som ett luftutlopp längre.

Det beror på att jag dels vill bygga en vedeldad bastu i källaren. (Elbastu är huuuaaaaa!) och muggen använder den lediga pipan i skorstenen.

Dels beror det på att flugorna letar sig ner i pipan som kommer från toaletten. De kommer visserligen inte in i muggen, för det finns ett bra filter. MEN de sätter sig fast i fläkten, så jag får rensa den från flugor då och då. Och även filtret får jag rensa, för annars kommer det börja lukta.

När fläkten är full av flugor vibrerar och brummar den något hemskt.

Vad som såg väldigt smart och arbetsbesparande ut då jag började använda en pipa i skorstenen, visade sig inte vara helt lyckat alltså. Man ska ha ett eget rör, med ett insektsnät och regnhatt direkt uppe vid utloppet. precis som tillverkaren rekommenderar.

I min nya installation kommer jag också se till att urinet går ut i övriga avloppet efter så kort sträcka som möjligt, och utan böjar. Alltså vattnet från handfatet sköljer med pinket, ner till uppsamlingen för vattning. Pinket får rätt vattenhalt och inga stopp i mina rör! Så hoppas jag.

Finns det något mer att tänka på vad gäller toaletten? Jo den finns i 12-voltsversion också, men där är inte fläkten lika stark. Vilket troligen inte gör så mycket, eftersom jag ändå får strypa luften för att toaletten inte ska dra ur så mycket varmluft ur källaren.

Att toan drar ut en massa luft ur källaren är ju på både gott och ont. Bra ventialtion och luftombyte blir resultatet i källaren. Men det kostar energi i form av rumsvärme också.

Toan passar alltså egentligen bättre på ett utedass! Som inte är uppvärmt. (Denna modell behöver ju ingen avdunstning, som den tidigare, och är alltså inte beroende av värme som Classic-modellen!)

Vad jag ska försöka utforma vid denna installation, är att tilluften till muggen tas på ett sådant sätt att den värms upp en smula av frånluften. Genom att lägga utloppsröret från muggfläkten genom flera meter tjockare rör, där tilluften kommer. Det blir alltså som en coaxial-värmeväxlare. En del borde detta kunna ge.

För att slippa fläktbuller funderar jag också på att byta till en kanalfläkt som jag lägger uppe på vinden, och helt fräkt ta bort den som sitter i själva muggen. Det är kanske något att tänka på för er andra som tycker att mullisar väsnas för mycket. och kanalfläktar kan man också få med motorstyrning, så att man inte behöver strypa luftflödena, utan kan reglera ner istället. En placering på vinden borde också underlätta service och underhåll. Och en kanalfläkt behöver inte vara dyrare, tvärt om, till och med om man köper fläkten som reservdel från toa-leverantören..

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Mer om komposteringen. Både ute på landet och i det gamla sommarstugeområdet där jag born nu, så var det från början latrintömning. Mitt godkännande från kommunen behövdes alltså för att de skulle godkänna att jag slapp latrintömning, och därmed kostnaden för det.

Jag var tvungen att följa reglerna om 6 månaders avaktivering av skiten, i tunnan. Vilket medförde att jag behövde en ca 6 tunnor för min nya toa, för att veta att jag hade tillräckligt med tunnor. Detta betyder att det behövs en plats där det går att upprätthålla god skittunneordning.

Efter detta så lades tunninnehåll i trädgårdskomposten, där det fick ligga ytterligare minst ett halvår. Där blandades det också med trädgårdskompost, och fick mer lämplig styrka.

Behövs det senare? Vet inte, vi har provat att hoppa över det senaste steget, och grävt ner de DJUPT i trädgårdslandet, under den normala jorden. Få se i år hur detta fungerar. Vi har då en ca 20 cm vanlig jord över den mer än 6-månaders lagrade skiten.

Kommunen krävde dock tvåstegs kompostering, och de krävde också att det andra steget skedde i en kompost som låg lämpligt till i förhållande till brunnen på gården. Bakterierisk, helt enkelt.

