permakultur, framtida planer

[malb]

Har sedan några månader tillbaka fått upp ögonen för permakultur och är i tankarna på att starta igång vid hemkomst till moderlandet. Har dock ingen egen tomt, utan jag tänkte under de kommande 2-3 åren odla diverse buskar och träd på föräldrar/morföräldrars tomter för att sedan ha sticklingar/plantor/frön vid införskaffandet av egen tomt och göra nybörjarmisstagen vid design och utförandet.

Har förstått att det finns flera buskar och fleråriga plantor som med fördel planteras som "invandrarplantor", luckrar upp jord, binder näringsämnen, symbiotiska organismer såsom kvävefixerande bakterier samt diverse svampar.

Tänkte börja med dessa och kanske även några frukt/bärträd.

Kommer även odla en hel del intressanta växter inomhus i min lägenhet.

Min fråga till er på forumet är väldigt bred, tar tacksamt emot alla tips kring permakulturodling i sydvästra sverige. Har upptäckt att det finns en nästan löjligt stor mängd information på internet och i böcker vilket är suveränt, men jag gillar samtidigt learning by doing och att få tips direkt från personer som har erfarenhet av detta.

De arter jag kommer på, på rak arm och skulle vilja börja med är:

aronia
hallon
björnbär
jordgubbar
vinbärssorter
äpple, päron, körsbär, biggaråer samt persikoträd.
havtorn
vindruvor
goji
ginko bilboa
blåbär-lingon-hjortron-tranbär (liknande jordkrav?)
valnötter, hassel samt andra nötträd

Lite oklart vilka av dessa som lämpar sig bäst som förstastegsväxter och vilka jag borde odla upp i kruka i lägenhet (tänkte även ha aloe vera, san pedro kaktus samt stevia och diverse kryddor/örtväxter, men tror många av dessa behöver vara inomhus över vintern).

Har även hittat lite intressanta träd här i anderna som definitivt klarar den svenska vinterkylan, tänkte provplantera dessa med, problemet med dessa blir nog snarare solkravet.

Finns helt otroliga mängder intressanta fleråriga växter på pfaf.org men har du ett tips eller två tar jag tacksamt emot det, är intresserad av alla sorters multifunktionella fleråriga växter och med funktion menar jag inte bara saker som ätbarhet eller medicinala egenskaper men även goda insektsattraherare, gott doftande blommor eller blad eller bara allmänt vackra.

I planen ingår även att hitta en lämplig tomt på vacker mark inom 2-5 timmars cykelavstånd från göteborg, med sjö eller havsutsikt och bra jord för odling! Samt hitta lämpliga arter av hönor (hedermora förmodligen då kusinen har dessa), samt kanske någon art av ankor.

+ information kring att bygga simpla energihus i så mycket naturmaterial som möjligt, lågt energi/miljöslitage, etc.
Men husbiten tar jag när tomt är lokaliserad

[Peppiga Pia]

Aronia är en väldigt bra nybörjarbuske och den går att få tag på billigt om du köper häckplantor
Vinbärsbuskar, i synnerhet svarta vinbär är otroligt lätta att föröka genom sticklingar, så om du vet någon som har bra buskar är ju det ett billigt sätt att börja.
Fläder finns ju också, de med mörka blad är otroligt läckra 
Sälg är bra till insekterna så de har mat tidigt på våren. Sedan finns det ju många blommor som älskas av insekter, t.ex. läkerudbeckia (eller röd solhatt som brukar vara lättare att få tag på), blå bolltistel, anisisop, kransveronika, mynta och andra kryddor. Kärleksört och rosenflockel blommar sent på säsongen när det mesta är överblommat.

[malb]

Tack för ditt svar!

Ska börja med att ta sticklingar på morföräldrarnas krusbär, vinbär, körsbär, björnbär, hallon, plommon, biggaråer samt äpplen!

Aronia, fläder, rönnbär, sälg och häggmispel får blir steg två. Samt diverse intressanta buskar och träd jag plockat frön från peruvianska anderna.

