kommer snart bo på ett kalhygge :(

[JFOT]

Markägare två ville ha valuta för sina pengar. Allt taget. Inga frötäd kvar. Det löv och småträd som skulle lämnas i surdrag mm är allt taget. Precis allt (grenar, mm) är lämnat på marken och kommer bli kvar där, och det är en riktigt tjock matta kan jag lova. Denna mark´är en riktig mardröm att titta på och kommer nog ta betydligt längre tid innan den återhämtar sig. Dessutom är den helt sönderkörd då man i detta fall inte brydde sig det minsta om när man tog ut virket.

Om markägaren har lämnat ris och grenar så blev det antagligen dyrare att köra ut det än att låta det ligga kvar som gödning eller så ansågs det helt enkelt vara bättre att lämna det oavsett kostnad, antingen för gödningen och/eller att riset ska skydda plantorna.
Ur naturhänsyn är det oftast bättre att låta ris och grenar ligga så där blev det en vinst oavsett, om sedan någon människa sedan tycker det ser ostädad ut så är det ju inget att ta någon hänsyn till.

[skräptanten]

Jag har oxå läst de första delarna ur DN:s artikelserie, mycket intressant!
Många verkar inte förstå att det är stor skillnad på skogsskötsel i de olika delarna av landet; det ser helt annorlunda ut här där merparten av skogen ägs av privatpersoner som i många fall bor på sin gård - och där den mesta skogen ägs av Sveaskog och privata skogsbolag.
Här i byn ägs den omgivande skogen av oss gårdsägare som bor här och oxå bestämmer över vår livsmiljö, i andra byar längre norrut kan all skog ägas av bolag, som kan hugga soprent runt en hel by när de vill, utan att behöva fråga dem som ska se eländet varje dag. Eller för den delen inte behöva bekymra sig för de djur och växter som får sin livsmiljö radikalt förändrad.

[Lorita]

Idén om att äga skog känns märklig för mig. Skogen fanns innan människan kom och lade beslag på den. Det är lika märkligt att äga skog som att äga vatten. Hur gick det till? Någon människa med ett rep som hittade en skog och ringande in den en gång i tiden och sa "detta är mitt, bort med tassarna!". Ta inträdesavgift för djuren? Skogen är Jordens barn och Jorden får inte betalt för skog som avverkas, å andra sidan har Jorden inget behov av pengar. Ja vi lever i ett märkligt samhälle... Urbefolkningarna i världen de var förnuftiga, de såg vansinnet i att äga naturen.

Jag då eller som som jag, jag som råkade äga skog planterad -73 och har lagt massa pengar på att hugga ner skogen och återställa marken som den var förr = mosaik bete, skulle jag då ine äga skogen och kunna återsälla marken till vad den en gång var 

[Skogsola]

 Det är ett evigt tjatande när man driver skogsbruk intill bostäder. Den ena vill ha "urskogen" kvar. Den andre vill ha utsikt. Den tredje har fått utsikt men beklagar sig över återväxten. Det bästa man kan göra är att hålla på och rota där lite jämnt så att de är vana vid att nånting händer men inte för mycket på en gång.

[TiB]

Det är ett evigt tjatande när man driver skogsbruk intill bostäder. Den ena vill ha "urskogen" kvar. Den andre vill ha utsikt. Den tredje har fått utsikt men beklagar sig över återväxten. Det bästa man kan göra är att hålla på och rota där lite jämnt så att de är vana vid att nånting händer men inte för mycket på en gång.

Du menar männschorna skulle bli nöjda då? 

Nej den som vill ha något att säga till om får väl köpa "sin" skog och göra som den vill med den. Ett krux är förståss att "det inte går ihop sej" 
Nej låt var och en gnöla över hur grannen sköter sitt.

[tamate]

Du menar männschorna skulle bli nöjda då? 

Nej den som vill ha något att säga till om får väl köpa "sin" skog och göra som den vill med den. Ett krux är förståss att "det inte går ihop sej" 
Nej låt var och en gnöla över hur grannen sköter sitt.

hur man än vänder och vrider sig är det alltid någon som har en åsikt om det, så det är bara att sköta sitt och försöka göra det på ett bra sätt så får folk tycka vad dom vill

[Glänta]

Ofattbart hur man kan acceptera den nuvarande utvecklingen i våra skogar. Produktionsskogarna är ju hur tråkiga som helst. Variationsrikedomen av biotoper är helt borta,  t ex sumpskogar och glesa lövskogar som får åldras och dö på egen hand. Dagens skogsbruk innebär att art efter art rödlistas och utrotas.