Numera bryr de dock inte sig om det, eftersom vi har begåvats med kommunalt vatten och avlopp. Brunnern håller på att ombyggas för bevattning av trädgården istället, och då spelar det liksom ingen roll längre.

Jag ska också tillägga att vi har använt svarta plastsäckar i tunnan. Det underlättar tömmandet av tunnorna efter de sex månaderna, och underlättar rengöringen också. Värt de extra kronorna alltså. Tycker jag, eftersom det är mitt jobb att tömma tunnorna.

Har någon av grannarna klagat? Nej inte ens under de senaste åren då mexitegel-shabraken och pastellfärgen står som spön i backen i grannskapet. Det enda som märks är just vid tömningen, men det försvinner efter en halvtimme.

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Någon har sagt det tidigare i ett inlägg, men jag upprepar det också. Andra små mulltoa-sorter med konstiga paddlar, och någon ide om kompostering redan inne i muggen fungerar inte.

Om det inte är en väldigt stor behållare under mugg-golvet, för de verkar fungera.

De små stinker, läcker och är väldigt kladdigt vid tömning. Fungerar nog enbart vid sällan besökta sommarstugor, och knappt det. Jag känner ca 5 olika hushåll som försökt med varianter på det. Huuua, det är produkter som paddeltoaletter som ger mulltoan dåligt rykte

Mikael Perman

[sprithitler]

Om man har en källare eller på annat sätt kan ordna tillräcklig fallhöjd så borde en aquatron vara det bekvämaste, vanlig snålspolande toalett, efter spolning separeras avfallet i fast respektive vätska, där vätskan går via UV-belysning ut i ett vanligt BDT-avlopp och det fasta samlas i en komposteringsbehållare som man tömmer ca en gång per år.  http://www.aquatron.se/start.se.html

[Mikael Perman]

Hej.
ja det är en sådan som bror min har, men jag måste fråga honom om hans erfarenheter så här långt, han har kanske haft den i ett år nu, och kan berätta, så jag kan föra vidare.

Mikael Perman

[Jan M Hedlund]

Själv har jag fått en släng av spermofobi och koprofobi, och tycker att det verkar äckligt konstigt nog så reagerar jag inte på stallgödsel.

[Mikael Perman]

Hej.
Säkert instinktbetingat med skitfobier, och praktiskt ur smittskyddssynpunkt. Allt ifrån skadliga bakterier till lustiga parasiter, kan ju ha skapat både instinkter och sociala regler.

Personligen tycker jag inte att det är något nöje att tömma skittunnor. Men jag klarar av det. (Den som har en avvikande uppfattning, kan jag bjuda in på butt-tömmarparty, om de vill.)

Har förövrigt en tunna att skifta idag, och det är inte lika motbjudande. Men många bekanta har svårt med det också, och har tom svårt att skita på en "mullis".  Och visst har det hänt att jg kommit med kommentarer om att de inte ska vara så förbaskat fjolliga. Men alla har vi ju vår gräns någonstans.

Mikael Perman

[Mikael Perman]

Hej igen.

Min bror gick alltså och skaffade en aquatron för ca 1.5 år sedan. Han har ingen källare, utan han har istället toa och dusch på ovanvåningen, och hans gamla skafferi bakom murstocken fick släppa till utrymmet för tank, separator och UV-enhet.

Aquatronen måste alltså ha fallhöjd för att separationen av skit och vätska ska fungera genom självtryck.

Han har en helt vanlig snålspolande vattentoa, som sedan faller ner i separatorn, och där det fasta går ner i tanken och vätskan går över till UV-sterilisering.

Hur är den att skita på? Ja det märks ingen som helst skillnad mot en vanlig vattenmugg.

Skötsel då? Ja på 1.5 år har den inte blivit full, utan först nu har han börjat att tänka på att ta ut jord ur tanken. Den är groteskt rik på fina små maskar, det han skovlar ut, och det är som sagt förvånansvärt luktfritt. Det har alltså ingen stor äckel-faktor.

