Hur billigt är det möjligt att bo på gård?

[Cain]

Hej

Jag har nyligen fått ett tråkigt besked från läkare som i värsta fall kan komma att innebära ett liv på grundsjukersättning, är väl på typ 9000 i månaden om jag fattat det rätt. Jag räknade lite på det och kom fram till att jag nätt och jämt skulle gå runt som det är idag med min billiga hyra, min billiga bil, försäkringar, relativt anspråkslösa konsumtion etc. Om livet skulle gå ut bara på att bara nätt och jämt existera känner jag att jag lika gärna kan hoppa från bron idag - jag måste ha något att leva för! Min livsdröm har alltid varit att ha en liten gård med några köttdjur och ett grönsaksland och få ut så pass bra avkastning av det att jag kan jobba deltid.

Nu funderar jag på om den drömmen fortfarande går att förverkliga. Jag är så pass frisk att jag klarar av att sköta en gård i åtminstone 10-15 år till, det är bara det att jag inte ser nån rimlighet i att hitta en anställning där man kan jobba bara när man själv orkar.

Då är frågan, finns det någon som helst möjlighet att gå åtminstone jämt upp på småskalig djurhållning eller kommer jag bara gå totalback på foder och veterinär? Jag har tidigare arbetat med lantbruk så skötsel av djur och anläggning är inga problem. Grejen är att jag var ju anställd så när det behövdes något så hämtade jag eller ringde bara efter det och lät bonden bekymra sig för kostnaderna - jag har ingen egentlig uppfattning om hur ekonomin för ett mindre lantbruk (eller större för den delen!) faktiskt ser ut.

Det är lite tråkigt att tänka så men jag kommer inom inte alltför lång tid (tyvärr) få ett litet arv och tillsammans med det jag sparat ihop skulle jag nog "bara" behöva låna 500 000 om jag ville köpa en mindre gård lite avsides med 10-15ha bete & skog och äldre byggnader. Det känns som en rimlig gård för en liten skock får, ett stort grönsaksland, eventuellt några kor om jag hittar nåt med lite mer mark och egen ved. Ränta + amortering på det går väl ungefär jämt ut med dagens hyra men det finns väl antagligen andra kostnader man får räkna in i "boende" med gård.

Så om boendet blir dyrare och bil och försäkringar rimligen är ungefär likartade, kan jag hämta in något på att ha lite djur och mark eller kommer det bara bli ytterligare en gigantisk minuspost för "hobby"? Jag är inte alls insatt i bidragssystemet men jag antar att jag aldrig kommer att kunna hämta in mer pengar än den där sjukersättningen så det finns ju inte mycket att spela på, får man in pengar på att sälja på marknader eller ta nån valpkull så drar de väl bara det från bidraget. Alltså om man går back med bara nån hundralapp så kommer man snart inte överleva då det aldrig någonsin kommer att få in den där extra hundralappen på lagligt vis annat än att jobba minst 75%, något som knappast kommer hända. Är det förresten nån som vet om det ens är möjligt att äga lantbruksfastighet på bidrag eller räknas det som eget företagande?

[javill]

Tråkigt med trista besked. 
När det gäller liten gård på sjukpension kan det nog bli svårt. Om jag vore du hade jag skippat korna helt och speciellt i början. Gör du det klarar du dig med mindre mark för om en ko eller kalv blir sjuk så blir det ett så stort avbräck i ekonomin. En ko med ett felläge som kräver veterinär kan stjälpa din ekonomi i ett halvår framåt. Bättre då att satsa på höns för ägg och kött. Kanske kaniner för kött och så småningom kanske en hushållsgris eller två också för kött. Har du lite mer mark kanske några får kan passa. Sen ser du till att odla mycket av din mat och ha bärbuskar och fruktträd.

Med den djuruppsättningen klarar du dig på ganska lite mark och kan komma undan betydligt billigare när det gäller att köpa ett ställe att bo på. Det gäller att hålla ner de fasta kostnaderna så mycket det går så se även till att du huset du hittar går att värma med ved och gärna har eget vatten och avlopp. Ska du elda med ved behövs kanske lite mer mark för skog annars erbjuder du grannar att ta hand om vindfällen eller rensa efter att de skogat.

[Ember]

Har du funderat på att gå med i en samfällighet av något slag? Det finns ekonomiska föreningar som äger gård och som man får en del i om man lägger en insats (blir medlem) i föreningen. Sen kan man bruka den ihop. Kan vara tryggt att ha andra att dela kostnader och ansvar med? Beror så klart på var du bor, men om du inte ska jobba så kanske du kan vara geografiskt rörlig? Jag vet inte om detta är ett realistiskt förslag för dig eller någonting som du är intresserad av, men lycka till! Jag tror nog att det går att lösa på något sätt om du har ett öppet sinne och är villig att kompromissa om vissa saker.

