HERREGUD vad oseriöst!
Det är intressant att notera hur många hundägare som verkar tro att det bara är att titta på sin hunds egenskaper, välja en partner av motsatt kön med liknande egenskaper och sen tro att avkommorna ska bli likadana. "Snäll, barnkär, inte elak mot andra hundar" Vad är det för avelsmål egentligen?
Det finns tester som är till för att visa hundens anlag och inte alla kommer automatiskt att nedärvas.
Frågeställningar du behöver fundera över om du ens ska tänka på att avla på hundar:
* Vilka av din vuxna hunds egenskaper är ett upphov av miljö/träning och vilka är gentiska anlag som kommer att slå igenom oavsett hur hunden uppfostras?
* Vilka av de genetiska anlagen kommer att visa sig i en valkpkull?
* Vilka av dom anlagen är dominanta och vilka är resessiva?
* Vilka är ko-dominanta?
* Hur påverkas dessa anlag av olika kombinationer och vilka motsvarande anlag hos partner påverkar dessa, och hur?
* Vilka anlag bär din hund på som den inte visar, och visas de i avkomman? * Och hur visas det i avkomman beroeonde på vilken partner du väljer?* * Känner du t.ex till hur hd(höftledsdyplasi) nedärvs?
* Känner du till alla olika arv din hund bär på?
Genetik är mer än vad som bara syns på ytan, genetik är nästan till större del vad som INTE visas.
Olika anlag nedärvs på olika sätt och påverkas på olika sätt beroende på vilka anlag man kombinerar med.
...Eller hur skulle du kunna göra det när du inte ens känner föräldradjuren?
Har du tillräckligt med kunskap om genetik för att kunna bedriva seriös avel?
Har du ens något avelsmål? T.ex bevara rasens egenskaper? T.ex få fram en arbetande hund? Sällskapshund? Och vet du HUR du ska få fram det? Vet du vilka anlag och egenskaper som är av vikt? Har du ens mentaltestat din hund? Har den några meriter att visa upp? Har kullsyskon och föräldrar, farföräldrar några meriter eller mentalbeskrivningar?
Det är inte direkt någon hund-brist i landet, och finns således ingen aneldning att bedriva planlös, tanklös, hejdlös avel på hundar som bara har som merit att de råkar vara "snälla och barnkära", det finns det redan tillräckligt många omplaceringshundar som redan är. Det är så frukansvärt synd att det överhuvudtaget finns potentiella valpköpare som inte har kunskap och eftertänskamhet nog att ställa sig dessa frågor när de står i begrepp till att köpa en hund, utan tar första bästa "söta blandisvalp" på blocket.
Det FINNS seriösa kennlar som föder upp arbetande hundar som t.ex huskyraser (och draghundsblandraser) som VET vad de håller på med och som har dokumenterad erfarenhet, statistik, meriter och avelsmål att visa upp för nyfikna valpköpare, och dessutom ofta motkrav på sina köpare så att hunden hamnar i ett lämpligt och kunnigt hem som vill ta tillvara rasens(eller blandrasens)arbetslust . Det finns ingen anledning att bjuda in okunniga och oseriösa hemma-avlare som ska spä ut statistiken och förgifta hundaveln(vare sig det handlar om blandraser eller renraser) med allehanda fel och brister som nedärvs i hundarna, pga sin okunskap.
Jag betraktar mig själv som en som har en del hundkunskap och erfarenhet men jag tror på inga vis att jag skulle vara lämplig att bedriva hundavel i dagsläget. Det krävs mycket kunskap och insikt i ämnet. Det räcker inte med att man har en fertil hund.
Många kanske har en uppfattning och renrasaveln som inskränkt och trångsynt bara för att man har vissa krav på utseendet. Men seriösa ras-föreningar har ju fler mål än att olika hundar ska se ut på ett visst sätt. Det handlar ju egentligen mer om att dokumentera och följa upp vilka egenskaper som ska främjas, vilka egenskaper som ska stävjas och att förvalta rasen på bästa sätt för att den ska hållas sund och frisk.
Det är inget fel med blandras-avel, om målet är att få fram en ny hundras för ett visst uttalat syfte och avelsmål, om man upplever att önsvärda egenskaper inte redan finns att hitta i någon existerande hund-ras.
Jag kan hålla med kritiker till renras-aveln om att många hundraser är osunda produkter av hejdlös avel som bara är inriktat på utställningsprestationer, t.ex schäfer-aveln som urartat totalt efter att de blev så omåttligt populära. Man bjöd in oseriösa schäfer-avlare eftersom det fanns så många som ville ha en. Den har dessutom fött fram många osunda exemplar och det finns fortfarande många oseriösa Schäfer-kennlar som bara är intresserade av utställningsresultat oavsett hur det påverkar hundens fysik och mentalitet. Bulldoggen är inte direkt en hundras som är sund från början.(krävs ofta kejsarsnitt för att de ska klara av att föda valpar)
Men varför skulle det bli bättre av att folk sitter hemma och knåpar ihop sina egna blandningar?Då är det väl bättre om fler folk tar avstånd från rasföreningar med ensidiga avelsmål och startar sina egna rasföreningar, precis som förening för svensk bruksschäfer gjort när de tog avstånd från Svenska Schäferhundsklubben. Svensk Bruksschäfer ville inte ställa upp på den utställningsfixerade aveln, utan ville fokusera på sunda friska, arbetsdugliga BRUKS-hundar och framförallt försöka bevara och förvalta rasen som den var från början(innan man började förstöra vissa linjer) - alltså inte utveckla och förnya den. Se länk:
http://www.svenskbruksschafer.com/nyheter.htmlDet här inlägget blev nån slags "droppen som fick bägaren att rinna över"-reaktion, och jag är ledsen om det hamnade i ditt knä. Men jag har blivit så trött på dessa hemma-avlar-annonser och oseriösa blandras annonser att jag helt enkelt kände mig manad att säga ifrån. Och särskilt med tanke på att du är en hemma-avlare som ännu inte börjat avla, kanske kan man få dig att tänka om innan du börjat?