Vad är poängen med aquatronen då?
Ja som sagt, en del blir ju äcklade av en mullis eller torr-mugg, men det är ingen risk med aquatronen i dagligt bruk.

Man behöver inte heller tömma periodiskt genom att byta buttar, insatser eller liknande.

Det är bara att ta spaden och gräva ut en gång om året, och det verkar som om tillverkarens beskrivning stämmer.

Aquatronen finns också i varianter där det flytande också tas till vara för gödsling, men det är inte den min bror har, så den vet jag inget om i praktiken.

Jag hittar två nackdelar:
1. Dyr. Brorsans kostar 18000 kronor i normalpris, men det finns mindre, som sparar ett par 1000-lappar.
2. UV-lampan som dödar mikroberna i vätskan, drar en del el och måste bytas då och då enligt tillverkaren.

För att få det godkänt för normalt infiltrationsavlopp, så måste UV-lampan tydligen vara med, men det kan man kanske ändra på om man tex tar hand om vätskan utan att leda ner den i ett infiltrationsavlopp.

Mikael Perman.

[sprithitler]

Tack Mikael, detta stärker min tilltro till aquatron som ett vettigt system. Och bor man avskilt och har bra avstånd mellan Brunn och infiltration så kan man säkert slå av UV-lampan om man är rädd för problem med elförsörjningen, eller kanske koppla UV-lampan så att den tänds när toadörren öppnas och släcks efter en halvtimme eller en timme.

[mullis]

Norrköping har tagit fram råd om egen kompostering av toaavfall' från latrin. Det finns risker med all avföring då bakterier är inblandade. Ällmant ska komposten ha mognat i ca 1 år för att vara helt smittfri. Platsen måste givetvis vara lämplig utifrån flera aspekter. För att få ett bra kretslopp borde vi odla våra egna grönsaker eller välja närproducerat och absolut inte utländska grönsaker/frukter. Men svårt att leva upp till. En del kommuner har valt att inte ta emot latrin mer , då man inte längre får deponera det! Då måste folk med latrintunnor hitta andra sätt att ta hand om detta. Gå in på www.norrkoping.se (miljö- och hälsa) och välj dasspappret!

[JAS39Gripen]

Okejdå, här har ni lösningen:
1. Utedass
Urinseparerande sits typ "Dass-Isak" från stormarknaden.
Ställ en tunna bakom dasset, och ngt lägre än toasitsen, låt urinet rinna till den. Sätt på en hängränna och ett stuprör på dasstaket, som skall vara ca 2 kvadratmeter stort. Se till att regnvattnet hamnar i urintunnan. Gör ett bräddavlopp (ett hål/öppning för avrinning när den blir full) från tunnan.

Låt fekalierna (bajset) hamna på marken, dasset skall placeras så att den ytan är torr. Dasset skall byggas så att utrymmet där fekalierna hamnar är ventilerat.
Klart!

Är luktfritt och behöver aldrig tömmas. Om någon skulle "misslyckas" vid sitt besök så att fekaliehögen blir för blöt så kan det ge upphov till lukt. Detta åtgärdas enkelt med att hälla på lite jord. Observera att inget toaströ eller liknande produkter skall tillföras.
250 stycken sådana här i drift finns på Överlöpe Camping strax nordost om Norrtälje. Fungerar perfekt!
Förklaring: Det är vätskan i kombination med fekalier som ger problem. Med detta system separeras alltså urinet, spädes med regnvattnet till så låg koncentration att inte ens brännässlorna vill växa där. Och bajshögen torkar bort fortare än vad den fylls på!
Enkelt och bra va?

[AntiUrban]

kan man inte elda skiten i öppna spisen!? Då får man ju bort läkemedelsrester med väl!?

[Gruff]

Skulle vilja se den vedstapeln  

[AntiUrban]

Det kallas för göselstack då!

Kan man åka in till avfallsåtervinnaren i komunen med sin egen tunna om man vill ha ett utedass utan egen kompost? Finns det nått system speciellt för detta med behållare?