-Ember

[Ingelavw]

..jag blir ju lite fundersam... *bli tvungen att leva av sjukbidrag*... hm... hur sjuk är du då om du ska kunna ta hand om skog och djur och odla mat för åretrunt behov?...och kanske arbeta lite oxå?
Vi bor på en gård och jag har sjukersättning... vi får inte in några pengar på vår hobby med odling och höns...
Jag skulle dock alldrig klara av att sköta våra fåglar själv.. för dom ska ju ha mat och vatten varje dag och städat när det behövs....oavsett om jag orkar eller inte. .. på vintern ska det plogas... mocka åt, kor tror jag är ett väldigt energi krävande arbete om man inte har maskiner för det hela.....gräva land och bruka jord är väldigt på frestande och tungt...men för mej är det träning och jag ligger ofta i landen när jag rensar eftersom jag får ont väldigt snabbt...
Nu kan jag ha väldigt fel,men ska man ha djur... så måste det finnas nån som är beredd att ta hand om dom till 100 % om man själv är sjuk.
Nu har du inte skrivit att du är själv,men mitt intryck av att läsa texter får mej att tänka i dom här banorna.
Sen vet jag ju inte hur du är sjuk,men att vara *månskens bonde* är nog tungt så det räcker och blir över om man tänkt tjäna pengar på det.....som jag skrev att odla är en hobby och träning för mej det är alltså så att det klarar sig självt om inte jag kan ta hand om det.. men min man tar alltid hand om djuren vi har när jag inte kan röra mej... men annars så är det ju det bästa i livet när jag får se mina fåglar och andra djur ute :-)
Ett jobb, är uteslutet för mej....
Mer realistiskt kanske är ett torp, lite odling och sommar får? höns? om du har någon som kan ge dom mat och vatten dagligen?
Slakta är oxå hårt och tungt arbete.. men man kan ju skicka bort djuren.. eller om man har nån som gör arbetet åt en.
Önskar så att du ska få till din vilja att få bo som oss.
Men mest av allt önskar jag att du får bli frisk!

[pyromanen]

9000 kr är inte så lite egentligen. Borde inte vara omöjligt att hitta ett sätt att leva gott på dom pengarna!
Men att ensam köpa gård  med lån på ½ miljon vore ju att sabba ekonomin från början... Med mindre du har en liten affärsidé med nåt välbetald /nischad du ska sälja från gården - då är det snarare dyr hobby än inkomst.  jordbruksfastigheter innebär också företag, ja!  Och du skulle få en förfärligt massa arbete.  Om det är en väldigt liten gård och du inte ska sälja nåt utan enbart tar fram lite mat för egen konsumption kanske du kan slippa vara företag, men då har du inte heller nån inkost därifrån och kan inte dra av moms o.s.v.

Tänker som föregående talare att det kanske är smartare att tänka i alternativ till att själv köpa o äga en gård ensam.

[mclaeson]

Jag är rädd att det är svårt att sköta en gård "bara när man själ orkar"
Du måsta jobba varje dag med djurens skötsel och behov.

Jag antar att man inte får bedriva näringsverksamhet samtidigt som du tar ut sjukersättning och eftersom arbetet på gården kommer att bli näringsverksamhet om du tänker sälja produkter/varor så uteblir väl sjukersättningen?? Då måste du få hela inkomsten från gården vilket blir svårt om du inte är "fit for fight" hela tiden.

Nu var jag visst negativ men det är mycket arbete på en gård, liten som stor.

[Cain]

..jag blir ju lite fundersam... *bli tvungen att leva av sjukbidrag*... hm... hur sjuk är du då om du ska kunna ta hand om skog och djur och odla mat för åretrunt behov?

Lederna i kroppen är eventuellt slut, höfter, knän, händer och fötter... och jag är inte ens 30. Har inte fått slutgiltig diagnos än, eventuellt kanske det räcker att byta höft och hoppas att det andra håller sig i schack. Jag kan vara helt problemfri i två-tre månader för att sen vara dålig lika länge. Jag hade absolut kunnat jobba 100% när jag var bra men som sagt, vem anställer mig på de premisserna? Lär knappast hända. Sen är jag inte så dålig att jag inte kan lägga två timmar om dagen på att fodra djuren och hålla rent. Vi pratar inte sängliggande, "bara" kronisk värk. 15-20 får tar knappast mer energi än så ens vintertid. Jag kan leva med värken så pass om jag gör det för något jag älskar. Större jobb som renovering, skogsarbete och stängsling gör jag under mina bra perioder.

Jag är inte ute efter att driva nån egentlig verksamhet och jag räknar inte med att ha så mycket att göra att jag behöver "jobba" hemma. Jag funderar bara på om det alls finns möjligheter att hålla kostnaderna nere så pass att man kan ha några djur och några hektar mark för mitt välbefinnandes skull med begränsad ekonomi.