[TiB]

Ofattbart hur man kan acceptera den nuvarande utvecklingen i våra skogar. Produktionsskogarna är ju hur tråkiga som helst. Variationsrikedomen av biotoper är helt borta,  t ex sumpskogar och glesa lövskogar som får åldras och dö på egen hand. Dagens skogsbruk innebär att art efter art rödlistas och utrotas.

Jasså du säger det, säger du?  Såhär ser det ut här!

[Skogsola]

Ofattbart hur man kan acceptera den nuvarande utvecklingen i våra skogar. Produktionsskogarna är ju hur tråkiga som helst. Variationsrikedomen av biotoper är helt borta,  t ex sumpskogar och glesa lövskogar som får åldras och dö på egen hand. Dagens skogsbruk innebär att art efter art rödlistas och utrotas.

Den skog som var ursprunget till debatten var helt klart en "tråkig produktionsskog". Underligt i så fall att den kunde väcka såna känslor när den nu var så usel.

[TiB]

Man kanske skulle avverka alla ytor som inte var skog för 200 år sen? Vilket liv det skulle bli! 

Eller bara 50 år sen. 

[Malines här igen]

Dessutom tycks det olagligt att inte totalavverka...

[kbh]

Dessutom tycks det olagligt att inte totalavverka...

Ja  och det kan man ju räkna ut var för   skogsvårdsstyrelsen går bolagen tillmötes med bra virkes till gång      Med andra ord staten stödjer stor bolagen men skiter i den enskilde skogsägaren Man får ju i alla fall den uppfattningen .

[Malines här igen]

Ja  och det kan man ju räkna ut var för   skogsvårdsstyrelsen går bolagen tillmötes med bra virkes till gång      Med andra ord staten stödjer stor bolagen men skiter i den enskilde skogsägaren Man får ju i alla fall den uppfattningen .

Ja. Riktigt stört är det.

[anders50]

Ja  och det kan man ju räkna ut var för   skogsvårdsstyrelsen går bolagen tillmötes med bra virkes till gång      Med andra ord staten stödjer stor bolagen men skiter i den enskilde skogsägaren Man får ju i alla fall den uppfattningen .

Tillåter mig att ha en annan uppfattning!  Jag har jobbat åt "bolagen"  och särskilt mycket åt  "vårt" bolag Sveaskog. Och om du visste...det var stenkoll från skogsstyrelsen!
Det gick ALDRIG att tulla på 6-veckors regeln på en avverkningsanmälan om man ville tidigarelägga en avverkning på grund av väder m.m. De skulle ha den tiden för att kunna syna avverkningen!

[Glänta]

Aj-då, slarviga formuleringar från min sida förstår jag. Sump tänkte jag mig var något riktigt blött, typ alkärr. Nu har jag kollat upp saken: ”Med sumpskog avses skog som växer på blöt eller fuktig mark med ett mer eller mindre tjockt torvtäcke.” Med en sån definition kan jag förstå att det ännu kan finnas en del "sumpskog” kvar.
Men andemeningen i mitt inlägg kvarstår: Det pågår en utarmning av vår svenska ”natur”.

Av dagens svenska skogsmarker var i början av 1990-talet 1½ miljon hektar utdikade marker. Särskilt omfattande har utdikningen varit på mycket artrika marker som lövsumpskog och örtrik gransumpskog (eftersom sådan mark var näringsrik och därmed gynnsam för skogsproduktion), skriver Naturvårdsverket.

I övrigt ser jag att Skogsstyrelsen börjat intressera sig för hyggesfritt: http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Om-oss/Nyhetsarkiv/Skogsstyrelsen-forstarker-radgivningen-kring-hyggesfritt-skogsbruk/

[anders50]

Aj-då, slarviga formuleringar från min sida förstår jag. Sump tänkte jag mig var något riktigt blött, typ alkärr. Nu har jag kollat upp saken: ”Med sumpskog avses skog som växer på blöt eller fuktig mark med ett mer eller mindre tjockt torvtäcke.” Med en sån definition kan jag förstå att det ännu kan finnas en del "sumpskog” kvar.
Men andemeningen i mitt inlägg kvarstår: Det pågår en utarmning av vår svenska ”natur”.