[signe]

Jag kan inte förstå vitsen med att köpa dyra separerande toaletter och sedan låta urinen gå in i vanliga avloppet. Är det bara för att spara vatten? Det mesta av näringsämnena (som förorenar när de hamnar på fel ställe t.ex. i grundvattnet eller i havet) finns ju i urinen och bör då självklart användas till att gödsla t.ex. hövallar eller skog. Att skicka ut urinen i en infiltration är ju detsamma som att sända ner den till grundvattnet på sikt.

[AntiUrban]

Om man äter läkemedel är det nog inge bra att ta det direkt som gössling!?

[AntiUrban]

Den miljömedvetne förvarar det i äkta korvskinn i och djurmagar som man själv tagit reda på!

[Filip Skräplund]

Som jag fattad det så är problemet med läkemedelsrester störst när avloppet går ut i vattendrag, främst från reningsverk.
Kan man behålla gödseln i mullskiktet så bryts nog organiska föreningar lättare ner av mikroorganismer, men det är alltså vad jag tror.
Säkert är iaf att näringen tas bäst tillvara på detta sätt.
Separerar man urinen kan den samlas upp i en nergrävd behållare, det brukar rekommenderas lagring minst 6 månader för att ev sjukdomsalstrande organismer ska dö.
Urin är alltså inte helt sterilt som en del tror.
Men har man nergrävd urinbehållare ska man nog ha den inuti en större behållare, som säkerhet utifall det blir en läcka.

[bushwomen]

i boken"självhushållning på kvinnligt vis"står d att de har ett utedass med 2 toan i,en för bajs å en för kiss,med hinkar under.den med kiss töms ofta för att spädas med vatten mycket mer än kissets volym å den med bajs,lägg i papper å maskar i bajset å maskarna fixar resten.hälsar bushwomen

[bea]

Hej på er alla ...följer denna tråd med iver då jag inte är nöjd med våran aquatron...vi har modellen med 4 kammare.
Har letat andra alternativ i flera år...har haft aquatronen i 8år...med allt från översämningar (tack och lov har vi den i en separat byggnad )till andra div problem.
Vi har iofs ingen mask i våran men enligt försäljaren så skulle det fungera utan!!!
Men DEN ÄR INTE FRÄSCH ATT TÖMMA
speciellt inte när inte vatten avrinningen fungerar som den ska!
Tänk er själva en bajs/vatten sörja som inte har blivit det minsta förmultnad!
Men vi biter ihop maken och jag han gräver ur i hinkar jag bär och gräver ner...sen e det till att slänga alla kläder i tvättmaskinen direkt och lägga sig i ett långt bad
Men söka nya alternativ det gör vi för fullt!
Dyra är dock alla!
Men jag tycker dock att man borde kunna bygga/beställa en tank av något slag och komma undan bra mycket billigare än 15-50000kr
Men det återstår väl att se om man får en snilleblixt!

[Sommartorparn]

Det är visst väldigt hälsovådligt med dasskompost, eftersom man måste söka tillstånd och bevisa att man gör allting rätt. Däremot verkar det vara helt ofarligt när kommunens avloppsrör läcker ut på åkern. www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=762&a=415049  Vad ska man säga om det?

[Norrsken]

Separerar man urinen kan den samlas upp i en nergrävd behållare, det brukar rekommenderas lagring minst 6 månader för att ev sjukdomsalstrande organismer ska dö.
Urin är alltså inte helt sterilt som en del tror.
Men har man nergrävd urinbehållare ska man nog ha den inuti en större behållare, som säkerhet utifall det blir en läcka.

Urinen är steril i urinblåsan, men förorenas på vägen ut ur kroppen fick jag lära mig när jag läste anatomi och fysiologi. Detta med urinhantering har jag funderat på. Alltså, den aldeles färska urinen är ju itne så förfärligt ofräsch, men står den ett tag så växer det ju! Är tanken att stoppa bakterietillväxten genom att utesluta syre?