[Sågaren]

har du funderat på kollektivt boende, det är inte omöjligt att leva på landet för 9000 i månaden men då blir det nog utan större djurbesättning dock kan du nog ha höns och trädgårdsland för egen konsumtion. själv lever jag för 4500 i månaden då bor jag i medelpad utanför ånge vilket gör att levnadsomkostnaderna är låga.

[Broberg]

Man kommer långt på billigare små "torpställen" om man skippar de stora djuren. Bara att odla några hundra kvadrat kan bidra rejält till matkontot och blir skötseln eftersatt så är det inte hela världen. Smådjur som höns och kaniner är lättskötta och billiga i drift om man väljer rätt raser.

[Ingelavw]

...man kan ju inte ens ha katt eller hund om man inte har nån som finns bredvid till 100 % när man inte kan själv....och ta en valp kull nu och då... Oj, det är då verkligen något som få, som lever av sjukbidrag skulle orka....ekonomin är knappast problemet i ditt fall...*ligger här och eldar upp mej*...tänk så många människor som inte får sitt sjukbidrag,cansersjuka,människor med psykiska svåra handikapp...människor med kontaktallergier... som knappt kan ta hand som sig själva.. än mindre ett jordbruk....
..och räknar man med att kunna ta hand om ett jordbruk i så där tio femton år.... ja då undrar jag verkligen om man ens är sjuk....
jag har sett många bönder påstå sig vara friska... med väldigt trasiga ryggar osv...men sjukbidrag är inte ett alternativ för då kan man inte ha kvar sin verksamhet.
..nä jag fortsätter önska du får bli frisk och kan leva din dröm med ärvda pengar och inte på samhällets.
Jag måste nog påstå att jag blir väldigt arg.

[Broberg]

Nja, klarar man inte en katt ens, så ligger man nog inlagd typ..

[Cain]

...

Det var väl ett rätt onödigt inlägg? Du resonerar som så att någon hypotetisk cancersjuk människa inte får något bidrag, därför bör jag som bara har trasiga leder heller inte få det? Vem ska anställa mig när jag bara kan jobba nån månad här och där efter hur min kropp mår då? Ingen skulle anställa mig. Eller menar du kanske att jag ska hålla käften och gå på socialbidrag? Det finns väl ändå ett visst spann mellan att vara fullt arbetsför och att vara tre-fjärdedels död och sängligggandes 24/7?

[Ingelavw]

Jag lämnar diskussionen...

[Lorita]

Jag skulle inte ens som frisk, rekommendera djur om man inte är två, det räcker med en influensa eller ett brutet ben och man kan inte upprätthålla ett acceptabelt djurskydd. Det är vatten som ska bäras varje dag, det är foder som man ska ge djuren och hagar som ska lagas.

Jag har en bekant som jag är väldigt tveksam till om hon gör rätt som flyttar till landet och skaffar djur då manen jobbar i Norge under veckodagarna, man behöver vara två även om en har huvudansvaret för djuren så kommer dagar då man känner sig liten även om man är två. En flock lösa djur tex för att älgen sprungit igenom tråden eller som jag råkade utför strax före jul en häst med kolik och vi skulle ge dropp mm....det var underbart att ha en man som kunde ta över så man kunde gå på toa mellan behandlingarna 

[Fru Jansson]

Man kommer långt på billigare små "torpställen" om man skippar de stora djuren. Bara att odla några hundra kvadrat kan bidra rejält till matkontot och blir skötseln eftersatt så är det inte hela världen. Smådjur som höns och kaniner är lättskötta och billiga i drift om man väljer rätt raser.

Just precis! Vi (jag, sambo och barn i första klass) gammal kåk med ett halvt ha tomt förra hösten. Fram till mars i år var det bara jag som hade nåt jobb. Jag har timanställning, och... jag kan säga att... Utan nån form av självhushållning ännu, så har vi gått runt allihop de månader jag fått in kring 10000. Vi skulle ha gått runt på mindre om jag inte haft barnets far 40 mil bort, och skutsar pojken till pappa en helg i månaden = en rätt så kännbar soppakostnad. Ved köpte vi inför första vintern. 23 m3 kluven och klar. Kostade tio tusen. Men, trots detta så bor vi lika billigt här som i en enrumslägenhet... Men mycket mer livskvalitét för pengarna!

Så, satsa på ett torp, med nåt ha mark till. Billigt boende är vägen. För att odla grönt till sig själv krävs inte så extremt mycket mark. Man kan börja med djur som kaniner och höns, som fungerar bra när man inte har så jättemycket mark. De vi köpte huset av hade får också, men då gissar jag att de fått köpa in hö åt dem, vilket genast känns på ekonomin. Kanske kan man få billigare om man hjälper nån bonde med skörd och så, men... är du sjuk så kanske kroppen inte klarar det.. Och är kroppen begränsningen så är det nog vettigt att tänka småskalighet i första hand.