Av dagens svenska skogsmarker var i början av 1990-talet 1½ miljon hektar utdikade marker. Särskilt omfattande har utdikningen varit på mycket artrika marker som lövsumpskog och örtrik gransumpskog (eftersom sådan mark var näringsrik och därmed gynnsam för skogsproduktion), skriver Naturvårdsverket.

I övrigt ser jag att Skogsstyrelsen börjat intressera sig för hyggesfritt: http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Om-oss/Nyhetsarkiv/Skogsstyrelsen-forstarker-radgivningen-kring-hyggesfritt-skogsbruk/

Sumpskogar är det väl ingen brist på numera när ingen rensar diken längre. Man häpnar ju när man ser alla dämmen i dikena när man går i skogarna numera. Och att få tillstånd till nydikning är ju inte det lättaste precis!

[Huggorm]

I närheten av där jag bor har en bäver dämt upp ett samlingsdike från ett gammalt misslyckat försök att torka till en mosse. Det ser ut som Tjernobyl nu med döda träd överallt, men för skogens djur är det säkert bra

[Zixten]

Finns ett enkelt sätt att bevara den fina skogen runt ens närmiljö.
Köp skogen! och sköt den efter ditt eget huvud.

Jag förstår dock att man sörjer när en fin skog avverkas, som liten skogsägare gör även jag det.

[Zixten]

sånt svider, går på nervarna så länge dom kör och gör ont när man tänker på (sin)gamle skog- jag har varit med om det och blev helt knäckt- men  det finns möjligheter med det ochså som pyromanen är inne på- förmodligen en del ved att hämta ochså, och det växer nytt, som du kan forma lite med tiden. gör något fint på hygget så du kan bli vän med den- en liten odling, en stensättning, städa upp ett område och gör en eldplads- erövra marken.

Förstår jag dig rätt nu? Du råder till att göra odlingar stensättning mm. på annans mark??? Knappas något som ingår i allemansrätten.

[timjan86]

Intressant att folk hävdar sig sett nyckelbiotoper som blivit avverkade, har ni kontaktat skogsstyrelsen?
Att avverka en nyckelbiotop är ett lagbrott och upptäcker man det ska man anmäla (har själv aldrig hittat nyckelbiotoper som försvunnit men sett andra saker som tydligt brutit mot lagarna som jag därför anmält, anmäler man inte har man enligt mig ingen rätt att klaga eftersom man själv officiellt struntar i det som hänt)

När det gäller körskador i skogen så syns de ofta inte efter 20-25 år och kan i många fall gynna arter som vill ha öppen jord. Vi har en traktorväg hemma på min fars fastighet som vi kör sönder med 5 års intervall för att gynna en orkidé som vill ha öppen jord. 3-5år efter förstagallring i granskog brukar man hitta massor av kantareller i bas- och stickvägarna. Visst ser det illa ut i början men så länge de inte blir alltför djupa så försvinner spåren sakta med tiden. Maskinerna som avverkade på vår fastighet under 70-talet körde sönder jättemycket och på de flesta håll kan man inte se spåren längre ens om man vet att de funnits. Jag har även varit och planerat ett område som tidigare avverkats med häst och där kan man fortfarande se tydliga spår av timmervägen de använde, bra mycket större spår än vad en modern skogsmaskin gör...

Att låta riset ligga på hygget är jobbigt för markbaredaren och plantörer och kan uppfattas som skräpigt, men för skogsmarken är det bara positivt eftersom näringen från tidigare bestånd till största delen är koncentrerad till barren. Så för markens skull är det bara bra att inte köra bort riset. Att ta ut ris gör att tillväxten i det nya beståndet blir nedsatt med 5% de första 5-10 åren (beroende på vilken mark det är).

När det gäller rödlistade skogsarter så är det till stor del beroende på det skogsbruk som fanns då våra nuvarande vuxna skogar togs ned, plnterades, röjdes och gallrades. Det skogsbruk vi har nu är ljusår ifrån det som var då. Och även om det finns äldre "skogsgubbar" bland virkesköparna så är många av dem lättade över att nu kunna planera avverkningarna på ett för naturen bättre sätt. Jag har bland annat jobbat med att planera avverkningar som anpassats för att gynna vitryggig hackspett (och det är ett väldigt omfattande område på kyrkans skog/bolagsskog och privata markägares skog).