[petris]

Jag vill inte sno tråden men jag skulle gärna vilja ha tips på litteratur kring ämnet permakultur gärna med praktiska råd för en nybörjare

Förlåt för trådstöld

[malb]

Inte det minsta trådstöld! Läser gärna om permakultur jag med, i synnerhet om någon har några bra lite mindre guider och kring nordeuropeiskt klimat! Har mest hittat tjocka kioskvältare ala 500 sidor

[tench]

Något att tänka på när det gäller ätbara woodlands i svenskt klimat är att plantera betydligt glesare än vad som anges i många av de permakulturböckerna som finns.
Djungelträdgården med mycket skugga-halvskugga lämpar sig mer för skuggälskande växter och där har vi inte så många produktiva köksväxter som passar.
Ett annat alternativ skulle kunna vara att tänka i succession. Det tar tid innan fruktträd blir stora och skuggar. Under de åren kan man plantera bärbuskar mellan. När det blir för mycket skugga får man riva bort dem och ersätta. Men det kan nog inte riktigt förknippas med "do-nothing-gardening" som existerar kring skogsträdgårdsodlingen.

[Krollilja]

Växhuset i Söderhamn är ett ekocenter utifrån permakultur-idéer. Både deras hemsida www.vaxhuset.se finns både exempel på permakulturmetoder - som hönstraktor och jordkylskåp - men också en massa länktips inom området. Dessutom är Ralf som äger det nog en riktig "permakulturguru".

[mt_knot]

Om engelska inte är nått problem finns det på  permies.com flera podcasts (internetradioavsnitt) där det recenseras permacultureböcker, bl.a. Zepp Holzers permakultur och Gaias garden av Toby Hemenway. Jag hade mycket glädje av dem plus att Paul Wheaton är kul att lyssna på.

http://www.richsoil.com/permaculture/category/podcast/

Podcastavsnitten inns även på iTunes

Johan

[krikav]

Jag håller på med en liknande grej.
Försöker etablera mig i hälsinglands inland på farföräldrarnas mark.

Själv tycker jag det finns lite information om hur man konkret bär sig åt i kalla norden för att få igång permakultur.

Angående jordförbättrande och kvävefixerande träd, så har jag hitentills bara hittat gråal, klibbal och lappal.
Planen är att plantera ut lite sådana, men det går långsamt..

Befinner mig än så länge i exil, då jag försöker harva ihop tillräckligt med pengar för att lösa lån och bli fri. Men med några veckors semester då och då får man lite gjort i alla fall.
Ett annat problem med gråalen är att motståndet hos släktingarna mot "sly" är enormt, då de flesta har ägnat hela sina liv åt kampen mot slyn och att hålla landskapet öppet!

Tack för länken till växhuset, det visste jag inte om!

[tench]

krikav:
Använd samma koncept, men välj växter anpassade för klimatet och öka plantavstånden rejält (eller tänk i succession).

[hassla]

Angående jordförbättrande och kvävefixerande träd, så har jag hitentills bara hittat gråal, klibbal och lappal.
Planen är att plantera ut lite sådana, men det går långsamt..

Alsläktet är såvitt jag vet de enda kvävefixerande träden som fungerar bra här i Sverige, men det finns en del kvävefixerande buskar du kan testa med också som goumi (koreansk silverbuske), sibirisk ärtbuske och havtorn.

[Kavat]

Läste intressanta saker om kvävefixerande växter i Earth care manual- en bra bok om permakulturdesign, som jag inte reflekterat över förut. Jorden och växter runtomkring får mest nytta av kvävet när man skördar av de kvävefixerande växterna. Alltså när rotsystemet dör. Inte så konstigt med ettåriga grödor kanske men jag hade inte tänkt på att på att t ex hamling skulle frigöra mer kväve än om man låter trädet/busken växa fritt.
Nyfiken på Falsk akacia/robinia som kvävefixerande träd och som ska klara hamling, vara bifoderväxt, o ge tillskott till hönsmaten. Är de härdiga nog att prova i mäladalsområdet måntro?

[krikav]

krikav:
Använd samma koncept, men välj växter anpassade för klimatet och öka plantavstånden rejält (eller tänk i succession).

Successionstänket gillar jag.
Har inget emot att investera lite jobb i trädgården.

Man planterar tätt, och så klipper man av dem allteftersom...
Kan nog vara idé att plantera många kvävefixerande plantor som gråal, och havtorn och silverbusken som nämns här. Ihop med äppelträd och vinbärsbuskar.

Allteftersom fruktlunden mognar, så klipper man bort fler och fler av de kvävefixerande.

[krikav]

Alsläktet är såvitt jag vet de enda kvävefixerande träden som fungerar bra här i Sverige, men det finns en del kvävefixerande buskar du kan testa med också som goumi (koreansk silverbuske), sibirisk ärtbuske och havtorn.