Men, väljer man rätt, och satsar på ett billigt boende med vedeldning och dylikt, så kan man nog komma rätt långt på 9000...

[Attes matte]

Du har ännu inte sagt om du är ensam eller om du har någon vid din sida, eventuellt hjälpsamma släktingar. Jag vet att det går att sköta djur själv när man har värk, men det är inget jag skulle rekommendera. Att städa ur ett hönshus är inget man gör i en handvändning om man är själv. Jag är så otroligt glad för att jag nu har en stark man vid min sida som jag kan överlåta tungt bärande och ryggbräckande övningar till. Jag klarade av det själv förut, men nu mår jag så himla mycket bättre.
(Och det är reumatism jag har...)

Och OM du väljer att skaffa djur när du är själv, så föreslår jag mindre djur... Börja med höns och kolla hur det går, så får du känna dig för lite. (Istället för att skaffa 20 får på en gång och sen gå på knäna när det blir tungt...)

/Sara

[Prins Tuvstarr]

Jag skulle också rekommendera dig att göra allt riktigt småskaligt. Lite höns, kaniner och odla så mycket som du känner att du klarar av. Ett litet torp med större tomt behöver inte bli så dyrt och det kan bidra en hel del med mat och livskvalité.

Min situation är liknande din. Min kropp fungerat bara lite åt gången och väldigt oregelbundet. Arbetsförmedlingen kommer att gå in med nästan hela min framtida lön, någon form av trygghetsanställning. Det företag som anställer mig betalar bara för den insats jag kan göra. Ev kommer jag att få några timmars sjukersättning. Just nu är jag på ett litet snickeri och provar på för att se vad jag klarar av. Snart hoppas jag att gå vidare och prova på lite större "byggen". Vart jag sedan hamnar i slutändan vet ingen, men ekonomiskt har jag tryggheten i att Af kommer att betala det mesta av min lön. Så tappa inte hoppet med att "vem vill anställa dig".

Utöver de timmar jag kan jobba kommer jag att börja med lite hobbyverksamhet som kan ge några kronor och en vacker dag kanske jag kan starta ett litet företag. Detta gör jag då min arbetsförmåga är utspridd över dyngnet och ett företag kan inte ge mig ett jobb morgon, middag, kväll och natt. Äger en plätt mark som jag, lite åt gången, håller på att göra iordning. Dock ska jag inte ha några djur.

Jag önskar dig lycka till och var rädd om dig.

[javill]

Ett slags djur till som kanske kan passa är bin. Inte så arbetskrävande och ger möjlighet till lite extra inkomst.

[Cain]

Min situation är liknande din. Min kropp fungerat bara lite åt gången och väldigt oregelbundet. Arbetsförmedlingen kommer att gå in med nästan hela min framtida lön, någon form av trygghetsanställning. Det företag som anställer mig betalar bara för den insats jag kan göra. Ev kommer jag att få några timmars sjukersättning. Just nu är jag på ett litet snickeri och provar på för att se vad jag klarar av. Snart hoppas jag att gå vidare och prova på lite större "byggen". Vart jag sedan hamnar i slutändan vet ingen, men ekonomiskt har jag tryggheten i att Af kommer att betala det mesta av min lön. Så tappa inte hoppet med att "vem vill anställa dig".

Det lät ju intressant. Jag är ju inte alls insatt i systemet men en sån lösning vore ju den bästa möjliga. Låter hoppingivande.


Tack för era tankar!

[ieenilorac]

Som sjukskriven/sjukpensionär får man "jobba" 10 timmar i veckan med något arbetsliknande. Man får äga en jordbruksfastighet. Tjänar man mer än något visst belopp, kommer inte ihåg hur mycket, så minskar sjukersättningen.

Alla är inte sjukskrivna pga fysiska problem, även om ts verkar vara det. Man kan också ha psykiska problem, som gör att man inte kan ha ett vanligt arbete, men fysiskt är utmärkt frisk nog att odla och sköta lite djur.

Större djur i liten skala går i princip alltid back, om man håller dem vitt. Och något annat är knappast möjligt längre, det är mycket dyrt att bli påkommen med omärkta oregistrerade djur.

Jag håller med om vad en del tidigare skrivit, satsa på ett mindre hus på landet med stor tomt/lite mark. Det har jag själv gjort, har ett litet hus med 4500 kvadratmeter tomt, plus att jag lånar typ dubbelt så mycket till av grannen. I en mycket liten by, typ 7 grannar utspridda längs vägen, inte avfolkningsbygd, dvs ganska nära till större städer och bra kommunikationer. Kostar bara ca 500 000, och då är det i Skåne. Det har jag råd med, och jag är sjukpensionär.