Sen är ju rödlistan ganska skev, för om en art, säg t.ex. korp, är så vanlig i södra Sverige att den ställer till problem så kan den vara rödlistad ändå för att den inte förekommer i fjälltrakterna (ok, nu tog jag bara ett exempel i luften, men det är så rödlistan fungerar). Det finns t.ex. en slags brun skägglav på rödlistan som i stora delar av Värmland anpassat sig och växer på tallar i gallringsskog som är skött enligt högsta-produktions-modell de senste 3 trädgenerationerna, men ändå är den rödlistad även där trots att den bevisligen trivs "trots" att bl.a. naturskyddsföreningen hävdar att den inte alls växer i produktionsskog... Rödlistan skulle behöva anpassas mer mot regionala listor istället för hela landet. Det skulle ge en mycket bättre bild om vad som skall prioriteras i ett särskilt område.   

Naturligtvis finns det virkesköpare som är sämre på naturvård, precis som det finns maskinförare och markägare som är det. Det är inte ovanligt att skogsbolaget som avverkar lämnar evighetsträd/högstubbar och fröträd som markägaren sedan kapar ned till ved...
Det finns riktlinjer för hur man får avverka och vad och hur mycket som skall lämnas och vart på hygget (kantzoner, trädgrupper o.s.v.) som man kan leta upp på Skogsstyrelsens hemsida. Ser man att det inte sköts är det bara att anmäla, eller om man ser att markägaren vart där och kapat ner naturhänsynen. Skogsstyrelsen är skyldiga att åka ut och titta (de kan dock vara VÄLDIGT sega eftersom dom, precis som de flesta myndigheter är underbemannade och har ton-vis med pappersarbete att göra...).

Skogsstyrelsen gör även inventeringar på slumpvis utvalda objekt varje år för att se hur det ligger till och det har blivit stadigt bättre. Det är väldigt få objekt som får underkänt. Och deras inventeringar bygger på forskning om hur ekosystemen i skogen fungerar och inte på tyckande. Vilket jag tycker är ett stort plus.

När det gäller natur-kultur-metoden så är den största anledningen till att den ofta får avslag att det är en metod som inte har någon vetenskaplig dokumentation då Mats Hagner inte brytt sig om att redovisa sina resultat (vilket man är skyldig till om man fått pengar för forskning) och att det han redovisat inte har haft någon vetenskaplig grund utan mycket bygger på hur han "tycker". Jag säger inte att hans metod är fel, men man kan använda metoden "plockhuggning" istället (som är så gott som samma sak men det finns forskningsresultat) och helt enkelt komma runt problemet.
Sen är det oftast på svårföryngrad mark man protesterar emot natur-kultur eftersom en skog med t.ex. ett tjockt täcke av ljung inte går att föryngra utan att först bränna bort ljungen eller markbereda eftersom ljungen tar död på plantorna. Då är Skogsstyrelsen skyldig att ge avslag eftersom det är ett lagbrott att inte se till att det kommer upp ny skog i det fall man hugger.

Det jag dock inte gillar med det moderna skogsbruket är trenden att göra sig av med planerarna, dessa hade (och har fortfarande inom vissa bolag) som uppdrag att vara experter på att bedömma bärighet för maskinerna (för att minska körskador och även slitaget på maskinerna), att planera skyddszoner, hur man känner igen ännu oupptäckta kultur och fornminnen, naturvårdsåtgärder och även att bedömma hur man ska lägga körspåren för att näringen från riset inte ska kunna rinna ut i vattendrag. Dessa hade intresse av naturvård och fick många extra naturvårdskurser och var riktigt duktiga på att planera även lite ur ett estetiskt perspektiv, t.ex. att lämna lövskogsridåer på kullar så att hygget ser mindre ut så att man inte upplever det lika fult. Det är lättare (och billigare) att utbilda en riktig expert istället för att ge sina maskinförare och virkesköpare enklare kurser och förvänta sig att de ska ha tid att göra en grundlig planering. 

Jag gillar heller inte att man kör efter GPS istället för snitslar. Många gånger som maskinerna kör över en gräns beror det på att GPSen hakat upp sig (och ja, jag vet att det förekom även innan GPSens intåg men de äldre gubbarna jag pratat med upplever det som mer frekvent). GPSen är bra att ha som stöd, men när man gör den till sin enda referens är det lätt att bli blind. I kombination med snitslar är den jättebra.