Tack för tipset om havtorn! Hade ingen aning om att det fanns en buske som ger ätbara bär och binder kväve, som klarar svenskt klimat!

Kikade lite på silverbuskarna och det verkar som att vissa av dem bär ätbar frukt, men att dessa är lite kinkigare...
Kan kanske vara svårt att få dem att trivas norr om dalälven?

[krikav]

Läste intressanta saker om kvävefixerande växter i Earth care manual- en bra bok om permakulturdesign, som jag inte reflekterat över förut. Jorden och växter runtomkring får mest nytta av kvävet när man skördar av de kvävefixerande växterna. Alltså när rotsystemet dör. Inte så konstigt med ettåriga grödor kanske men jag hade inte tänkt på att på att t ex hamling skulle frigöra mer kväve än om man låter trädet/busken växa fritt.
Nyfiken på Falsk akacia/robinia som kvävefixerande träd och som ska klara hamling, vara bifoderväxt, o ge tillskott till hönsmaten. Är de härdiga nog att prova i mäladalsområdet måntro?

Jag gillar verkligen tanken om hamling. Släppa ut mer kväve i jorden mer kontinueligt, samtidigt som man får foder.

Jag är inte bekant med akacia/robinia, men vad jag kan se på wikipedia-sidan så verkar den vara lite småkinkig... Vet du om något speciellt som gör att denna växt är lämplig i kombination med höns?
Vet du av några ändra alternativ?
Jag är helt novis, och min tanke för att utfodra höns på vintern går direkt till att hålla någon form av insekts-odling. Föda upp larver och dylikt..


Själv tänker jag direkt att kanske gråal som vinterfoder till getter/får kan vara en bra kombination, kan detta stämma?

[ChristinaR]

Kan sibirisk ärtbuske tänkas vara kvävefixerande? Det är i alla fall en växt som humlorna formligen älskar. Pågår ett gigantiskt humleparty när den blommar. Och humlorna behöver vi för pollineringen.

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faba/carag/caraarb.html

[Kavat]

Jo sibirsk ärtbuske sägs fixera kväve.

[Kavat]

Jag gillar verkligen tanken om hamling. Släppa ut mer kväve i jorden mer kontinueligt, samtidigt som man får foder.

Jag är inte bekant med akacia/robinia, men vad jag kan se på wikipedia-sidan så verkar den vara lite småkinkig... Vet du om något speciellt som gör att denna växt är lämplig i kombination med höns?
Vet du av några ändra alternativ?
Jag är helt novis, och min tanke för att utfodra höns på vintern går direkt till att hålla någon form av insekts-odling. Föda upp larver och dylikt..


Själv tänker jag direkt att kanske gråal som vinterfoder till getter/får kan vara en bra kombination, kan detta stämma?

Mm, hamling blev mindre destruktivt. Jag har dock inte hört talas om att man använt al till hamling/foder? mest sälg, ask och lind..Vet inte om det har med näring el smaklighet el hur pass väl trädet tål hård beskärning att göra?

Robinians frön skulle vara lämpliga som hönsfoder.

Jag har kompostmask i gödselstacken o den verkar duga som hönsmat vintertid när de inte hittar ngt annat. Det bygger på att hönsen ska vandra genom snön till gödselstacken...vilket är mindre populärt om jag inte skottar åt dem! :O

[Blåsippan]

Visst finns det en förening som heter Permakultur här i Sverige?  Vi vill gärna haka på här och lära oss, samt, om intresse finns, samarbeta.  Vår arrendegård finns i Uppland, och vi vill gärna dela både arbetet och skördarna med likasinnade!  Hos oss kommer även våra djur att ingå i systemet.  Som arbetskraft och gödselproducenter!

[krikav]

Visst finns det en förening som heter Permakultur här i Sverige?  Vi vill gärna haka på här och lära oss, samt, om intresse finns, samarbeta.  Vår arrendegård finns i Uppland, och vi vill gärna dela både arbetet och skördarna med likasinnade!  Hos oss kommer även våra djur att ingå i systemet.  Som arbetskraft och gödselproducenter!

Detta för mina tankar till Joe Salatins "Pigenator" direkt. =)
Han sprider ut lite små majskorn i ko-mocket över tid, och sedan vänder grisarna hans gödselstack åt honom medan dom bökar runt för att hitta majset!
Det finns garanterat massor av smarta sätt att dra nytta av djur på lantbruket, allt som krävs är ett öga för vad djuren tycker om att hitta på, och lite kreativitet för att se på vilket vis man kan dra nytta av det. =)